Cecilia Lejonflycht: Hur förhåller sig en syv objektiv i dagens åsiktsvärld?
Krönika ”Skulle det fungera om jag som privatperson yttrar mig i en politiskt laddad fråga – förblir jag trovärdig som syv?” frågar sig Cecilia Leijonflycht, ny krönikör hos Vi Vägledare.
LÄS MER Så måste SYV förändras med vår tid
Förra helgen tittade jag på Eurovision Song Contest tillsammans med några ungdomar hemma i soffan. Som alla vet har diskussionen om Israels deltagande, och ropen om uteslutning, blivit allt intensivare inför tävlingen. När det buades som högst från publiken i tv-sändningen zoomades samtidigt andra länders tävlande in i ”green room” och det var uppenbart hur illa berörda alla var.
Det slog mig hur mycket denna debatt påverkar alla medverkande i detta stora event som från början var tänkt att ena över gränserna, skapa glädje och gemenskap långt bort från politiken. Många timmars och månaders övande, sjungande, dansande, koreograferande, klädskapande, idéskapande och nerver som byggts upp till max, något som skulle mynna ut till årets största fest i glädjens tecken – allt kan raseras på ett ögonblick.
Vad jag säger kan uppfattas som en sanning. Skulle det vara rätt av mig att utnyttja detta? Att föra fram budskap som jag själv brinner för?
Hur förhåller man sig som objektiv och neutral i ett samhälle som är allt annat än just det? Jag är både studie- och yrkesvägledare och sångerska. Båda rollerna är offentliga på olika sätt och det jag säger och gör kan ha stor påverkan på andra människors tyckande, tänkande och mående. Det är viktigt att vara påläst, källkritisk och att tänka sig för mer än en gång innan man yttrar sig. Allt kan feltolkas och att välja sida kan påverka både mig själv och min arbetsplats. Jag arbetar som en myndighetsperson och vad jag säger och visar kan spilla över på andra.
Som studie- och yrkesvägledare ska jag lyssna, spegla och förstå vart personen jag har framför mig befinner sig. Jag ska ställa öppna frågor för att den ska bli medveten om sina egna tankar, åsikter och val, varför den gör som den gör. Personen ska känna sig trygg i samtalet.
Som artist är jag frontfigur i ett mindre band. En del ser upp till mig för min talang och jag är i en position där jag lätt kan påverka hur andra människor tänker och känner. Vad jag säger kan uppfattas som en sanning. Skulle det vara rätt av mig att utnyttja detta? Att föra fram budskap som jag själv brinner för? Det kan man tycka olika om. Vad som jag däremot bör tänka på är att inte yttra mig om något som jag inte vet helt säkert. Och att det kan bli konsekvenser av mitt handlande. Som offentlig person är jag utsatt på ett annat sätt än privat.
Skulle det fungera om jag som privatperson yttrar mig i en politiskt laddad fråga eller om jag lägger ut en åsikt på sociala medier? Blir jag trovärdig?
Vi vägledare jobbar på olika stadier i skolans värld och har helt skilda arbeten. Det är lätt att tro att vi kan hoppa in för varandra och bara jobba på, men vi har en komplex roll. På alla plan. Många måste kämpa mot andras förutfattade meningar om syv-rollen, dysfunktionella samarbeten med lärare och andra kollegor, barn, ungdomar och vuxna som inte riktigt förstår varför de ska prata med en syv, föräldrar som lägger sig i. Samtidigt är det ett roligt arbete där vi får vara kreativa och lösa problem, något som är utvecklande i sig.
I alla dessa möten dyker säkerligen en och annan åsikt och attityd upp. Vi stöter på det överallt, klimatet i samhället har blivit hårt och oroligt. Syv har i uppdrag att följa samhällsutvecklingen men vi är också bara människor. Hur fortsätter vi att förhålla oss neutrala och objektiva? Vad vi kan göra är att faktiskt reflektera över och förhålla oss till det – varje dag.
LÄS ÄVEN