Larmsiffror avslöjar stora språksveket i skolan

Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

”Det är katastrofalt”

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Språklig segregation

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

”Svenskan är A och O”

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Det nya normala

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.