Engelskan breder ut sig – även i förskolan

What? Shit! My god! Har du en unicorn? Både i barnens samtal och lek dyker de upp, de engelska orden och uttrycken, inte sällan sådana som de lärt sig via spel och filmer på nätet. För vissa barn är engelska det enda språk de kommunicerar på, men vanligast är ändå att det är enstaka vardagsord som används där räkneord och färger är flitigt förekommande, liksom uttryck med mer eller mindre emotionell laddning.

Att kunna flera språk är allmänt känt som något positivt. Men många av de lärare som svarat på enkäten oroar sig för att kunskaperna i engelska sker på bekostnad av språkutvecklingen i svenska.

En lärare beskriver hur engelskan nu för tiden ligger som en baston hos väldigt många barn, och en annan berättar om en fyraåring som säger cloud i stället för moln, trots att familjen inte pratar engelska i hemmet. Flera vittnar också om hur ett ord på engelska har blivit som ett ord på svenska för många barn. ”När man berättar ordet på svenska så protesterar barnen och menar att man har fel eftersom de ser det engelska ordet som ett svenskt ord”, skriver en av de många lärare som lämnat kommentarer i enkäten.

För- och nackdelar

Enligt forskare finns det både för- och nackdelar med kunskaper i engelska i så tidig ålder. Exempelvis visar en studie, vid Linköpings universitet, att femåringar som konsumerar mycket digitala medier på engelska riskerar att få en sämre språkförmåga på svenska. Anett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, säger att tiden barnen tittar, tillsammans med kvaliteten på programmet och programmets språk är det som spelar roll.

– Att sitta ensam och titta en timme på engelska videoklipp på Youtube är inte bättre än att titta tillsammans i 1,5 timme på till exempel ”Alla vi barn i Bullerbyn”. Det är inte tiden i sig som är avgörande, utan hur vi använder den. Som föräldrar behöver vi göra medvetna val i stället för att fastna vid skärmtidens längd, säger hon. 

De båda forskarna Anett Sundquist och Liss Kerstin Sylvén intresserar sig för barns engelskkunskaper.

Hon påpekar också att lärandet är svårt när man sitter ensam framför en skärm.

– När man pratar med någon eller leker används aktiva strategier; vad händer, vad tror du och så vidare. Vid skärmen har man inte samma strategier. Vi vet också att om man ska lära sig ett annat språk är det viktigt med ett tydligt modersmål, sitter man framför engelska program på skärmen finns mindre tid över att lära sig svenska, säger hon.

Det är inte skärmens fel, eller engelskans. Det är hur vi använder den.

– Det är lika illa om en förälder sitter med näsan i en bok hela tiden och inte ser barnet. Det viktiga är att samtala och prata. Det man övar på blir man också bättre på, tillägger hon.

Viktigt att behärska svenska

En annan som intresserar sig för barns engelskkunskaper är språkvetaren och professorn Liss Kerstin Sylvén, vid Göteborgs universitet. Hon leder för närvarande forskningsprojektet ”Unga svenskar och engelska” där man undersöker just vilka kontakter med och kunskaper i engelska 3–7-åringar i Sverige har.

– Resultatet från er enkät stämmer väl överens med det vi ser. Förskollärare vi har mött vittnar om att de lägger ner mycket tid på att benämna saker på svenska, vissa barn vet exempelvis vad gaffel och kniv heter på engelska men inte på svenska, säger hon. 

Liss Kerstin Sylvén ser fördelar med att barn tidigt kommer i kontakt med engelska, något de sedan kan ha nytta av när de börjar i skolan.

– Sedan handlar det om hur man i skolan hanterar de här förkunskaperna. Hittills har skolan inte mäktat med att anpassa sig, och om kunskaperna inte tas om hand på rätt sätt riskerar man att barnen tappar intresset, säger hon men betonar samtidigt hur viktigt det är att barnen behärskar svenska. 

– Det är superviktigt, om barns förstaspråk konkurreras ut får det självklart konsekvenser, tillägger hon.