Flickornas försprång inför gymnasiet borta – psykiska problemen tredubblade
Foto: Adobe Stock
Elevhälsa En ny rapport från Skolverket och en ny studie från Lunds universitet ritar om bilden av vilka elever som riskerar att få en svårare väg genom högstadiet och vidare till gymnasiet.
LÄS MER Vägledare viktiga för jämställdheten
För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolan. Samtidigt visar en ny studie från Lunds universitet att psykiska problem bland högstadieflickor har blivit tre gånger vanligare på 17 år.
När eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2026 summeras har ett historiskt könsgap försvunnit. För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program, enligt ny statistik från Skolverket. 83,6 procent av pojkarna är behöriga, jämfört med 83,4 procent av flickorna.
För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Skillnaden är liten, men utvecklingen har pågått under längre tid. Flickor har traditionellt haft ett tydligt försprång framför pojkar i skolan. Så sent som 2017 var 86,4 procent av flickorna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, jämfört med 79,2 procent av pojkarna. Redan då hade dock flickornas behörighet börjat minska.
I fjol var könsskillnaden nere på drygt en halv procentenhet. Skolverket konstaterade i sin lägesbedömning för 2026 att minskningen framför allt berodde på försämrade resultat bland flickor. Flickornas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 hade sjunkit något på tio år, medan pojkarnas hade ökat. Nedgången bland flickor var särskilt stor i matematik, där pojkarna hade gått om.
Nu har alltså även den sista lilla skillnaden i gymnasiebehörighet försvunnit. Totalt är 83,5 procent av eleverna som gick ut nian våren 2026 behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, jämfört med 84,1 procent året före. 16,5 procent saknar alltså gymnasiebehörighet.
Psykiska problemen tredubblade bland flickor
Samtidigt publiceras en studie från Lunds universitet som visar en kraftig försämring av högstadieflickors psykiska hälsa.
Forskarna har jämfört två elevgrupper från samma svenska kommun med 17 års mellanrum. Den första undersöktes 2007 och 2008, den andra 2024 och 2025. Eleverna gick i årskurs 7 eller 8 vid den första mätningen och följdes upp ett år senare.
Omkring 90 procent av eleverna deltog i den första undersökningsperioden och omkring 80 procent i den andra. Samma etablerade frågeinstrument användes för att mäta psykiska problem, självskadebeteende och ätstörningsrelaterade problem.
Förändringen bland flickorna är stor. 2007–2008 låg omkring 10 procent över den gräns som forskarna använder för kliniskt relevanta psykiska problem. 2024–2025 var andelen omkring 30 procent.
Andelen flickor med både upprepad självskada och andra kliniskt relevanta psykiska problem ökade från 6,6 till 21 procent.
Bland pojkar ökade också den genomsnittliga nivån av psykiska problem, men betydligt mindre. Andelen pojkar över den kliniskt relevanta gränsen steg från omkring 6–9 procent till omkring 15–17 procent; ökningen av själva andelen nådde dock inte statistisk signifikans i den justerade analysen.
Studien visar också en kraftig ökning av upprepat självskadebeteende bland flickor. Andelen flickor med både upprepad självskada och andra kliniskt relevanta psykiska problem ökade från 6,6 till 21 procent. Motsvarande ökning syntes inte bland pojkarna.
Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte betyder att självskadebeteende generellt har blivit vanligare bland flickor. Andelen som uppgav någon form av självskada hade inte ökat signifikant. Förändringen låg i stället i att problemen blivit allvarligare bland en grupp av flickorna: upprepad självskada och psykisk ohälsa förekommer betydligt oftare tillsammans än för 17 år sedan.
– Upprepat självskadebeteende och ätstörningsrelaterade problem har alltså inte ökat i allmänhet utan enbart bland flickor som också har andra psykiska problem, säger Daiva Daukantaitė, docent i psykologi vid Lunds universitet och projektledare för studien.
De två nya resultaten går inte att koppla direkt till varandra. Lundstudien omfattar elever i en kommun och har inte undersökt om psykisk ohälsa har påverkat deras betyg eller gymnasiebehörighet.
Men utvecklingen sker parallellt med att det gamla könsgapet i skolresultat har krympt. Skolverket har tidigare pekat ut ökad stress och försämrat mående som några av flera faktorer som kan kopplas till flickors försämrade skolresultat.
För studie- och yrkesvägledningen innebär den nya behörighetsstatistiken också att en gammal bild av pojkar som den tydligt mer utsatta gruppen inför övergången till gymnasiet inte längre gäller på gruppnivå. Våren 2026 är flickor och pojkar i praktiken jämnstarka när det gäller gymnasiebehörighet – med ett litet övertag för pojkarna för första gången.
LÄS ÄVEN
Ny bok: Studievägar för unga utan behörighet
