
Elin Emvall och Per Lundgren med eleverna Milo Löfberg och Nancy Elhajj.
Per Lundgren och Elin Emvall (längst bak) leder eleverna från årskurs åtta på Skogstorpsskolan som är ute på praktik.
Prao ”Vi har elever som praoar som hälsoskyddsinspektör! Ett yrke många elever inte ens visste existerar”, säger Per Lundgren, syv och kommunal verksamhetsutvecklare i Falkenberg.
– Målet är en likvärdig prao som ger ny erfarenhet oavsett bakgrund!
Per Lundgren är studie- och yrkesvägledare samt verksamhetsutvecklare i Falkenbergs kommun och tillsammans med läraren Elin Emvall ansvarig för alla praoplatser för kommunens alla grundskolor.
Passande nog träffar vi dem också ihop med elever från Skogstorpsskolan när vi besöker kommunledningskontoret – som är en av praoplatserna för årskurs åtta.
– För åttornas tvåveckorsprao gäller att den ena veckan ska göras internt i någon av kommunens verksamheter och den andra externt på företag, förening eller motsvarande, förklarar Elin Emvall.
Målet är att integrera arbetslivsorienteringen i undervisningen.
Platserna finns inom kommunens hela verksamhetsområde, berättar Per Lundgren:
– Vi har till exempel elever som praoar som hälsoskyddsinspektör! Det är ett yrke som många elever inte ens kände till att det existerar.
Tidigare, när eleverna själva hade ansvaret för att hitta sina praoplatser, framträdde två tydliga kategorier. I den ena fanns eleverna som enkelt kunde hitta en plats via det egna nätverket, ofta hos sina föräldrar. I den andra saknades ett sådant nätverk. De eleverna fick arbeta hårt för att hitta en plats. I båda fallen blev resultatet ofta inte bra.
– Framför allt i den första kategorin lärde sig eleverna sällan något nytt och praon blev meningslös för många, säger Per Lundgren. Och prao är en aktivitet som är svår att göra kvalitativ. Om eleverna får söka platser själva är det många personer inblandade på individnivå. Nu använder vi samma platser kontinuerligt, vilket gör det bra för alla.
Elin Emvall och Per Lundgren med eleverna Milo Löfberg och Nancy Elhajj.
Eleverna ansöker i en intern praobank och matchas mot platser som kommunen ansvarar för. Där finns både de externa och de interna platserna listade som platsannonser. ”Vi har fått göra som en önskelista tillsammans med våra lärare”, beskriver eleverna det, och just jämförelsen med önskelista tycker Per Lundgren säger något viktigt:
– Det är ju trots allt inte säkert att man får precis det man önskar sig. Men det blir bra ändå.
Elin Emvall berättar att företag anmäler sig till prao för att ta emot elever under hela eller delar av läsåret. Tillsammans med Per Lundgren skapar hon sedan platsannonserna till det interna systemet, där även förmågor och intressen som passar för platsen läggs in.
– Dessutom har många elever särskilda behov som behöver tillgodoses, så själva matchningen behöver göras manuellt, säger Elin Emvall.
75 elever hade sedan fått sommarjobb på sina externa praoplatser.
Man är nu inne på andra läsåret med det här upplägget och både Per Lundgren och Elin Emvall tycker att det är vinnande koncept.
Det var från början rektorerna på respektive skola som uttryckt behov av en samordnad prao för att förbättra kvaliteten och likvärdigheten.
Pryo och Prao speglar skiftande föreställningar om arbetslivet och skolans roll. På 1960-talet var betoningen på demokratisk fostran och förberedelse för arbetslivet med en tydlig progression mot specifika yrken. I dag är fokus på att minska avhopp och byten av utbildning, och att förbereda elever för en flexibel arbetsmarknad med många potentiella yrken. Progression inom specifika yrkesområden är mindre framträdande.
Samarbetet med företagen i kommunen är en central del i hela arbetslivsorienteringen. Man jobbar med en strukturerad modell för modern arbetslivsorientering, MOA, som stärker elevernas valkompetens och lärandeidentitet:
– MOA integrerar skola och arbetsliv genom ett systematiskt samarbete som löper från förskola till vuxenutbildning, säger Elin Emvall.
Återkommande aktiviteter med företag, praktiska arbetsplatsupplevelser och värdeskapande aktiviteter är centrala delar av programmet.
– Målet är att integrera arbetslivsorienteringen i undervisningen, skapa hållbara samarbeten med omvärlden och genomföra årliga aktiviteter med näringslivet, säger Per Lundgren.
Programmet är utformat för att öka motivationen hos eleverna, ge nya förebilder och bidra till att det lokala arbetslivet får rätt kompetens. MOA säkerställer att alla elever i Falkenbergs kommun får likvärdiga möjligheter att bilda sig en uppfattning om arbetsliv och framtida karriärmöjligheter.
– När elevernas nyfikenhet för olika utbildningsvägar och yrken väcks kan måluppfyllelsen öka och avhoppen på gymnasiet minska, säger Elin Emvall.
Arbetet inom MOA anpassas efter olika årskurser för att ge eleverna relevanta och åldersanpassade erfarenheter.
– I de lägre årskurserna fokuserar vi på att väcka nyfikenhet och förståelse för olika yrken genom kortare studiebesök och gästföreläsningar, berättar Elin Emvall, och Per Lundgren tillägger:
– I högstadiet introduceras eleverna till mer praktiska arbetsplatsupplevelser genom prao, vilket ger dem en djupare insikt i arbetslivet.
–När vi läste utvärderingarna hade 75 elever blivit erbjudna sommarjobb på sin externa praoplats, fortsätter han.
– Med tanke på att de bara går i åttonde klass är det ett väldigt fint betyg till våra elever.
Den första läroplanen för grundskolan inkluderar obligatorisk pryo i årskurs 8–9. Pryo ska ge eleverna konkreta erfarenheter av arbetslivet och möjligheten att pröva sina intressen och förmågor i praktiken. En viktig aspekt var progressionen mot ett särskilt yrkesområde, vilket innebar långsiktig planering och målsättning.
I den reviderade läroplanen Lgr 69 beskrivs pryo mer utförligt. Den ska omfatta både studiebesök och längre arbetsplatsvistelser och integreras med teoretiska för- och efterarbeten, för att ge eleverna en djupare förståelse för arbetslivet. Progressionen mot ett specifikt yrke är central, där erfarenheter från årskurs 8 ledde till praktikplatser i årskurs 9.
I Lpo 80 byter pryo namn till prao, med breddat innehåll och förstärkning av praktikens roll, men huvudsyftet att ge eleverna arbetslivserfarenhet kvarstår.
Läroplanen Lpo 94 gör arbetslivsorienteringen till ett målområde i stället för ett separat ämne. Det blir upp till varje skola att integrera praktiska arbetslivserfarenheter inom samhällskunskap och andra ämnen. Fokus på progression mot specifika yrken minskar till förmån för en mer generell arbetslivsorientering.
Prao återinförs som obligatoriskt inslag i grundskolan med syftet att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Eleverna ska erbjudas tio dagars praktik under årskurs 8–9. Trots återinförandet av obligatorisk praktik finns inget krav på att de tio dagarna ska vara sammanhängande.
Källa Åsa Broberg, SU
LÄS ÄVEN
Storsatsning på syv i Örebro – bara heltidstjänster
Universitetets pussel: Vänjer elever från studieovana familjer vid tanken
Studie- och yrkesvägledare Det tar tre år att högskoleutbilda sig till studie- och yrkesvägledare. Så hur kan man nu bli ”certifierad vägledare” på bara sex veckor?
Studie- och yrkesvägledare Nytt nummer ute av Vi Vägledare! Redaktör Häglund om innehållet – inte minst en granskning av online-certifieringen av syv:ar.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Böcker Vi Vägledares bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om tre böcker om arbetsliv och karriär.
Mitt jobb Ylva Eriksson var redigerare på Dagens Nyheter men tröttnade på alla omorganisationer, bestämde sig för att byta bana och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om deras roll på arbetsplatsen – och hur den uppfattas av övrig skolpersonal.
Ledare ”Detta måste bli vårt motto, känner jag: SYV måste vara en organisk del av skolverksamheten", skriver redaktör Kjell Häglund.
Studie- och yrkesvägledare Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Böcker Bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om en ny bok inom studie- och yrkesvägledning.
Studie- och yrkesvägledare Catharina Niwhede sitter i förbundsstyrelsen och har lång erfarenhet som vägledare. Att det blev just dessa roller kan förklaras med frustration och irritation – och en aha-upplevelse på komvux.
Krönika "Genom att vara handledare för studenter kan jag bidra till en ökad kvalitet och ökad kunskap hos mina blivande kollegor", skriver David Spak som är studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare Som vägledare på Lindholmens tekniska gymnasium träffar Katrin Karlsson alla elever på yrkesintroduktion tre eller fyra gånger under ett läsår.
Reportage Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. ”Vi jobbar i team för att eleverna ska må så bra som möjligt under sin tid hos oss, säger studie- och yrkesvägledaren Katrin Karlsson.
Panelen Läroplanen och samarbetet med lärare är frågor som är avgörande för hur effektivt Sveriges studie- och yrkesvägledare kan ta sig an sitt uppdrag.
Kompetensutveckling Med det nationella skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” som grund stärker Karlstads kommun valkompetensen hela vägen från förskoleklass till nian.
Kjell häglund En egen facktidning för Sveriges studie- och yrkesvägledare. Det kanske är läge att gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen?