Vägledare viktiga för jämställdheten
Boel Kristiansson och Jacob Lindahl, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, föreläste om könsbundna skol- och karriärval.
Likvärdighet Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är studie- och yrkesval fortfarande ofta könsbundna. Vägledare kan bidra till att vidga vyerna, enligt flera föreläsare på Vägledarkalendariets konferens.
LÄS MER Kan den nya lagen ge vägledarna en tyngre roll i skolan?
Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Men än är vi inte där. Exempelvis visar statistik och studier att var fjärde ung kvinna någon gång har utsatts för våld i nära relationer, att energianvändningen skulle minska med 20 procent om män bara reste på samma sätt som kvinnor gör och en man under en livstid tjänar i snitt 3,6 miljoner kronor mer än en kvinna.
På El- och energiprogrammet med cirka 15 000 elever utgör pojkarna hela 96 procent.
Att vi har en bra bit kvar till jämställdhet framgår också med all tydlighet när det gäller utbildning och arbetsmarknad. I teorin står det visserligen var och en fritt att välja utbildning och yrke, men i praktiken visar det sig att valen ofta är könsbundna.
Av samtliga studenter på dagens yrkesprogram är 60 procent pojkar. På det största, El- och energiprogrammet med cirka 15 000 elever, utgör pojkarna hela 96 procent. Tittar man i stället på program som Vård och omsorg eller Hotell och turism är det flickorna som är i klar majoritet.
Kön och klass slår tydligt igenom även på de tio största högskoleprogrammen, och de könsbundna valen följer sedan med ut i yrkeslivet. I dag är det bara knappt 20 procent av alla kvinnor och män i Sverige som arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning.
Inte ens 20 procent arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning i dag.
Hur kan vi då få till en förändring? I studie- och yrkesvägledares uppdrag ligger bland annat att utmana och förändra stereotyper, och visst kan yrkeskåren bidra till att vidga vyerna när det gäller val av utbildning och yrke. Men det krävs insatser på betydligt fler håll än så för att få till en skillnad.
– Det är ett samspel av många faktorer vid studie- och yrkesval, både på individnivå, organisatorisk och samhällelig nivå. Ingen aktör äger hela problemet, påpekar Boel Kristiansson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, som tillsammans med kollegan Jacob Lindahl var några av föredragshållarna på årets första Vägledarkonferens med fokus på just könsbundna studie- och yrkesval.
Sedan tidigare visar forskning att studie- och yrkesval inte kan förklaras med några biologiska skillnader mellan könen, däremot spelar sådant som uppväxt, intressen, vänner, omgivningens förväntningar och upplevelsen av den egna förmågan stor roll. Av 11 000 flickor som går ut nian med toppbetyg i matematik har bara en av sju siktet inställt på en ingenjörsutbildning. Av pojkar i samma kategori är motsvarande andel en av tre.
Av 11 000 flickor som går ut nian med toppbetyg i matematik har bara en av sju siktet inställt på en ingenjörsutbildning.
De könsbundna studie-och yrkesvalen ställer till det på flera plan, både för individen och samhället. I Jämställdhetsmyndighetens rapport Val efter eget kön från 2022 påpekas att det är ett problem utifrån ett samhällsperspektiv när rekryteringsunderlaget på arbetsmarknaden begränsas, och att det ”försämrar förutsättningarna för kompetensförsörjning inom exempelvis bristyrken som har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller män”.
Martin Andreasson, statssekreterare hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern, sa under konferensen att Sverige ligger bra till i jämförelse med många andra länder, men att vi för den sakens skull inte får luta oss tillbaka och tro att något löser sig per automatik.
– Vi ser att det är sega strukturer som finns kvar, sa han.
En som kan skriva under på det är en annan av konferensens föreläsare, nämligen Nina Rung, genusvetare, kriminolog och debattör. Hon målade upp en minst sagt dyster bild av hur stereotypa könsroller frodas bland de unga på landets skolor – bland annat i form av machokultur á la Andrew Tate, och tjejer som matas med orimliga skönhetsideal.
Att skapa ett jämställt samhälle kräver alltså mycket, av många. Långt fler än bara studie- och yrkesvägledare – en grupp som fick extra beröm av statssekreteraren Martin Andreasson:
– Jag vill tacka för allt ni bedriver i strävan efter att motverka könsbundna val.
LÄS ÄVEN
Dimensionera och matcha – samhället måste visa vägen
Så är det att vara syv på universite
”Vägledarna har lämnats ensamma" – Sverige sämst i Norden
