"Jag får hacka mycket grönsaker, det är kul", säger Hampus Westergren. Foto: Patrik Lundin
Många vägar leder till vuxenlivet
Köksmästaren Mauricio Hidalgo och Hampus Westergren, som går programmet för hotell, restaurang och bageri, ser till att dagens lunch blir klar. Foto: Patrik Lundin
Studie- och yrkesvägledare
Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.
– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Det är måndag förmiddag när vi ses på Fyrishov, Uppsalas stora arena, sportcenter och äventyrsbad.
I restaurangen förbereds dagens lunch. Hampus Westergren har just skurit purjolök och innan han börjar ösa upp köttfärs sätter han på sig handskar.
– Här är det renlighet som gäller. Det är viktigt, säger han.
Hampus har autism och en lättare intellektuell funktionsnedsättning (IF). Han går tredje året på programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasiesärskolan på Uppsala GS Fyris och nu gör han sin fjärde apl-period.
– Jag får hacka mycket grönsaker, det är kul.
"Våra elever älskar att gå i skolan"
Yrkesläraren Bernth Nyström är här på apl-besök. Efter tolv år på restaurangprogrammet i den ordinarie gymnasieskolan började han arbeta på gymnasiesärskolan för fyra år sedan.
– Jag ville jobba mer med elever än med matlagning, säger han. Våra elever älskar att gå i skolan. Och de vill lära sig för att laga mat, inte för att få bra betyg!
Hampus Westergren med yrkesläraren Bernth Nyström. Foto: Patrik Lundin
Innan Bernth Nyström blev lärare hade han arbetat länge i restaurangvärlden. Han har många kontakter och det har han stor nytta av när han letar apl-platser till sina elever.
Att hitta apl-platser är ofta en utmaning för gymnasiesärskolan. I en rapport från Skolverket 2016 angav sex av tio rektorer att det var svårt att ordna relevanta apl-platser. Svårast var det på programmet för estetiska verksamheter, medan programmet för hotell, restaurang och bageri lyckades bäst.
– Restaurangbranschen är tacksam, där finns det konkreta arbetsuppgifter och många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger Bernth Nyström.
"Det är mitt sätt att bidra till yrkesutbildningen"
Köksmästaren Mauricio Hidalgo tar ofta emot yrkeselever på apl och har även haft flera elever från gymnasiesärskolan under sina 15 år på Fyrishov.
– Det är trevligt, det är mitt sätt att bidra till yrkesutbildningen och få dela med mig, säger han.
Bernth Nyström har inga problem att hitta apl-platser till sina restaurangelever, men det är svårare på bagerier och hotell. Hotellen har ofta fler kvalificerade uppgifter och bagerierna har knepiga arbetstider.
Med en hög personalomsättning i branschen är nya handledare inget ovanligt. Då börjar läraren med ett samtal och gör även ett eget besök innan eleven kommer med. De går igenom vilka moment eleven förväntas utföra utifrån kurserna i skolan och vilka behov eleven har. Både i skolan och på arbetsplatsen kan undervisningen behöva individanpassas.
– Vissa elever behöver bildstöd. De som har motoriska svårigheter lär sig olika hjälpmedel, som att använda en stavmixer i stället för att finhacka med kniv.
Apl är också ett lärande för livet
Men allt handlar inte om hantverket. Apl är också ett lärande för vuxenlivet, som handlar om att passa tider och att göra jobbet klart. Därtill allt det sociala.
– Det är viktigt att de här eleverna känner att de är en del av arbetsgemenskapen och tar del av den sociala jargongen också, menar köksmästaren Mauricio Hidalgo.
Det händer också att elever får avbryta sin apl för att det är för svårt. De får göra apl-liknande uppgifter på skolan i stället, men går då miste om mycket.
– Det är så viktigt för våra elever att få känna uppskattning för det de gör. Att få hacka löken som behövs i köttbullarna som sedan går ut till gästen, säger Bernth Nyström.
Vissa elever behöver mer stöd för att klara av arbetsuppgifterna. Då Uppsala GS har förlagt apl-veckorna samtidigt för alla elever i årskurs 2–4, kan de erbjuda elevassistenter även på apl-platsen.
– Det gör skillnad även för våra yrkeslärare, som förut hade skolförlagd undervisning och apl parallellt, säger Marie Laitamaa, programrektor för Uppsala GS.
Möjlighet att utveckla ledarskapsförmågor
Bernth Nyströms elever får nu täta apl-besök. Ibland räcker det att han tittar förbi, ibland har han samtal med eleven och handledaren.
– Kontakten med yrkeslärarna är viktig, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller om det händer något, säger Mauricio Hidalgo.
Apl-perioden betyder mycket för eleverna, men vad ger det arbetsplatsen?
– Våra kockar får möjlighet att utveckla sina ledarskapsförmågor, att på ett mjukt sätt kunna visa hur man utför olika moment, berättar han.
Den stora frågan handlar trots allt om elevernas framtidsutsikter. Reformeringen av gymnasiesärskolan 2013 var tänkt att förändra synen på hur ungdomarna ska kunna bidra i arbetslivet. Även om det finns arbetsuppgifter som de allra flesta kan klara av, med eller utan stöd, är det få som får jobb.
Maruricio Hidalgo har trots sin positiva inställning inte haft möjlighet att anställa någon från gymnasiesärskolan.
Köksmästaren Mauricio Hidalgo. Foto: Patrik Lundin
– Det handlar om brist på tid och att man inte har bemanning för att förklara varje moment, säger han.
"Det finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden"
Under 2018–2021 hade Skolverket i uppdrag att se över elevernas etablering på arbetsmarknaden och öka kunskapen om IF. Men statistiken från hösten 2020, som nyligen publicerats, är dyster. Endast hälften av eleverna som gått ut gymnasiesärskolan hade daglig verksamhet, en av tio hade arbete och en tredjedel saknade sysselsättning.
– Det finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden och det är många faktorer som påverkar. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark, undervisningsråd på Skolverket.
Skolverket ser därför över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden.
Elevuppföljning i gymnasiesärskolan
Skolverkets kartläggning av elever som gått ut gymnasiesärskolan 2020 visade att:
- 51 % hade plats i daglig verksamhet enligt LSS
- 11 % studerade
- 9 % hade arbete (inkl. anställningar med lönebidrag)
- 32 % varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet
Uppföljningen ”Arbete, studier och daglig verksamhet efter gymnasiesärskolan” från hösten 2020 publicerades i december 2022. Resultaten kan ha påverkats av pandemin.
I rapporten från 2016 uttryckte många lärare önskemål om att fler offentliga arbetsgivare ska ta större ansvar. Ofta är privata företag bättre på att anställa.
– Jag skulle välkomna en offentlig sektor som möter upp våra elever, säger Marie Laitamaa. Kommunen borde kunna erbjuda både apl-platser och jobb, inte bara daglig verksamhet.
"De skulle vinna på att få titeln på papper"
För Bernth Nyström är målet att eleverna ska få en anställning, även om det inte alltid blir så.
– Eftersom restaurangbranschen skriker efter folk borde det finnas fler anställningar med lönebidrag, och mer stöd i övergången.
Han vill också införa yrkestitlar.
– Våra elever utbildas ju till restaurangbiträden och skulle vinna på att få den titeln på papper. Att bara ha ett betyg från ett program i gymnasiesärskolan slår inte lika högt.
Framtiden är alltså oviss för Hampus Westergren.
– Matlagning är roligt. Jag har hittat rätt program för mig. Jag skulle vilja jobba inom restaurang, men vi får se vad det blir, säger han.
Gymnasiesärskolans program
Inom gymnasiesärskolan finns nio nationella program, alla med fyra årskurser:
- Programmet för administration, handel och varuhantering
- Programmet för estetiska verksamheter
- Programmet för fastighet, anläggning och byggnation
- Programmet för fordonsvård och godshantering
- Programmet för hantverk och produktion
- Programmet för hotell, restaurang och bageri
- Programmet för hälsa, vård och omsorg
- Programmet för samhälle, natur och språk
- Programmet för skog, mark och djur
Det finns också några individuella program, idrottsutbildningar och riksrekryterande utbildningar samt särskilda varianter av de nationella programmen.
Minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) ska ingå i de nationella programmen. Det ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet. De ska förstå yrkeskulturen och vara en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats.