Susanne Karlsson använder återbruk av mjölkkartonger när de skapar karaktärer och lekvärldar. Williot har fullt fokus på att göra om ett silkestyg till en öken.
Till startsidan
Läraren Susanne Karlsson med barnen Frank, Williot och Uma på förskolan Båtklubben i Stockholm.
Reportage
Susanne Karlsson ser till att det alltid finns spännande material och miljöer på förskolan, som det är fritt fram för barnen att sätta i gång att leka, bygga eller skapa med.
– Barnen ska känna att förskolan är deras, det är ändå vi vuxna som bestämmer att de ska vara här varje dag.
Strukturerat kaos och en fantasifull värld är ord som kan användas för att beskriva miljön inne på avdelningen Bläckfisken på förskolan Båtklubben. Barnen kommer in med rosiga kinder och kastar sig direkt över alla olika material i förskolans ateljé. Att barnen börjar göra vad de vill är precis det som är målet. Susanne Karlsson, lärare i förskolan, jobbar enligt ett styrdokument som är framtaget till alla kommunala förskolor på Södermalm i Stockholm, där målet är att barnen ska utvecklas genom fantasi och kreativitet.
Upplägget innebär att man jobbar mindre strukturerat än vad man traditionellt brukar göra. Lärarna har liknande aktiviteter med barnen som att måla, pyssla och rita, den stora skillnaden är att barnen får göra det när de själva vill. Det finns såklart fortfarande en struktur och lärarna är väldigt involverade i leken och pysslet.
– Vi jobbar mycket med att vi vuxna iscensätter. Det ska alltid finnas något kreativt att komma till som en inspiration. Det är så vi styr in mot målen vi jobbar med också, säger Susanne Karlsson.
På Bläckfisken jobbar man bara med okodat material så att barnen kan bestämma helt själva vad de vill att objekten ska vara. De använder pjäser från fiaspel, kottar och återbruk av äggkartonger och mjölkpaket. För att det inte ska bli totalt kaos när barnen bygger upp sina världar så jobbar de utifrån en bok. Susanne Karlsson har valt boken ”Monster, spöken och kanelbullar”.
– Den innehåller så mycket. Det är många bilder och olika karaktärer som barnen har lätt att fastna för, och det har de verkligen gjort. Vi har jobbat med boken sedan augusti och har bara kommit halvvägs. Det är viktigt att ha något bra att utgå från så att det tydligt syns vad barnen jobbar med i miljön de skapar, säger Susanne Karlsson.
Susanne Karlsson använder återbruk av mjölkkartonger när de skapar karaktärer och lekvärldar. Williot har fullt fokus på att göra om ett silkestyg till en öken.
Målet att det ska synas vilken bok de jobbar med har de uppnått, även om allt inte är helt tydligt för en utomstående. Barnen har skapat olika karaktärer ur boken av återbruk och inne i ateljén har de byggt en luftballong som kan åka tvärs över rummet på en lina, även den tagen ur boken.
Lärarna ser även till att behålla miljön estetiskt tilltalande, det får inte bli visuellt buller. Barnen ska få frihet att skapa sina världar hur de vill under dagarna, men de vuxna ser till att det inte bara blir en massa stök. I slutet av varje dag blir barnen tillfrågade om vad de vill spara och vad de vill städa undan. Det ska genomgående finnas en struktur i barnens frihet, vilket kräver konstant engagemang från de vuxna.
– Det är jätteviktigt att lärarna är involverade i allt. Vi ska alltid ligga ett steg före så barnen hittar material att plocka fram, det är viktigt både för utvecklingen och för att det kreativa ska fungera. Barnen ska hela tiden få nya utmaningar, säger Susanne Karlsson.
Utöver att stärka barnens kreativitet handlar arbetssättet också om att bygga upp deras självförtroende och självkänsla. Att barnen blir självgående i förskolan ska hjälpa dem bli självgående även hemma. Detta är något som märks tydligt när man möter gruppen på Bläckfisken, inte ett enda barn är det minsta lilla blygt.
