Barnens skräpjakt ledde till miljöpris

Intentionen är att minst en grupp på förskolan varje vecka ger sig ut på promenad i jakt på skräp, även de allra yngsta. När de sedan kommer tillbaka till förskolan sorterar de dagens fångst med hjälp av sina speciella sopmonster, Plastis, Pappis, Prassel, Kompostina med flera. Det är ett pedagogiskt koncept från kommunala Hässleholm miljö som används för att lära barn om källsortering genom att koppla specifika monster till olika typer av behållare och material.  

 – Barnens skräpsamlande har uppmärksammats i både Helsingborgs Dagblad och på tv i SVT Helsingborg, och när miljönämndens ordförande fick nys om våra promenader instiftades Lilla miljöpriset. Där hade vi ett litet finger med. Vi har inte fått priset själva men väl ett diplom, berättar Ingela Elversson som varit lärare på förskolan Pysslingen Raus Helsingborg i många år.

Barnen lär sig göra skillnad 

Sedan starten för skräpinsamlandet för 1,5 år sedan har Ingela Elversson och hennes kollegor sett hur barnens medvetenhet har ökat, och de har även lärt sig hur man anmäler klotter och andra missförhållanden i miljön med hjälp av kommunens felanmälningsapp. Ingela Elversson berättar om hur barnen vid ett tillfälle uppmärksammade att en soptunna stod felvänd och frågade om de skulle anmäla det. Sagt och gjort.

 – Sedan gick det några veckor, och en dag såg barnen en man från kommunen vid soptunnan och de ville genast gå dit för att höra vad han gjorde. När mannen berättade att de fått in en felanmälan sken barnen upp och sa ”men det var ju vi som anmälde”. Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad, att deras röster tas på allvar, säger hon.

I bokashikomposten omvandlas matavfall till lakvatten, som i sin tur kan användas för att göda nya grödor – som paprikaplantorna Tova och Alba kikar in på.

Men det är inte bara ute på promenaderna som barnen värnar om miljön, detsamma gäller på förskolan. Där har de bland annat en bokashi, en metod för att kompostera matavfall med hjälp av mikroorganismer som ger lakvatten, och de gräver även ner den fermenterade frukten i jorden där barnen senare planterar. På så sätt kan barnen följa hela processen från mat till jord.

 – Pysslingens förskolor arbetar mycket med hållbarhet, både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Vi använder mycket återbruksmaterial i barnens lärmiljö, och vi väger alltid maten för att se hur mycket som kastas bort, tillägger Ingela Elversson som även är miljöengagerad privat.

”Vi värnar om varandra”

Engagemanget har hon även fört över på sina egna barn. Hon berättar exempelvis hur de under helgens promenad fick lov att vända hem igen när sonen kom på att de glömt att ta med sig skräptången.

– Jag är inte politiskt engagerad, men jag ställer alltid upp när det är skräpplockardagar i byn eller via karateklubben Fudokan Helsingborg. Även det lilla gör stor skillnad, och jag plockar alltid upp även annars om jag ser något när jag är ute och går, och anmäler klotter och andra fel. Det ger ringar på vattnet när andra ser att jag bryr mig. Det handlar om att vi värnar om varandra, säger hon.

Förskolan har även ett samarbete med gymnasiet i Ängelholm och UF-företaget Blomkraft.

 – De hämtar våra bananskal som de sedan använder tillsammans med äggskal och kaffesump för att tillverka miljövänlig, giftfri blomsternäring, berättar Ingela Elversson.

Hopp om framtiden

Att barnen blivit mer miljömedvetna och engagerade är även något vårdnadshavare vittnar om. En mamma berättade nyligen för Ingela Elversson hur dottern visat henne felanmälan-appen och hur man ska använda den.

 – Vi både ser och hör hur barnen har blivit handlingskompetenta. När vi är ute och plockar skräp brukar de säga ”Nu har vi räddat naturen och djuren, och skräpet hamnar inte i havet.” Barnen vet att de gör skillnad och att de tas på allvar. Det här ger hopp om en bättre framtid, mer medvetna medborgare, och det är det vi lägger grunden till nu, säger hon.