Befinn dig i elevernas vardag och lär känna dem, är ett tips från Besa Murati. Så gott som varje dag äter hon pedagogisk måltid i skolans matsal ihop med elever. Foto: André de Loisted
Vägledarens dörr står alltid öppen – det är ju dörren till framtiden!
Besa Muratis dörr är alltid öppen, även för småprat. I dag med niondeklassaren Sadaf Feyzie Hosini. Träskulpturen i bakgrunden har Besa fått av en annan elev. Foto: André de Loisted
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
På Kroksbäcksskolan i sydöstra delen av Malmö är dörren in till studie- och yrkesvägledare Besa Murati nästan alltid öppen. Hon har sitt rum i en korridor som eleverna ofta passerar, mellan en stor ljushall som fungerar som uppehållsrum och lektionssalarna för högstadieeleverna. Hit in till henne tar de sig ofta spontant för att snacka lite. Ofta om gymnasieval, framtida utbildning och jobb, men också om mycket annat. Nu är det rast och i dörren står niondeklassarna Raghad Thuqali Mohamd, Ranim Younes, Aeat Alnabilsi och Sadaf Feyzie Hosini.
– Alltså Besa är fett bra, hon är som en syster. Vi pratar med henne om allt, säger Raghad Thuaqali.
Kompisarna nickar ivrigt, men Aeat Alnabilsi funderar en stund och tillägger:
– Fast alltså ibland kan vi vara fett störiga. Besa måste jobba också. Så då säger hon åt oss att vi måste lämna henne i fred.
"Rektorn här ser värdet av min kompetens"
Kroksbäcksskolan i Malmö, en f–9-skola med tillhörande särskola och runt 600 elever, har något så ovanligt som en studie- och yrkesvägledare på heltid sedan drygt ett år tillbaka. När Besa Murati såg tjänsten sökte hon direkt, efter att som nyutexaminerad ha jobbat något år på Ystad gymnasium.
– Det är ju upp till den enskilda rektorn att välja hur tjänsterna ska prioriteras och jag är så glad för att rektorn här ser värdet av min kompetens. Jag förstår inte hur kollegor ska lyckas bygga relationer och skapa struktur kring studie- och yrkesvägledning om de bara är på en skola på 20 procent eller liknande, säger Besa Murati.
Besa Murati. Foto: André de Loisted
Hon ser nämligen relationsbyggandet som yrkets nyckel. Därför har hon under sitt första år ägnat särskilt mycket tid åt att befinna sig bland eleverna. Hon rör sig alltid runt på skolan under förmiddagsrasten. Hon har fått igenom rätt till pedagogisk måltid och sitter nästan dagligen i matsalen tillsammans med olika elevkonstellationer. Så fort hon går utanför sin dörr hojtar någon ”Hey, Besa” och vill hälsa.
– Jag har även varit runt i alla klasser i mellanstadiet och håller på att bygga upp mentorsprojekt med dem. Men mycket tid och fokus hamnar ändå på högstadiet. I den åldern är många väldigt kontakt- och relationssökande. I alla de där informella samtalen lär jag känna eleverna.
"Många känner inte till att det finns fler vägar än universitet"
Även om de pratar om mycket annat så kommer Besa Murati ofta in på framtid och livsval tillsammans med eleverna. Hon ser det som en resa för varje elev, en process hon kan stötta. Ofta använder hon sig själv som exempel och betonar att studie- och yrkesvägen inte behöver vara rak. Från 20-årsåldern var hon själv franchise-företagare och drev en 7-eleven-butik. I 30-årsåldern, efter att hon hade blivit förälder, ville hon vidare och läste först ett studieförberedande år på folkhögskola.
– Det är så viktigt att prata om olika skolformer, många av eleverna känner inte till att det finns fler vägar än universitet. Dessutom finns fördomar mot exempelvis Komvux och folkhögskola, eleverna kan ha sett sina föräldrar gå där som nyanlända och tänker därför att det inte är något för dem.
