Forskaren: Språkundervisningen i förskolan är orättvis
När många flerspråkiga barn samlas i vissa förskolor blir leken icke-verbal och språkutvecklingen hindras, visar Karolina Larssons avhandling vid Lunds universitet.
Forskning
Var ett barn bor och hur språkmiljön ser ut i förskolan är avgörande för flerspråkiga barns möjligheter att lära sig både svenska språket och förstaspråket, visar logopeden Karolina Larssons avhandling.
– Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga, säger hon.
Flerspråkiga barn samlas i vissa förskolor
Barn från socioekonomiskt missgynnade hem samlas ofta i vissa förskolor där många olika modersmål finns representerade.
– Det spelar stor roll för vilken möjlighet barnen har att lära sig svenska språket, säger Karolina Larsson som vid Lunds universitet nyligen lade fram sin avhandling om interaktion och språkanvändning i enspråkiga och flerspråkiga förskolemiljöer. Med många modersmål i en barngrupp kan det bli svårt att utveckla även förstaspråket då det inte alltid finns någon att prata språket med.
Ekonomin ett hinder
Karolina Larsson har arbetat som logoped inom förskolan i Halmstads kommun sedan 2005. Hennes nuvarande tjänst inkluderar både forskning och praktikutveckling och hon hoppas nu kunna använda sina slutsatser för att följa upp barnens språkutveckling.
– Jag kommer att gräva vidare i vilka villkor det finns för barn i olika delar av staden och deras deltagande i förskolan. Samtidigt har det blivit mindre utrymme för att driva utveckling nu när ekonomin gör det svårt
för pedagogerna att komma loss.
Leken blir icke-verbal
För att den fria leken, där inga pedagoger deltar, ska bli språkutvecklande behöver barnen dela gemensamma språkliga resurser. I en grupp med 21 barn där nästan lika många modersmål finns representerade – och alla är nybörjare i svenska – blir leken påverkad, konstaterar Karolina Larsson.
– Språkutvecklingen uteblir när leken är icke-verbal eller få ord används. Att nå ordrikedom och språklig komplexitet blir svårt om inga pedagoger närvarar. Barn ska utveckla så mycket språk att det kan fungera som redskap för tanken.
En övertro på TAKK
I avhandlingen undersöker Karolina Larsson också hur pedagoger använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) för att stödja barnens språkutveckling. Hon ser ett glapp mellan den iver som många arbetsgivare och myndigheter visar för TAKK och de förutsättningar förskolorna får för att använda verktyget.
– Pedagoger har alltid flera barn med olika behov framför sig. Verkligheten är inte så enkel att man kan säga att allt löser sig bara man använder TAKK, säger Karolina Larsson.
LÄS OCKSÅ:
Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd
Begränsat ordförråd vid skolstarten hänger kvar
Ju mer prat – desto fler ord lär sig barnen
Larmet: Så torftigt är barnens språk
De lyfter språket med leken som metod
