Professorns hårda språkdom: ”Vi står handfallna”
Tomas Riad är professor vid Stockholms universitet och sitter sedan 2011 i Svenska Akademien.
Språksveket
Trots att språket är en nyckel till alla skolämnen får andraspråkselever inte den strukturerade och explicita svenskundervisning som de behöver, enligt professorn Tomas Riad.
– Vi står handfallna. Dagens undervisningsmetoder fungerar inte.
Att den senaste Pisa-mätningen visar att nästan varannan 15-åring med utländsk bakgrund inte kan läsa och räkna på en grundläggande nivå är inte förvånande. Tvärtom, anser Tomas Riad, professor på Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Trots att svenskan är avgörande i alla ämnen har skolan inte fokuserat på undervisningsmetoder som gynnar andraspråkselevernas kunskapsutveckling. I stället har insatserna präglats av ett socialt omhändertagande och ett allmänt stöd. Det är i sig inte negativt men räcker inte, anser Tomas Riad.
– Stöttning är inte kompensation. Risken är att vi sänker kraven på svenskkunskaper för andraspråksinlärarna när det sociala tar över. Det är en välvillighet som inte kommer att hjälpa dem, säger han.
”Måste tänka ordentligt annorlunda”
I drygt tio år har han arbetat med forskningsprojektet ”Intensivsvenska” som utvecklat språkundervisningen för nyanlända elever på gymnasiet. Nu arbetar forskarna även med flerspråkiga elever på lågstadiet. Enligt Tomas Riad får ingen av elevgrupperna den undervisning som de skulle behöva.
– Undervisningen för andraspråkselever fungerar inte. Det beror inte på lärarna utan på utbildningssystemet. Målen i styrdokumenten är alltför vaga. Det saknas också en tydlig struktur och träffsäkra arbetssätt för de här eleverna. Här måste man tänka ordentligt annorlunda.
Tomas Riad tar den tidiga läsinlärningen som exempel. Elever som inte har svenska som modersmål måste lära sig svenskans ljudsystem och befästa fonemen som separerade enheter. Därefter krävs explicit och metodisk färdighetsträning så att läsavkodningen automatiseras. Det gäller även för äldre nyanlända elever, betonar Tomas Riad.
– Hur läraren ska bedriva den här undervisningen måste preciseras och tydliggöras, både på lärarutbildningarna och i styrdokumenten.
Läsningen är avgörande
För att klara sig på ett nationellt gymnasieprogram behöver en elev kunna 10 000–15 000 ord. Ska elever med utländsk bakgrund nå dit krävs både systematisk ordinlärning och en effektivare läsundervisning, anser Tomas Riad.
– Läsning är det realistiska sättet för dem att få ett tillräckligt stort ordförråd, givet deras utgångsläge. Helst skulle läsundervisningen för andraspråkselever inledas ett eller två år tidigare än för förstaspråkseleverna. Det skulle vara en kompensatorisk åtgärd i egentlig mening och ge en hävstång i språkutvecklingen.