– Vi jobbar mycket med att barnen ska bli resilienta kring nya människor. De ska välkomna nya barn på förskolan, men de ska också känna sig bekväma och nyfikna kring nya vuxna. Social hållbarhet är ett av våra grundmål. Att barnen lär sig att ta för sig när det kommer till aktiviteter omvandlas till att de tar för sig socialt också, säger Susanne Karlsson.
Att barnen tar för sig skapar också en trygghet för dem. Bordet i ateljén är alltid framdukat med material så att de inte ska behöva be en vuxen ta fram något, hörnet i rummet är alltid täckt i papper och har en hylla med målarfärg som barnen kan börja använda när de vill. De blir självgående och självsäkra av att veta var saker finns och att de får använda dem när de vill.
– Barnen ska känna att förskolan är deras, det är vi vuxna som bestämmer att de ska vara här varje dag. Då är det viktigt att man ser till att barnen känner att miljön och tiden här är deras. Det ska kännas som att de väljer att vara här. Det är viktigt att de väljer oss vuxna som jobbar här också, att de tycker om oss och kan söka sig till oss, säger Susanne Karlsson.
Boken ”Monster, spöken och kanelbullar” är full av karaktärer och historier att hämta inspiration ifrån. Junie och Uma bygger ett hus till karaktären Tiffany.
Hon menar även att det sociala arbetet med barnen har gjort att det blir färre konflikter. När barnen är i en miljö där det finns så många olika aktiviteter och material att jobba med finns det alltid något nytt att utforska. Detta har lett till att det är färre bråk mellan barnen, då de hela tiden är upptagna av något.
– De har ett så rikt material och vi ser alltid till att det finns mycket av allt. Vi har inte tio klossar utan vi har kanske 50 så barnen inte bråkar om vem som ska få leka med dem. Men det är klart att det fortfarande blir konflikter ibland, det är viktigt att ha det. Det är ett sätt för barnen att utvecklas, säger Susanne Karlsson.
Att barnen lärt sig från konflikter blir tydligt när två av dem, båda fem år, diskuterar med Susanne Karlsson att en av dem kände sig utanför tidigare på morgonen. Det ena barnet föreslår att de delar upp sin grupp på fyra till två par i stället så att kompisen som kände sig utanför får chans att ta för sig mer i deras uppgift.
Dagens uppgift är att hälften av gruppen ska skapa en av karaktärerna ur boken ”Monster, spöken och kanelbullar”, medan den andra halvan ska skapa ett hem åt karaktären. Det är när Frank, Alice, Lou och Svea, som ska skapa karaktären, inte riktigt kommer överens om vilket material de vill använda som det föreslås att de kan göra varsin karaktär i två par, något som Susanne Karlsson inte säger emot utan låter barnen lösa själva.
I andra rummet sprudlar kreativiteten när Williot, Jack, Uma och Junie gör ett vinylgolvsprov till ett vattenfall, en kotte blir en skorsten och tyg blir en öken. Det märks tydligt att barnen är vana vid att allt material är okodat. Även när fokuset från bygget försvinner så leker de vidare med sin fantasi. Williot sätter sig i en låda som förvandlas till en bil medan Jack har hittat en bit blå matta som blir en ishall.
Trots att styrdokumentet gäller hela Södermalm så menar Susanne Karlsson att alla inte har kommit lika långt. Det kräver både att lärarna har tillräckligt med kunskap om arbetssättet och att de själva blir inspirerade av det och utvecklar sin egen kreativitet. Hon själv har jobbat på det här sättet i 15 år och oavsett vilken förskola hon kommer till ser hon till att börja med metoden och lär ut den till sina kollegor.
– Jag hade inte kunnat tänka mig att jobba på något annat sätt, säger Susanne Karlsson.
Reportage: När de vuxna deltar lyfter leken på förskolan
Maria bryter tystnaden om hudfärg i förskolan
Här stärker svenska traditioner barnens språk
Lyssna på Förskolan:
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”