Barnen får träna på att samsas om limstiften när solrosen ska färgläggas.
Till startsidan
Lovisa Gulldén och hennes kollegor planerar in aktiviteter där barnen behöver lyssna på varandra, träna på att något är upptaget och vänta på sin tur.
Pedagogiska tips
Årets Ulla-Britta Bruun-stipendiat Lovisa Gulldén ser inte konflikter som något som ska undvikas i förskolan – utan som en möjlighet att utveckla barnens sociala förmågor.
– Rent krasst låter vi barnen bråka.
På golvet inne på enheten Älvstigen ligger ett stort vitt pappersark. På arket syns konturerna av en solros. Fyra barn arbetar med att färglägga solrosen genom att klistra fast gröna och gula pappersbitar på stammen respektive blomman. Men det finns ett problem. Barnen är fyra och de framlagda limstiften bara tre. Vide, 3 år, har därför inget att limma fast sina bitar med och ser lite ledsen ut.
– Kan ni hjälpa Vide på något sätt, frågar förskolläraren Lovisa Gulldén de andra barnen.
De tittar på varandra och överväger situationen.
– Vi kan byta med varandra och sedan ta tillbaka, föreslår Majken, 4 år, och ger sitt limstift till Vide.
Han börjar klistra fast pappersbitar medan Majken tittar på.
– Men nu har jag inget lim, säger hon efter en liten stund.
Freja, 4 år, löser det genom att ge Majken sitt limstift. För att sedan konstatera att nu är det hon som är utan. Hon får då treåriga Davids stift och så är bytesleken i gång. Varje gång något av barnen är utan limstift får det ett stift av något av de andra barnen.
– Vi byter hela tiden, konstaterar Freja glatt.
Lovisa Gulldén är årets Ulla-Britt Bruun-stipendiat.
Så här ser det ofta ut på Lackalänga förskola i skånska Kävlinge nu för tiden. Barnen gör något tillsammans men det saknas tillräckligt med exempelvis bollar, färger eller penslar för att alla ska kunna ha sin egen. Inte för att förskolan saknar resurser utan för att pedagogerna sedan några år tillbaka jobbar med att se konflikter som en pedagogisk möjlighet och en viktig del av barns sociala lärande.
– Tidigare förebyggde vi många konflikter genom att se till att det alltid fanns tillräckligt med material och verktyg så att alla barn kunde få var sin. Om flera barn alltid ville leka med samma röda bil köpte vi in en till likadan för att undvika att konflikter uppstod, säger Lovisa Gulldén.
Hon upplever att det sättet att arbeta, det vill säga att underlätta och lösa situationer som uppstår mellan barnen i stället för att uppmuntra till kommunikation, har blivit regel snarare än undantag inom förskolan under senare år.
– Det var annorlunda när jag började arbeta som förskollärare för femton år sedan, då bad man oftare barnen att vänta om något de ville ha var upptaget, säger Lovisa Gulldén.
Arbetet med att ”värna konflikter” påbörjades på Lackalänga förskola efter en utvecklingsdag hösten 2022 då alla medarbetare introducerades för begreppet som ett led i att börja arbeta mer med social hållbarhet.
– Att värna konflikter innebär att tillåta barn att tycka olika, hamna i meningsskiljaktigheter och pröva sina sociala förmågor, säger Lovisa Gulldén och tillägger:
– När en konflikt uppstår är det viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan stötta genom att sätta ord på det som händer och hjälpa barnen att använda de sociala begrepp de har tillgång till.
Att språket är avgörande för barnens möjligheter att hantera konflikter och relationer har blivit tydligt under utvecklingsarbetets gång. Lovisa Gulldén och hennes kollegor har därför arbetat fram gemensamma, åldersanpassade sociala begrepp med tydlig progression som de använder i konfliktarbetet. I tidig ålder stöttar de barnen med ord som ”upptagen”, ”byta” och ”tillsammans”. När barnen blir äldre och utvecklas fyller de på med fler begrepp, som att ”lyssna”, ”samarbeta” och ”kompromissa”. Begreppen fungerar som praktiska verktyg för barnen och ger dem möjlighet att uttrycka sig och förstå både sig själva och andra.