"Kommer ändå bara att bli slavgöra"
Kroksbäcksskolan ligger i ett så kallat särskilt utsatt område. Här är grönt med stora kullar och andra ytor att rusa över och dessutom nästan bilfritt. Men hyreshusen i närområdet är i princip uteslutande från miljonprogrammet. Över 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund och många kommer från socioekonomiskt utsatta familjer. Föräldrarna är inte alltid etablerade inom vare sig inom utbildningssystemet eller på arbetsmarknaden. Besa Murati behöver därför jobba mycket med vårdnadshavarna. Som exempel tar hon upp prao-perioden som årskurs 8 nyligen hade. Det var inte bara att se till att alla hittade en plats och sedan var det hela klart.
– En elev kom till mig och sa att hans pappa hade sagt att han inte behövde göra praon. Att det ändå bara kommer att bli slavgöra. Och han ifrågasatte vad man egentligen hinner lära sig på en vecka.
När många av eleverna ser mig, särskilt på högstadiet, tänker de omedelbart på ”studier och jobb”. Bara det är en vinning
Som svar på det såg Besa Murati till att bjuda in vårdnadshavare på ett informationsmöte tillsammans med biträdande rektor. Där förklarade de varför skolan har prao, att den är obligatorisk och hur viktigt det är att få kontakter inom arbetslivet.
– Och skulle man nu hamna på ett ställe där man inte alls trivs så har man ändå lärt sig något, poängterade vi. Dessutom kan det leda till att man upptäcker att man inte vill jobba inom en viss sektor och då få motivation till att plugga för att kunna utbilda sig till något annat.
Det där processinriktade tankesättet är viktigt att få till, säger Besa Murati. Att man oftast inte kan kliva rakt in på drömutbildningen eller drömjobbet.
– Det är lätt att utgå från att alla föräldrar redan vet. Men så är det alltså inte.
"Handlar om att se varje individ"
Därför är det jätteviktigt att börja från grunden, att inte förutsätta så kallad dold kunskap. Och då är vi inne på det tema som vi har setts för att prata om i dag: normkritisk studie- och yrkesvägledning.
– För mig handlar det om att se varje individ och anpassa studie- och yrkesvägledningen efter just den eleven.
För att fortsätta på exemplet med praon så berättar Besa Murati att hon lade in förberedande lektioner som tog upp vad som gäller på en arbetsplats och hur man förväntas bete sig.
– Efteråt fick eleverna dela erfarenheter. På så vis lär de av varandra.
Raghad Thuqali Mohamd, Ranim Younes, Aeat Alnabilsi och Sadaf Feyzie Hosini har pratat klart med Besa Murati för den här rasten och hänger med henne bort till aulan. Nu har niorna mentorstid och Besa Murati har bett mentorerna om 20 minuter för samtliga tre niondeklasser. Hon ska gå igenom viktiga datum inför gymnasievalet och kommunal sommarpraktik.
"Finns så många fördomar bland eleverna"
Hon berättar att hon hela hösten har uppmanat eleverna att gå på öppet hus på gymnasieskolor och göra studiebesök. I nian ingår enligt Skollagen ett obligatoriskt individuellt syv-samtal och i det har hon också fångat upp osäkra elever. Hon försöker då stötta ytterligare ett steg, kanske genom att ordna en skuggning av en gymnasieklass en dag. Det är ett stort steg för många, att lämna Kroksbäcks miljonprogramsområde och befinna sig i ett helt nytt sammanhang.
– Det finns så många fördomar bland eleverna om olika gymnasieskolor, men ofta har de aldrig ens varit där och känner heller ingen som går på aktuell skola. De kan uttrycka saker som ”men är du inte klok, jag kan inte gå på Petri fattar du väl. Där går ju bara svenskar!”
