Ny rapport: Dokumentation i förskolan träffar ofta fel
Christian Eidevald, gästprofessor vid Södertörns högskola, har i en ny rapport undersökt hur dokumentationen går till i förskolor i Stockholms stad.
Förskola
Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Den enorma floran av dokumentation har blivit ett gissel på många förskolor.
– Men det går att göra på andra sätt, säger forskaren och förskolläraren Christian Eidevald.
Han är gästprofessor vid Södertörns högskola och ett hett namn i förskoledebatten, inte minst efter en rapport för Svenskt näringsliv förra året där han betonade att kvalitetsproblemen inte bara handlar om stora barngrupper, minskade resurser och brist på planeringstid.
En av poängerna han lyfte i den rapporten – att den administrativa bördan tar tid från kärnuppdraget – utvecklar han nu i en rapport om Stockholms stad: ”Att skärpa den pedagogiska blicken”.
”Trötthet inför all dokumention”
Han har genomfört intervjuer i fokusgrupper i nio av stadens elva stadsdelar med skolchefer, strateger, rektorer och 2–3 lärare i förskolan per grupp. Ambitionen har bland annat varit att skapa en djupare förståelse för hur dokumentationen görs och används i förskolan.
En slutsats sticker ut:
– Många förskollärare uttryckte en trötthet inför all dokumentation.
Ni forskare talar ibland om ”dokumentationsmonstret”, hur hamnade vi där?
– Det finns på en del förskolor en otydlighet kring vad som ska dokumenteras, hur mycket och för vem. Flera personer i fokusgrupperna lyfte också problemet med minskade barnkullar och konkurrensen om barnen. Ibland kan det bidra till att mycket fokus i dokumentationer hamnar på att ge positiva beskrivningar till föräldrarna.
Kort information till föräldrar räcker
Christian Eidevald betonar att det skiljer sig mellan förskolorna hur dokumentationen går till, staden har 450 kommunala förskolor (och lika många fristående, som inte ingår i just denna kartläggning).
– Vissa rektorer beskrivs av förskollärarna som att de ger ett bra stöd i prioriteringar i dokumentationerna, inklusive vad som ska delas till föräldrarna. Och de klargör vilken typ av dokumentation de själva behöver, för att lyfta rätt underlag i de dialoger som de har med sina skolchefer.
Vad gäller föräldrarna, menar han, kan informationen många gånger med fördel vara kortfattad och tydligt inriktad på de aktiviteter barnen varit med om.
– Som en rektor sa, det kanske räcker med att en personal använder en halvtimme i veckan för den dokumentationen. Där kan de berätta om utflykten som gjorts, bifoga några bilder, kanske nämna någon ny lek. I dag är det många som lägger ner betydligt mer tid och berättar i detalj om saker som flera förskollärare uttryckte osäkerhet kring i vilken utsträckning föräldrarna faktiskt tar del av.
Resultatet av undervisningen viktigare
När det kommer till dokumentationen som rektorer och skolchefer efterfrågar finns en omvänd logik.
– De är sällan betjänta av att läsa detaljerade beskrivningar av vad barnen har gjort, om de ritade av träd eller sjöng under skogsutflykten, de är mer intresserade av resultaten. Vilka blev de pedagogiska effekterna? Vilken kvalitet fanns i interaktionerna? Fick barnen med särskilda behov den stöttning de behövde?
Det finns goda förklaringar till att arbetet med dokumentationen är knepig, eftersom själva målen också kan spreta.
– Arbetslaget utgår ofta från läroplansmålen, rektor kan ha enhetsmål och skolchefen har i sitt uppdrag också att arbeta med kommunala mål som nämnden formulerat. Vissa mål kan gå in i varandra, men de kan också ligga på olika nivåer med väldigt olika fokus. Det gör det hela besvärligt för förskollärarna.
Avspeglar inte alltid kvaliteten
En av lärarna hade ytterligare en viktig poäng:
– Hon hade svårt att analysera undervisningens kvalitet i text, men hon uttryckte att hon lär känna barnen väldigt väl. Och så kan det naturligtvis vara.
Han har varit med om motsatsen i sitt jobb som utvecklingschef på förskoleförvaltningen i Göteborg.
– Där kunde en dokumentation i text beskriva ett imponerande kvalitetsarbete, men när jag sedan besökte verksamheten var det inget speciellt med den.
Viktigt verktyg – när det görs rätt
Det är alltså inte självklart att en dokumentation av hög kvalitet är det samma som att det är hög kvalitet i verksamheten.
– Samtidigt kan dokumentationer som fångar det som är relevant vara ett viktigt verktyg – både för information, kvalitetsutveckling och för att identifiera utvecklingsområden.
Vilken roll har lärplattformarna? De får ju kritik ibland?
– Om de används på rätt sätt kan de vara till stor hjälp. Men som jag brukar säga: Om man inte har kompetent personal och en bra styrning från rektor spelar det ingen roll hur smarta lärplattformar och mallar som man har.
LÄS OCKSÅ:
Forskaren: Förskolan behöver en ny läroplan – med färre mål
Granskning: Bedömning delar förskollärarna
Forskaren: För stort fokus på skolan i förskolan
