Debatt: Vi läser läroplanen fel – och missar helheten

Jag kan bara instämma i kloka krönikor här på Förskolans sida under hösten, såsom Larssons uppmaning om att vi ska sluta rabbla läroplansmål för föräldrar, Stenkulas undran om vi har glömt av kroppsspråket och Lindströms påstående om att omsorg är den viktigaste undervisning ett barn kan få. Hur har läroplanen fått oss att tro att det är viktigare att undervisa om trianglar för ett litet barn än att hålla samma barn i handen?

För nästan precis ett år sedan kunde man, här på Förskolan, läsa att Christian Eidevald i en rapport, ”Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola”, ansåg att vi behöver en helt ny läroplan med färre mål. Han menade att det finns tre områden som förskolan bör fokusera på:

1. Skapa nyfikenhet, trygghet och tilltro till sitt eget lärande – med fokus på språk, kommunikation, rörelse och motorik.
2. Få stöd i att förstå och reglera sina känslor och handlingar.
3. Fungera i grupp och förstå sig själv i relation till andra.

Målen blir en checklista

Jag är böjd att hålla med. Men om vi återgår till vår nuvarande läroplan, Lpfö 18 reviderad 2025, tror jag att vi läser den på fel sätt. Vi stirrar oss blinda på del 2, Mål och riktlinjer, och lyfter ur enstaka mål som en checklista.

- Hmm, låt se, ”sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenheten om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet”. Ja, vi har läst ”Stopp, min kropp”, så check på den.

- Och ja, ”självständighet och tillit till sin egen förmåga” har vi uppnått. Hen kan torka sig själv på toaletten. Check på den.

- Nu har vi jobbat med trianglar, kvadrater och cirklar med tvååringarna ett halvår, så nu kan vi bocka av ”förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp”.

Tyder på osäkerhet

Jag brukar, raljerande, kalla denna checklisteläsning av läroplanen för just triangelpedagogik. Jag tycker att vår iver att namnge former tidigt visar på vår stora osäkerhet när det gäller matematiska termer. Hur många av pedagogerna vet att en kvadrat är en sorts rektangel? Och varför är det inte lika viktigt med de tredimensionella formerna som sfär, kub och tetraeder? Och varför är det viktigare att använda rätt begrepp inom matematiken än inom andra ämnesområden, exempelvis musiken? Lågt och högt står där inte alls för samma sak som svagt och starkt.  Nej, vi fokuserar helt enkelt på fel saker.

Jag menar att våra lärplattformar och hysterin som ibland råder att synliggöra läroplansmålen är en bov i dramat. Visst ska vi veta varför vi arbetar med en sak, men vem läser och tar till sig en lång lista med uppradade mål? Är läroplanen synonym med målen?

Ska läsas som en helhet

Även läroplansförfattarna själva verkar uppfatta att vi läser deras verk på fel sätt. På baksidan av Lpfö 18 reviderad 2025 kan man läsa:

”Läroplanen för förskolan innehåller två delar och beslutas av regeringen. Den första delen är Förskolans värdegrund och uppdrag och den andra delen är Mål och riktlinjer. För att förstå utbildningens uppdrag är det angeläget att läsa läroplanens två delar som en helhet.”

Just det. Kanske har vi glömt helheten? Och i helheten bör vi kanske zooma in förskolans uppdrag lite extra och smaka på dess rubriker:

Helhetssyn

Lek och rörelse

Språk, kommunikation och skapande

Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

Omsorg, utveckling och lärande

Varje förskolas utveckling

Vad innebär dessa rubriker? Dags att tränga in i det som skrivits under dem. Eller vad tror ni?

Anneli Olsson, lärare i förskolan i Borås. 

LÄS OCKSÅ:

Forskaren: Förskolan behöver en ny läroplan – med färre mål

Elin Larsson: Sluta rabbla läroplanen för föräldrar

Stenkula: Har vi glömt kroppsspråket i förskolan?

Debatt: ”Kejsaren är naken – omsorgen måste uppvärderas”

Lyssna på Förskolan: