
Befinn dig i elevernas vardag och lär känna dem, är ett tips från Besa Murati. Så gott som varje dag äter hon pedagogisk måltid i skolans matsal ihop med elever. Foto: André de Loisted
Besa Muratis dörr är alltid öppen, även för småprat. I dag med niondeklassaren Sadaf Feyzie Hosini. Träskulpturen i bakgrunden har Besa fått av en annan elev. Foto: André de Loisted
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
På Kroksbäcksskolan i sydöstra delen av Malmö är dörren in till studie- och yrkesvägledare Besa Murati nästan alltid öppen. Hon har sitt rum i en korridor som eleverna ofta passerar, mellan en stor ljushall som fungerar som uppehållsrum och lektionssalarna för högstadieeleverna. Hit in till henne tar de sig ofta spontant för att snacka lite. Ofta om gymnasieval, framtida utbildning och jobb, men också om mycket annat. Nu är det rast och i dörren står niondeklassarna Raghad Thuqali Mohamd, Ranim Younes, Aeat Alnabilsi och Sadaf Feyzie Hosini.
– Alltså Besa är fett bra, hon är som en syster. Vi pratar med henne om allt, säger Raghad Thuaqali.
Kompisarna nickar ivrigt, men Aeat Alnabilsi funderar en stund och tillägger:
– Fast alltså ibland kan vi vara fett störiga. Besa måste jobba också. Så då säger hon åt oss att vi måste lämna henne i fred.
Kroksbäcksskolan i Malmö, en f–9-skola med tillhörande särskola och runt 600 elever, har något så ovanligt som en studie- och yrkesvägledare på heltid sedan drygt ett år tillbaka. När Besa Murati såg tjänsten sökte hon direkt, efter att som nyutexaminerad ha jobbat något år på Ystad gymnasium.
– Det är ju upp till den enskilda rektorn att välja hur tjänsterna ska prioriteras och jag är så glad för att rektorn här ser värdet av min kompetens. Jag förstår inte hur kollegor ska lyckas bygga relationer och skapa struktur kring studie- och yrkesvägledning om de bara är på en skola på 20 procent eller liknande, säger Besa Murati.
Besa Murati. Foto: André de Loisted
Hon ser nämligen relationsbyggandet som yrkets nyckel. Därför har hon under sitt första år ägnat särskilt mycket tid åt att befinna sig bland eleverna. Hon rör sig alltid runt på skolan under förmiddagsrasten. Hon har fått igenom rätt till pedagogisk måltid och sitter nästan dagligen i matsalen tillsammans med olika elevkonstellationer. Så fort hon går utanför sin dörr hojtar någon ”Hey, Besa” och vill hälsa.
– Jag har även varit runt i alla klasser i mellanstadiet och håller på att bygga upp mentorsprojekt med dem. Men mycket tid och fokus hamnar ändå på högstadiet. I den åldern är många väldigt kontakt- och relationssökande. I alla de där informella samtalen lär jag känna eleverna.
Även om de pratar om mycket annat så kommer Besa Murati ofta in på framtid och livsval tillsammans med eleverna. Hon ser det som en resa för varje elev, en process hon kan stötta. Ofta använder hon sig själv som exempel och betonar att studie- och yrkesvägen inte behöver vara rak. Från 20-årsåldern var hon själv franchise-företagare och drev en 7-eleven-butik. I 30-årsåldern, efter att hon hade blivit förälder, ville hon vidare och läste först ett studieförberedande år på folkhögskola.
– Det är så viktigt att prata om olika skolformer, många av eleverna känner inte till att det finns fler vägar än universitet. Dessutom finns fördomar mot exempelvis Komvux och folkhögskola, eleverna kan ha sett sina föräldrar gå där som nyanlända och tänker därför att det inte är något för dem.
Kroksbäcksskolan ligger i ett så kallat särskilt utsatt område. Här är grönt med stora kullar och andra ytor att rusa över och dessutom nästan bilfritt. Men hyreshusen i närområdet är i princip uteslutande från miljonprogrammet. Över 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund och många kommer från socioekonomiskt utsatta familjer. Föräldrarna är inte alltid etablerade inom vare sig inom utbildningssystemet eller på arbetsmarknaden. Besa Murati behöver därför jobba mycket med vårdnadshavarna. Som exempel tar hon upp prao-perioden som årskurs 8 nyligen hade. Det var inte bara att se till att alla hittade en plats och sedan var det hela klart.
