Nu är den här – syv:arnas nationella arbetsbeskrivning

LÄS MER Det blir en spännande syv-höst

När ledamöterna i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare återvände hem från Göteborg och sitt första gemensamma möte i mars 2025 hade de en tuff men viktig uppgift i bagaget: att ta fram en arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare.

Det krävde mer än ett års hårt arbete, men nu är den här, ”Arbetsbeskrivning för Sveriges studie- och yrkesvägledare” – den första i sitt slag.

– Äntligen! Jag är så otroligt glad att vi är i hamn, säger Glenn Castenbladh Rafors, sammankallande vid det nationella rådet för studie- och yrkesvägledare.

Ska man kunna skydda något måste man också kunna definiera vad det är man ska skydda.

Han vill rikta ett stort tack till rådets övriga medlemmar och alla kollegor ute i landet som engagerat sig för att en arbetsbeskrivning nu kan vara på plats.

– Efter mycket diskussioner har vi kommit fram till en beskrivning som är både generell och tydlig. Den täcker in många typiska arbetsuppgifter oavsett på vilken utbildningsnivå vi jobbar – och den är samtidigt lätt att ta till sig. Vi har varit noga med att ta in synpunkter på innehållet från studie- och yrkesvägledare genom hela utbildningskedjan, från grundskola till universitetsnivå.

Varför är detta så viktigt?

– Vi har länge pratat om att det borde finnas en skyddad titel för vår yrkeskår och att yrket på sikt bör legitimeras. Arbetsbeskrivningen är ett steg mot det målet, nu har vi för första gången en nedskriven, genomarbetad definition av vad vi gör. Ska man kunna skydda något måste man också kunna definiera vad det är man ska skydda.

Tanken är också att studie- och yrkesvägledare ska kunna använda den i diskussioner med sina arbetsgivare.

– Jag har ofta kontakt med medlemmar som till exempel behöver stöd när arbetsgivaren vill se över deras tjänster. Med arbetsbeskrivningen får de ett verktyg för vad som rimligen ska ingå i jobbet, säger Glenn, som också tar upp aspekten att Sveriges Lärares ombud runtom i landet nu får ett dokument som beskriver vad studie- och yrkesvägledarna håller på med:

– Vi är ju en relativt liten yrkeskår i förbundet, många ombud saknar förståelse för vad en studie- och yrkesvägledare gör på jobbet. Då kan det här dokumentet fungera som en stöttning för dem i deras fackliga arbete, och göra att de får en bild av vad yrket går ut på, exempelvis vid en förhandling.

Arbetsbeskrivningen har bara funnits på nätet i några veckor när vi talas vid, men den har redan på denna korta tid hunnit varit till hjälp, berättar Glenn:

– Ett ombud hörde av sig för några dagar sedan, han skulle ha en förhandling för ett gäng studie- och yrkesvägledare där arbetsgivaren ville diskutera tjänstefördelning och då kunde arbetsbeskrivningen vara till stor hjälp i samband med det.

Nu räknar vi såklart med ­feedback och reaktioner!

För Glenn Castenbladh Rafors själv har det varit en lång resa. Redan när han började arbeta fackligt med syv-frågor på nationell nivå inom Lärarnas Riksförbund 2015 var frågan om vad studie- och yrkesvägledare egentligen gör om dagarna uppe för diskussion. Men där och då kom de aldrig fram till några konkreta förslag. Den här gången har arbetet varit mer målinriktat och strukturerat: först diskussioner inom rådet, sedan medlemsmöten i lokalföreningar, digitala möten och inte minst mängder av mejlkontakter innan man kunde nagla fast innehållet.

– Det är inte alldeles lätt att avgöra vad som ska vara med i beskrivningen och vad som hamnar utanför.

Vilka punkter har varit kontroversiella?

– Initialt hade vi med att arbetet med att anskaffa praktikplatser skulle ingå som en möjlig arbetsuppgift, då vissa studie- och yrkesvägledare har det som en del av sitt arbete. Men många medlemmar var emot, de anser inte att det är en uppgift för studie- och yrkesvägledare att ragga platser. Så det kom inte med. Det visar hur viktigt det är med en god dialog med medlemmarna för att nå fram till ett resultat som så många som möjligt kan ställa sig bakom.

Arbetsbeskrivningen i sin helhet omfattar fyra sidor. Alla listade arbetsuppgifter är förstås inte relevanta för alla studie- och yrkesvägledare, eftersom de arbetar i så många olika sammanhang: i grundskolan, på gymnasiet, i komvux, på högskolor, på Arbetsförmedlingen och så vidare. Som man skriver i dokumentet: ”Anpassning behöver ske utifrån den specifika verksamhet och skolform som den används för.” Det underlag som ligger till grund för arbetsbeskrivningen är högskoleförordningen 1993:100 och gällande styrdokument, till exempel skolformernas läroplaner.

Glenn Castenbladh Rafors ber oss understryka vilken glädje han känner över att arbetsbeskrivningen är färdig och finns ute bland ombud och medlemmar:

– Nu när den väl är släppt räknar vi så klart med att den kommer att generera en del feedback och reaktioner. Från nationella rådets sida ser vi verkligen fram emot att höra vad medlemmarna tycker.

LÄS ÄVEN

Examenskravet går inte längre att komma undan

Nu ska syv-rollen i anpassad gymnasieskola stärkas

Syv-utredningen som försvann