Specialistbarnskötaren Frida Egardsson, barnskötaren Maja Bodin och Eva Lekebjer pratar mycket om tillvägagångssätt.
Till startsidan
Mycket går att lösa om man tänker utanför boxen, anser Eva Lekebjer, lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
LÄS ÄVEN: Lärarnas larm: Stödbehoven skenar i förskolan
Den stora förskolan i Grillby utanför Enköping stod klar hösten 2021. Här spenderar i dagsläget cirka 100 barn sina dagar tillsammans med ett tjugotal pedagoger. Den lantliga atmosfären och de stora ytorna är till gagn för dem alla. Men även på Grillby förskola märker personalen av ökningen av antalet barn i behov av särskilt stöd.
– Det har skett en enorm ökning de senaste åren, och behoven finns på många olika nivåer. Främst är det antalet barn med stora behov som har ökat. Men de får stöd hos oss, även om vi också känner att vi inte alltid räcker till. Vi har arbetat fram strategier som får det att fungera, säger Eva Leke-bjer, lärare i förskola sedan drygt tio år tillbaka.
Hennes speciella engagemang för barn i behov av särskilt stöd började för många år sedan då hon stötte på ett barn där traditionella metoder för att arbeta med exempelvis anknytning inte fungerade. Det krävdes mycket klurande för att få till en fungerande kontext för barnet men de gav aldrig upp. Eva Lekebjer insåg då att mycket går att lösa om man tänker utanför boxen.
– När vi till exempel började arbeta med bilder på barnets favoritsaker vid lämning i stället för att erbjuda en öppen famn eller en hand att hålla i, vände det, berättar hon som även lärt sig mycket om barn i behov av särskilt stöd genom att läsa på privat på fritiden.
Specialistbarnskötaren Frida Egardsson, barnskötaren Maja Bodin och Eva Lekebjer pratar mycket om tillvägagångssätt.
Hon berättar att arbetslaget diskuterar mycket och benar i sin situation för att hitta rätt metoder. Bland annat har de slutat med rättvisetänket att alla ska ta hand om lika många barn.
– Om vi har tolv barn där två har svårt med intryck, exempelvis vid övergångar, så kan det vara en idé att en pedagog tar de två barnen och kollegan tar de andra tio. Ibland gör en sån fördelning att övergången blir bättre och lugnare för alla, säger Eva Lekebjer.
Arbetslaget ägnar även mycket tid åt att exakt identifiera vad som gör att barnet hamnar i svårigheter. När de sedan kommit fram till en strategi håller de fast vid den tills det är dags att utvärdera.
– Det gäller att hålla ut, oavsett om det verkar fungera eller inte för stunden, säger Eva Lekebjer.
Problem diskuteras även med resten av personalen på förskolan och de försöker tillsammans komma fram till lösningar. Flexibilitet, engagemang och öppenhet är en stor framgångsfaktor när det kommer till att hitta lösningar så att det fungerar bättre för barnen. Eva nämner matsituationen som ett exempel.
– Förskolan är byggd i två våningar och det är långt till den stora gemensamma matsalen. I personalgruppen diskuterar vi i detalj hur vi ska göra, vilken väg som är bäst att ta, om vi kan möblera om för att någon ska få sitta med ryggen mot en vägg, eller liknande. För att det ska fungera krävs att vi samarbetar. Det blir inte alltid perfekt men vi vågar alltid testa nytt, säger hon.
Eva Lekebjer nämner också att många barn extremt lätt smittas av känslotillstånd runt omkring dem. Om en vuxen eller ett barn är upprört så sprider den känslan sig lätt och kan leda till affektutbrott.
– Det är naturligt att få hög puls och bli stressad om ett barn agerar utåt, men det är superviktigt att den vuxna håller sig så lugn och reglerad som möjligt. Barn behöver att den vuxna håller sitt nervsystem under kontroll eftersom barnets egna system inte är fullt utvecklat ännu, säger hon och tillägger att det är bra att släppa på prestigen, berätta för en kollega hur det känns och be om hjälp.
– Det är viktigt att man i arbetslaget kan bytas av vid svåra situationer, att man vågar be om avlastning, säger hon.
Hon poängterar att det absolut inte är lätt att få det att fungera, men att det går om man har en samsyn, tydliga rutiner och strategier som alla håller fast vid.
– Det gäller att hålla hoppet uppe. Barn gör alltid rätt om de kan, och vi kan göra förändringar som hjälper dem. Jag önskar samtidigt att alla i skolväsendet fick mer utbildning om barn med särskilda behov, även de på huvudmannanivå, säger hon.
Lyssna på Förskolan här:
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.