– En elev kom till mig och sa att hans pappa hade sagt att han inte behövde göra praon. Att det ändå bara kommer att bli slavgöra. Och han ifrågasatte vad man egentligen hinner lära sig på en vecka.
När många av eleverna ser mig, särskilt på högstadiet, tänker de omedelbart på ”studier och jobb”. Bara det är en vinning
Som svar på det såg Besa Murati till att bjuda in vårdnadshavare på ett informationsmöte tillsammans med biträdande rektor. Där förklarade de varför skolan har prao, att den är obligatorisk och hur viktigt det är att få kontakter inom arbetslivet.
– Och skulle man nu hamna på ett ställe där man inte alls trivs så har man ändå lärt sig något, poängterade vi. Dessutom kan det leda till att man upptäcker att man inte vill jobba inom en viss sektor och då få motivation till att plugga för att kunna utbilda sig till något annat.
Det där processinriktade tankesättet är viktigt att få till, säger Besa Murati. Att man oftast inte kan kliva rakt in på drömutbildningen eller drömjobbet.
– Det är lätt att utgå från att alla föräldrar redan vet. Men så är det alltså inte.
Därför är det jätteviktigt att börja från grunden, att inte förutsätta så kallad dold kunskap. Och då är vi inne på det tema som vi har setts för att prata om i dag: normkritisk studie- och yrkesvägledning.
– För mig handlar det om att se varje individ och anpassa studie- och yrkesvägledningen efter just den eleven.
För att fortsätta på exemplet med praon så berättar Besa Murati att hon lade in förberedande lektioner som tog upp vad som gäller på en arbetsplats och hur man förväntas bete sig.
– Efteråt fick eleverna dela erfarenheter. På så vis lär de av varandra.
Befinn dig i elevernas vardag och lär känna dem, är ett tips från Besa Murati. Så gott som varje dag äter hon pedagogisk måltid i skolans matsal ihop med elever. Foto: André de Loisted
Raghad Thuqali Mohamd, Ranim Younes, Aeat Alnabilsi och Sadaf Feyzie Hosini har pratat klart med Besa Murati för den här rasten och hänger med henne bort till aulan. Nu har niorna mentorstid och Besa Murati har bett mentorerna om 20 minuter för samtliga tre niondeklasser. Hon ska gå igenom viktiga datum inför gymnasievalet och kommunal sommarpraktik.
Hon berättar att hon hela hösten har uppmanat eleverna att gå på öppet hus på gymnasieskolor och göra studiebesök. I nian ingår enligt Skollagen ett obligatoriskt individuellt syv-samtal och i det har hon också fångat upp osäkra elever. Hon försöker då stötta ytterligare ett steg, kanske genom att ordna en skuggning av en gymnasieklass en dag. Det är ett stort steg för många, att lämna Kroksbäcks miljonprogramsområde och befinna sig i ett helt nytt sammanhang.
– Det finns så många fördomar bland eleverna om olika gymnasieskolor, men ofta har de aldrig ens varit där och känner heller ingen som går på aktuell skola. De kan uttrycka saker som ”men är du inte klok, jag kan inte gå på Petri fattar du väl. Där går ju bara svenskar!”
Besa Murati tar sådana känslor på allvar, det är viktigt att känna att man passar in och blir respekterad. Men hon försöker också utmana fördomarna och vill få eleverna att åtminstone nosa bortom sin komfortzon.
– Det handlar om att öppna upp och få dem att våga tänka bredare. Unga människor riskerar att missa möjligheter som kan passa dem annars.
Nu står Besa Murati framme vid podiet i skolans aula och har så gott som alla niondeklassarnas uppmärksamhet.
– Kommer ni ihåg vad som händer om ni inte aktivt går in och tackar ja till er gymnasieplats senast den 23 juli? Just det, de som har lägre meritvärden kan erbjudas den. Då hamnar ni i gruppen för restplatser och kommer kanske inte in på ert val.
Besa Murati har samlat niorna i aulan för att prata gymnasieval och kommunal sommarpraktik. Foto: André de Loisted
Sedan är det dags att prata Ung i Sommar, Malmö stads betalda sommarpraktik på fyra veckor för dem mellan 16 och 19 år. Ansökningarna har just öppnat och Besa Murati uppmuntrar niorna att ta en titt på det.
– Vad tjänar man? ropar en kille i keps.
Besa Murati har inte exakt koll på årets siffra, men säger att det handlar om en ganska bra slant.
– Men hörni, vi har ju pratat om detta. Minns ni vad som är viktigast med att sommarjobba? Jo, att det ger något i CV:t. Att det kan vara till nytta när ni sedan söker ett vanligt sommarjobb.
En kille räcker upp handen.
– Referenser! Och känsla!
Exakt, konstaterar Besa Murati. Och så går hon än en gång igenom vad en referens är. Hur mycket högre det smäller att kunna uppge en sådan från arbetslivet än en lärare från skolan.
– En referens från ett tidigare jobb kan säga om ni kom i tid, hur ni utförde era arbetsuppgifter, hur ni fungerade tillsammans med kollegor. Sådant kollar man alltid innan man anställer någon.
Klockan slår prick och på klockslaget börjar elever resa sig och kräva rast, trots att Besa Murati inte är riktigt klar. Men några av eleverna kommer fram till henne för att småprata efteråt. Hon berättar senare att hon nu, efter att ha kommit in i uppdraget, ska börja ta tag i att jobba fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen på skolan.
– Många av lärarna är jättepositiva, men vi behöver få ännu mer rutin på hur man tar upp syv-frågorna i respektive årskurser. Tanken är ju att jag enbart ska fungera som ett nav, det vill säga att även lärarna ska jobba aktivt med frågorna. Vi har en bit kvar där, jag har bett om tid för det på nästa personaldag.
Men en sak är Besa Murati redan i hamn med. Och det gör henne mycket nöjd.
– När många av eleverna ser mig, särskilt på högstadiet, tänker de omedelbart på ”studier och jobb”. Bara det är en vinning. Att hela denna fråga blir något aktivt i elevernas liv.
Så kan du jobba mer normkritiskt:
LÄS ÄVEN
Från DN till SYV – ny karriär mitt i livet
Studie- och yrkesvägledare Det tar tre år att högskoleutbilda sig till studie- och yrkesvägledare. Så hur kan man nu bli ”certifierad vägledare” på bara sex veckor?
Studie- och yrkesvägledare Nytt nummer ute av Vi Vägledare! Redaktör Häglund om innehållet – inte minst en granskning av online-certifieringen av syv:ar.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Böcker Vi Vägledares bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om tre böcker om arbetsliv och karriär.
Mitt jobb Ylva Eriksson var redigerare på Dagens Nyheter men tröttnade på alla omorganisationer, bestämde sig för att byta bana och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om deras roll på arbetsplatsen – och hur den uppfattas av övrig skolpersonal.
Ledare ”Detta måste bli vårt motto, känner jag: SYV måste vara en organisk del av skolverksamheten", skriver redaktör Kjell Häglund.
Studie- och yrkesvägledare Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Böcker Bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om en ny bok inom studie- och yrkesvägledning.
Studie- och yrkesvägledare Catharina Niwhede sitter i förbundsstyrelsen och har lång erfarenhet som vägledare. Att det blev just dessa roller kan förklaras med frustration och irritation – och en aha-upplevelse på komvux.
Krönika "Genom att vara handledare för studenter kan jag bidra till en ökad kvalitet och ökad kunskap hos mina blivande kollegor", skriver David Spak som är studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare Som vägledare på Lindholmens tekniska gymnasium träffar Katrin Karlsson alla elever på yrkesintroduktion tre eller fyra gånger under ett läsår.
Reportage Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. ”Vi jobbar i team för att eleverna ska må så bra som möjligt under sin tid hos oss, säger studie- och yrkesvägledaren Katrin Karlsson.
Panelen Läroplanen och samarbetet med lärare är frågor som är avgörande för hur effektivt Sveriges studie- och yrkesvägledare kan ta sig an sitt uppdrag.
Kompetensutveckling Med det nationella skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” som grund stärker Karlstads kommun valkompetensen hela vägen från förskoleklass till nian.
Kjell häglund En egen facktidning för Sveriges studie- och yrkesvägledare. Det kanske är läge att gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen?