Kollegan favoriserar vissa föräldrar
Lärare i förskolan förväntas utveckla en tillitsfull relation till samtliga vårdnadshavare – inte bara vissa.
Dilemmat Vad gör vi när en eller flera kollegor tydligt favoriserar vissa vårdnadshavare framför andra? Den frågan grubblar både en erfaren lärare i förskola och en student på.
Signaturen ”Erfaren lärare i förskolan” frågar: Jag har en kollega som är väldigt nära vissa vårdnadshavare. Jag har försökt prata med kollegan eftersom jag tycker att beteendet är oprofessionellt. Alla ska väl bemötas på liknande sätt och att vi visar intresse för alla barns föräldrar? Att ha favoritföräldrar så öppet känns inte bra. Har lyft detta med rektor men utan resultat. Vad är rimligt för mig att göra?
Och Signaturen ”M, Student” frågar: Jag är student och på min senaste VFU blev jag väldigt paff över hur olika vårdnadshavare bemöttes. Kändes inte bra att se hur ojämlikt det faktiskt var. Mindre populära föräldrar måste ju märka detta under sina barns förskoletid. Hur pratar vi om det här i förskolan?
Linn Eckeskog, fil dr medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap, författare och föreläsare svarar:
Ni sätter båda ord på något som många i förskolan känner igen sig i: hur våra personliga preferenser sipprar in i våra professionella roller.
Det är mänskligt att tycka om vissa mer än andra, men som professionella i förskolan förväntas ni utveckla en tillitsfull relation till alla vårdnadshavare – inte bara några. Och eftersom vi lättast ”klickar” med dem som liknar oss, bör vi av likvärdighetsskäl ofta lägga mer tid och energi på relationen till dem som känns mer olika oss själva.
Det finns en rätt självklar idé om att pedagoger inte får favorisera barn. Det betyder inte att ni tycker lika mycket om alla barn, utan att ni som en del av ert professionella uppdrag kan skilja på vad ni känner och vad ni agerar på.
Till dig, erfarna förskollärare: jag tycker du har gjort helt rätt. Du har pratat med kollegan, och när det inte hjälpte lyfte du det med din chef. Mitt råd är att be din rektor börja driva det som en professionsfråga snarare än en personfråga: lyft det jag brukar kalla ”föräldrasyn” som ett gemensamt utvecklingsområde. Ta avstamp i den etablerade idén om att vi inte får favorisera barn, som en del av er barnsyn, och överför det till föräldrarelationerna.
Och till dig, student: jag är glad att du blev paff. Tappa inte den blicken utan ta med dig den in i ditt framtida arbetslag: Vilka vårdnadshavare pratar vi mest med – och vilka minst? Vilka bjuds in i värmen?
Varje barn och vårdnadshavare har rätt till vårt professionella intresse och engagemang.
FLER DILEMMAN I FÖRSKOLAN:
Hur hanterar jag ansvaret för barnens säkerhet?
”Kaos när barnen saknar ytterkläder”