Vid behov använder pedagogerna även tecken som stöd och förstärkning.
Barnen får träna på att samsas om limstiften när solrosen ska färgläggas.
De tar också gärna hjälp av litteraturen för att lära barnen att se konflikter ur flera perspektiv. Den här dagen började till exempel med att Lovisa Gulldén under morgonsamlingen läste högt ur boken ”Vänta på din tur” som ingår i serien ”Tio små kompisböcker”. Detta för att påminna barngruppen om hur man kan lösa en konflikt som uppstår när många vill göra samma sak samtidigt. En bra påminnelse visar det sig när några av barnen tillsammans med barnskötaren Jessica Fagerdal lite senare bestämmer sig för att bygga en hinderbana. När banan är klar vill förstås alla barnen prova den samtidigt.
– Tänk på hur Kanin och Igelkott gjorde i boken, säger Jessica Fagerdal.
Barnen lyssnar, tänker till och ställer sig sedan på ett litet led och inväntar sin tur. De är mellan två och fem år så det tar lite olika lång tid för dem att ta sig runt banan.
– Vi gör ofta så att vi först läser något tillsammans, därefter samlas vi kring en undervisningssituation för att sedan avsluta med någon form av fysisk aktivitet. Det kan också ske i omvänd ordning, det viktiga är att alla tre bitarna är med, säger Lovisa Gulldén.
När pedagogerna på förskolan började med arbetet kring att värna konflikter planerade de mer medvetet in aktiviteter där konflikter lätt kan uppstå, till exempel aktiviteter där barnen behöver lyssna på varandra, dela med sig, träna på att något är upptaget och/eller vänta på sin tur.
– Men med tiden har det blivit en så självklar del av vårt arbetssätt att det genomsyrar allt vi gör utan att vi behöver planerar in särskilda aktiviteter, säger Lovisa Gulldén.
På frågan om arbetssättet har lett till färre konflikter mellan barnen tvekar hon lite innan hon svarar.
– Kanske inte färre men mindre. Vi pedagoger är mer lyhörda för konflikter nu och har blivit bättre på att hantera dem innan de växer sig stora. Det har lett till mer harmoniska barngrupper där alla barn kan leka med alla.
För att nå dit de är i dag har pedagogerna under utvecklingsarbetet haft träffar där de har fått testa att själva lösa potentiella konfliktsituationer. Till exempel har de i mindre grupper fått i uppgift att dela upp ett begränsat antal godisbitar i olika storlekar och smaker mellan sig så att alla i gruppen blir nöjda. De har också precis som barnen fått uppgifter att lösa där limstiften och saxarna har varit för få.
– De praktiska uppgifterna har fått oss att fundera över vad vi vuxna gör för att komma överens i situationer där konflikter kan uppstå. Svaret är att vi samtalar, lyssnar, diskuterar, argumenterar, förhandlar och kompromissar. Vi har insett att det ofta inte behövs så mycket för att lösa en konflikt. Det viktiga är att vi kommunicerar med varandra, säger Lovisa Gulldén.
En annan insikt som har vuxit fram är att anknytning är en grundförutsättning för att arbetet med social hållbarhet och konflikter ska fungera.
– Vi är måna om att försöka skapa en nära och varaktig känslomässig relation till alla barn, men vi är också medvetna om att relationer inte kan påtvingas och respekterar att barnen själva väljer vem de knyter an till.
Det är en viktig del i vårt förhållningssätt, säger Lovisa Gulldén.
Som en konsekvens av det menar hon att det kan vara bra att när en konflikt uppstår fundera över vem
av pedagogerna som står de inblandade barnen närmast och därmed är mest lämpad att stötta i just den konflikten.
LÄS OCKSÅ:
Så kan barnen lära sig av konflikter
Podcast: Så hanterar vi barnens konflikter
Pedagogiska tips Årets Ulla-Britta Bruun-stipendiat ser inte konflikter som något som ska undvikas i förskolan – utan som en möjlighet att utveckla barnens sociala förmågor.
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.