Nästan varannan elev med utländsk bakgrund saknar språket för att klara skolan. I Ämneslärarens granskning har vi begärt ut de alarmerande siffrorna från Skolverkets tidigare opublicerade Pisa-statistik.

Att det är avgörande för en elev att behärska svenska språket för att klara sig i alla ämnen i skolan är experterna överens om. Men hur andraspråkselever ska undervisas för att snabbt lära sig att läsa, skriva och tala på svenska har nu utvecklats till en forskarstrid.

Hård läroplanskritik

Bakgrunden är den hårda kritik mot läroplansarbetet som Ämnesläraren avslöjade i förra numret. Flera experter i läroplansutredningen menar att de forskarunderlag som ska säkra den vetenskapliga grunden i kursplanerna inte håller måttet och bör kasseras. Allra hårdast är kritiken mot underlaget i svenska som andraspråk, som rekommenderar långtgående digitalisering, differentiering och undervisning som anpassas efter enskilda elevers behov.

Samtidigt avvisar de professorer som tagit fram underlaget kritiken. De framhåller att de följt Skolverkets instruktioner och lagt särskild vikt vid aktuell forskning om litteracitet i andraspråksundervisning. De pekar också på att arbetet tagit intryck av lärares erfarenheter och ser sitt underlag som ett sätt att värna ämnet och elevernas behov.

Pressas av regeringen

Mitt i striden står Skolverket som nyligen fick hård kritik från Riksrevisionen för att sakna rätt kompetens och arbetssätt för att säkerställa vetenskaplig grund. Pressade av regeringen tar myndigheten nu hjälp av experter från läroplansutredningen i det fortsatta arbetet med att ta fram nya kursplaner i bland annat svenska som andraspråk. Det skapar såklart reaktioner från forskare bakom de underlag som kan avfärdas.

Skolverket har dykt rakt ner i ett getingbo där mycket står på spel – inte minst för andraspråkseleverna. 

Hampus Jarnlo är redaktör på tidningen Ämnesläraren och Grundskolläraren.