Christian Eidevald, gästprofessor vid Södertörns högskola, och Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet och en experterna bakom den nya läroplanen.
Lärarnas oro: Leken går förlorad i tioårig grundskola
När sexåringar blir förstaklassare befarar förskollärarna att det sker på bekostnad av det lekfulla lärandet. Nina Rasmusson, Monika, Lundberg, Andreas Svensson och Anna Mikaelsson är några av dem.
Fokus Vad kommer att hända med det lekfulla lärandet när fokus riktas mot läsa, skriva och räkna? En majoritet av lärarna i Förskolans enkät befarar att det kommer att minska – och att reformen inte kommer att ge det kunskapslyft som eftersträvas.
Det lekfulla lärandet ligger många varmt om hjärtat, och risken att det hamnar i skymundan när nya årskurs 1 drar i gång är något som väcker oro. Hela 85 procent tror att det lekfulla lärandet kommer att minska, och nio av tio lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem som svarat uppger att de ser ganska eller mycket negativt på en sådan utveckling.
Se fler enkätsvar längre ner i artikeln.
En av dem som svarat just så i enkäten är förskolläraren Monika Lindberg som arbetar i förskoleklass på Iseråskolan i Onsala. Hon tror att de nya kraven kan bli för stora på sexåringarna.
– Det kan bli tufft för många. Jag tror inte på för mycket formell undervisning så tidigt, det blir inte samma nyfikenhet och lust som med det lekfulla lärandet, säger hon.
Andreas Svensson, lärare i fritidshem på Errarps skola i Ängelholm är inne på samma linje.
– Det finns en risk att det lekfulla försvinner mer och mer när man fokuserar på kunskap i stället för att satsa på det sociala. Kontrasten mellan förskola och skola kommer att bli så mycket tydligare med nya årskurs 1. Det kommer att bli en svår passage för många att klara av. Att skapa trygghet och trivsel är det viktiga, först därefter kan man lära, säger han.
Forskaren: Lyssna på lärarna
Forskaren Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola, betonar att det centrala problemet inte är att yngre barn får stöd i att utveckla exempelvis läsning, skrivande eller matematiskt tänkande. Problemet uppstår om man utgår från att detta bäst sker genom undervisning som i mindre utsträckning tar till vara yngre barns sätt att lära och utvecklas.
– Det finns skäl att ta professionens oro på allvar, inte minst eftersom den ligger i linje med vad flera forskningsöversikter och utredningar pekar mot. Det jag befarar med reformen är att man bygger in ett felaktigt motsatsförhållande där lek och lärande ställs mot varandra, trots att forskningen snarare visar att lekbaserad undervisning har stor betydelse för yngre barns välmående, utveckling och lärande.
När förskoleklassen infördes var tanken att förskolepedagogiken skulle inspirera skolans arbetssätt och bidra till att stärka lekens och de mer utforskande arbetssättens plats även för de yngre eleverna. Men enligt Christian Eidevald finns tecken på att utvecklingen i stället gått i motsatt riktning.
– Mycket tyder på att förskoleklassen successivt har anpassats till skolans logik snarare än tvärtom. Risken är att den utvecklingen förstärks ytterligare om sexåringarna fullt ut förs in i grundskolans struktur, säger han.
Han är också kritisk till att förskollärare i förslaget måste vidareutbilda sig för att undervisa äldre barn, medan grundskollärare automatiskt anses ha kompetens att undervisa sexåringar.
– Det finns en risk att man undervärderar den specifika kompetens som förskollärare har när det gäller yngre barns utveckling, lek, relationer och språk samt hur undervisning kan utformas utifrån deras behov och förutsättningar, säger han.
”Lockar att följa gruppen”
Att få med sig förskollärarkompetensen in i lågstadiets alla årskurser är något Nina Rasmusson planerar. Hon arbetar i dag i förskoleklass på Kristinebergsskolan i Stockholm och visste redan när reformen kom på tal att hon ville hoppa på tåget och vidareutbilda sig till 1–4-lärare.
– Det är fantastiskt att bilda en klass och hittills har det varit en sorg att inte få skörda frukterna. Det lockar mig därför att få följa gruppen vidare, och det är en fördel att jag som har leken och utforskandet i grunden får ta med mig den kompetensen. Barnen lär sig ju så mycket bättre med det lekfulla lärandet och utforskandet än om man står vid katedern, säger hon.
Vår kompetens går till spillo.
När vi talar med Linda Fälth, professor på institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet och en av de experter som nu arbetar fram den nya läroplanen, ger hon lugnande besked om det lekfulla lärandet.
– Det har inte undgått oss att det finns en stor oro, och leken är såklart en viktig del som inte ska tas bort. Visst blir det en mer kunskapsorienterad undervisning men det finns stora friheter inom det styrda. Vi ska behålla det lekfulla lärandet, det finns ingenting som talar för något annat, säger hon.
Hon tillägger att det handlar om korta skoldagar, för årskurs 1 gäller 534 timmar vilket ger tre timmar per dag. Undervisningen ska dessutom anpassas efter de yngre barnens lärande och utveckling. Fokus ska ligga på förkunskaper för räkna, skriva och läsa.
– Läsundervisningen får ta plats när det blir en egen kursplan i svenska för årskurs 1. Högläsning är också en viktig del att få med i kursplanerna. Att fokusera på att läsa, skriva och räkna låter som ljuv musik i mina öron, och det gäller för lärarna att möta eleverna där de är utvecklingsmässigt och kognitivt, säger Linda Fälth.
Kompetens går till spillo
Men det finns mer smolk i bägaren än oron över att det lekfulla lärandet kommer att minska. Det visar sig nämligen att inte alla förskollärare i förskoleklass som vill fortsätta undervisa i skolan får möjlighet att studera vidare för att bli behöriga. Det framgår av de frisvar som förekommer i enkäten. Anna Mikaelsson som arbetar på Skogsbacksskolan i Botkyrka är ett exempel. Hon blev av med sitt undervisande uppdrag i förskoleklass redan för två år sedan och har nu fått veta att alla förskollärare i förskoleklass plockas bort till förmån för redan utbildade grundskollärare.
– Det är verkligen synd att all vår kompetens går till spillo, och väldigt tråkigt att fråntas det man har utbildat sig till. Grundskollärare är inte insatta i förskoleklassens arbete, det är ju väldigt komplext. Det krävs mycket arbete för att lyckas och grunden är trygghet, socialt samspel och det lekfulla lärandet, säger hon och tillägger att om den grunden inte finns, så finns det heller inget utrymme för lärande.
– Det går hand i hand och är något vi har fokus på varje dag. Det går inte att bara slänga in sexåringar i skolans värld. Jag ser hur de som är födda i slutet av året inte orkar, inte ens när lärandet är lekfullt. De har inte förmåga att sitta stilla och lyssna, inte ens om det är kortare stunder. Jag tror det finns risk att det inte blir bra, varken för eleverna eller lärarna, säger hon.
Något erbjudande om att vidareutbilda sig har Anna Mikaelsson inte fått, och var hon kommer att hamna återstår att se. Ett liknande öde har drabbat Linda Mattsson i Kristinehamn som du kan läsa om i en artikel på kommande sidor.