Besa Murati tar sådana känslor på allvar, det är viktigt att känna att man passar in och blir respekterad. Men hon försöker också utmana fördomarna och vill få eleverna att åtminstone nosa bortom sin komfortzon.
– Det handlar om att öppna upp och få dem att våga tänka bredare. Unga människor riskerar att missa möjligheter som kan passa dem annars.
Uppmuntrar till att söka sommarjobb
Nu står Besa Murati framme vid podiet i skolans aula och har så gott som alla niondeklassarnas uppmärksamhet.
– Kommer ni ihåg vad som händer om ni inte aktivt går in och tackar ja till er gymnasieplats senast den 23 juli? Just det, de som har lägre meritvärden kan erbjudas den. Då hamnar ni i gruppen för restplatser och kommer kanske inte in på ert val.
Besa Murati har samlat niorna i aulan för att prata gymnasieval och kommunal sommarpraktik. Foto: André de Loisted
Sedan är det dags att prata Ung i Sommar, Malmö stads betalda sommarpraktik på fyra veckor för dem mellan 16 och 19 år. Ansökningarna har just öppnat och Besa Murati uppmuntrar niorna att ta en titt på det.
– Vad tjänar man? ropar en kille i keps.
Besa Murati har inte exakt koll på årets siffra, men säger att det handlar om en ganska bra slant.
– Men hörni, vi har ju pratat om detta. Minns ni vad som är viktigast med att sommarjobba? Jo, att det ger något i CV:t. Att det kan vara till nytta när ni sedan söker ett vanligt sommarjobb.
En kille räcker upp handen.
– Referenser! Och känsla!
Exakt, konstaterar Besa Murati. Och så går hon än en gång igenom vad en referens är. Hur mycket högre det smäller att kunna uppge en sådan från arbetslivet än en lärare från skolan.
– En referens från ett tidigare jobb kan säga om ni kom i tid, hur ni utförde era arbetsuppgifter, hur ni fungerade tillsammans med kollegor. Sådant kollar man alltid innan man anställer någon.
Även lärarna ska jobba aktivt med frågorna
Klockan slår prick och på klockslaget börjar elever resa sig och kräva rast, trots att Besa Murati inte är riktigt klar. Men några av eleverna kommer fram till henne för att småprata efteråt. Hon berättar senare att hon nu, efter att ha kommit in i uppdraget, ska börja ta tag i att jobba fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen på skolan.
– Många av lärarna är jättepositiva, men vi behöver få ännu mer rutin på hur man tar upp syv-frågorna i respektive årskurser. Tanken är ju att jag enbart ska fungera som ett nav, det vill säga att även lärarna ska jobba aktivt med frågorna. Vi har en bit kvar där, jag har bett om tid för det på nästa personaldag.
Men en sak är Besa Murati redan i hamn med. Och det gör henne mycket nöjd.
– När många av eleverna ser mig, särskilt på högstadiet, tänker de omedelbart på ”studier och jobb”. Bara det är en vinning. Att hela denna fråga blir något aktivt i elevernas liv.
Besas 5 tips
Så kan du jobba mer normkritiskt:
- Först och främst: Bygg relationer!
- Möt eleverna i olika sammanhang. Se till att röra dig i rastområden, bibliotek, skolgård, korridorer och matsal. Där kan du genomföra mer informella samtal.
- Arbeta med vårdnadshavare. Okunskap kring yrken och olika utbildningsvägar i Sverige skapar fördomar.
- Samverka med olika professioner inom skolan. Tänk på att lärare, elevassistenter, kurator med mera inte alltid har full koll på exempelvis alla gymnasieprogram.
- Våga utvärdera ditt arbete. Elevenkäter kring arbetet med studie- och yrkesvägledning på din skola gör att det kan förbättras. Ingen vet så bra som eleverna själva vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas.
LÄS ÄVEN
Från DN till SYV – ny karriär mitt i livet