Vilken är den största prao-utmaningen?
Ulrika Gramén, Lise-Lotte Oskarsson och Ann-Katrin Johannsson.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Ulrika Gramén, Eda:
1. Vilken är din största prao-utmaning i grundskolan?
– Prao ska upplevas, inte genomlidas! För många elever är detta det första mötet med arbetsmarknaden, så rätt plats betyder mycket. Det gäller att hitta ett ställe där eleven både får testa sina förmågor och får hjälp på traven kring gymnasievalet. Det handlar ju om att både identifiera vad man gillar och upptäcka vad man inte tycker om. Det ska vara något mer än att följa med pappa till jobbet och trassla papper.
2. Brukar du använda ditt personliga nätverk i anskaffandet av praoplatser?
– Mina relationer och kontakter inom både företagslivet och kommunen är jätteviktiga. Det är ju centralt att få till bra matchningar så att det kommer en elev som är nyfiken och intresserad. På kommunen har vi en väldigt liten it-avdelning och då vill jag få dit rätt elev eftersom jag är beroende av att personalen där är intresserade av att ta emot elever i framtiden.
3. Berätta om din mest oväntade praoplats!
– En av mina elever ville göra prao på förskolan där hon själv gick som barn. Hon hade en fantastiskt fin bild av hur det var där, men praon blev en riktig reality check för henne. Hon insåg att jobb inom förskolan är tufft och att barnen inte alltid är glada och gör som man ber dem. Det var en hård vecka, men hon lärde känna sig själv och nådde en insikt om att det kanske inte är ett arbete för henne.
Lise-Lotte Oskarsson, Malung:
1. Vilken är din största prao-utmaning i grundskolan?
– Riskbedömningarna. Rutinerna för huvudmannens kontra arbetsplatsens riskbedömning behöver förenklas för att det inte ska bli ett hinder för elevers prao.
2. Brukar du använda ditt personliga nätverk i anskaffandet av praoplatser?
– Våra elever söker i första hand praoplatserna själva, och när vi i enstaka fall behöver stötta upp lite extra är det till nytta att ha arbetat länge i kommunen. Det nätverket har underlättat när jag bjudit in arbetsgivare redan i prao-informationen. De har fått berätta om sina arbetsplatser och om möjligheter till sommarjobb samt gett eleverna tips inför kommande prao.
3. Berätta om din mest oväntade praoplats!
– Jag gjorde själv prao med pistörer i Sälenfjällen, fick åka snöskoter och besiktiga skidbackar för att säkerställa säkerheten för skidåkarna. Jag fick också åka med på larm när människor skadat sig i terrängen. Några av mina elever har undersökt möjligheten att göra prao utomlands. Vi har haft samtal där de fått i uppdrag att ta reda på mer, och även om det inte skulle bli av så blir det ett lärande på vägen.
(Fotnot: I tidningsversionen av denna text förekom en felaktig beskrivning av pistöryrket, på grund av ett missförstånd från Vi Vägledares sida under intervjun.)
Ann-Katrin Johannsson, Lilla Edet:
1. Vilken är din största prao-utmaning i grundskolan?
– Att involvera lärarna i arbetet före, under och efter praoperioden. Just nu faller hela ansvaret på mig. Jag besöker klasserna för att informera, söker efter platser och hanterar allt administrativt, från info på hemsidan till sammanställningar och kontakt med arbetsgivare. En annan utmaning är att hitta tillräckligt med praoplatser, vilket leder till att eleverna oftast måste söka sina egna platser i första hand.
2. Brukar du använda ditt personliga nätverk i anskaffandet av praoplatser?
– I början kunde jag inte göra det eftersom jag inte är från orten där jag arbetar. Jag ringde då runt till olika företag i kommunen, skickade e-post och cyklade runt för att besöka olika arbetsplatser. Nu har jag byggt upp ett större nätverk, och använder det definitivt. Jag använder även sociala medier som Facebook och Instagram för detta ändamål.
3. Berätta om din mest oväntade praoplats!
– Jag kan inte komma på någon särskild, men varje år är det elever som lär sig något oväntat eller kommer till insikt kring sig själva kopplat till yrkeslivet. Och de samtalen när de kommer tillbaka efter praon är alltid lika roliga! Det blir tydligt att eleverna får kunskaper under praon som de inte kan få hos oss inom våra fyra väggar.
LÄS ÄVEN
Trendspaning och stora visioner på SYV-konferensen
