Intensivträning gör nyanlända redo för gymnasiet

Att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och bygger upp ett stort ordförråd är avgörande för att de ska lyckas och komma vidare i skolsystemet. Därför var både lärare och skolledning bekymrade över kunskapsutvecklingen hos eleverna på språkintroduktionsprogrammet på Virginska gymnasiet i Örebro.

Trots goda resurser och relativt små undervisningsgrupper upplevde de att många stod och stampade i sitt lärande.

– Vi tyckte inte att eleverna lärde sig tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt utan vi ville se högre resultat och en bättre progression, säger den biträdande rektorn Tony Olsson.

Lärare och forskare i samarbete

För att få fart på lärandet gick skolan 2023 med i projektet ”Intensivsvenska” som leds av en forskargrupp vid Stockholms universitet.

Tony Olsson

Tillsammans med forskarna har lärarna skruvat på undervisningen på flera sätt. För det första har de gjort en medveten och strukturerad satsning på ord.

Alla ämneslärare turas nu om att välja en text som innehåller 50–60 allmänakademiska ord som eleverna tränar på under två veckor. Efter ett avslutande test är det dags att fylla på med nya ord och så snurrar ordcykeln på – utan avbrott.

Anna Kinn är lärare i matematik och NO och har precis plockat ut ord som ”reagera”, ”tillverkning”, ”släppa” och ”brännbart” till nästa cykel. Orden är tagna ur en text från kemiundervisningen men kan dyka upp i alla ämnen.

– Vi ämneslärare jobbar med texten så att eleverna får till sig orden i ett sammanhang. Sedan övar de på orden på sva-lektionerna där de skriver och böjer orden och lär sig deras betydelse, säger Anna Kinn.

Fler elever klarar NP

Enligt Lisa Fredrikson, lärare i svenska som andraspråk (sva), har det gemensamma arbetet med ordinlärningen haft effekt. Vid fjolårets nationella prov var det fler elever som klarade läsförståelsen.

– Att de alltid håller på med orden ger resultat. Alla lärare pratar om orden, oavsett ämne. Det här är ett väldigt tydligt och givande arbetssätt som hjälper eleverna att nå så långt som möjligt, säger hon.

Arbetet med ”Intensivsvenska” fokuserar även på att hjälpa eleverna att planera och ta ansvar för sina studier. I dag får alla elever kalendrar där de skriver in konkreta veckomål, läxor och prov. Vid veckans slut får de utvärdera vad de gjort och notera vad de behöver ta igen.

”Alla lärare måste hjälpas åt”

Lärarna gör också terminsplaneringar med tydliga delmål för hela läsåret. Det ger undervisningen en tydlig struktur och underlättar samarbeten över ämnesgränserna, tycker Anna Kinn och Lisa Fredrikson.

Att lärarna arbetar tillsammans för att förändra undervisningen och har ett gemensamt mål är avgörande, understryker de.

– Jag hade aldrig kunnat göra det här själv utan alla lärare måste hjälpas åt. Därför är det också så viktigt att vi har fått tid till gemensamma möten och planering, säger Lisa Fredrikson.

Enligt den biträdande rektorn Tony Olsson har det systematiska och strukturerade arbetssättet även lett till ett större driv och ett högre tempo i undervisningen.

– Det har blivit ett tydligare fokus på lärandet som jag ibland tyckte att vi tappade tidigare när vi fokuserade mer på det relationella. Det är viktigt att vi inte hela tiden backar och ger eleverna mer tid utan att vi faktiskt har höga förväntningar på dem. Eleverna klarar det, säger han.