Norska forskaren: ”Gör inte vårt misstag”

I Norge fanns det flera skäl till att sexåringar började skolan 1997. Utgångspunkten var att man skulle bygga vidare på förskoletraditionen och att det liksom i Sverige skulle handla om ett övergångsår.

2006 blev det i stället fokus på kompetens och kunskap i läroplanen för de allra yngsta och leken försvann ur styrdokumentet. Ljuset riktades extra mycket på förmågan att läsa, skriva och räkna, bland annat med målet att höja det nationella Pisa-resultatet. Men de förhoppningarna grusades, kunskaperna ökade inte på det sätt man hade önskat. Det visade sig dessutom att de yngsta skolbarnen inte trivdes så bra i skolan längre, och att lusten att läsa rent av hade minskat.

– Intentionen att leken skulle vara bärande föll sönder när man endast fokuserade på kunskap och kompetens, säger Elisabeth Bjørnestad, professor i pedagogik vid Oslo Metropolitan University och tillika den som ledde utredningen om sexårsreformen.

Leken tillbaka i läroplanen

Ambitionen när reformen genomfördes var också att förskollärare skulle samarbeta med lärarna för att få med det bästa från förskolan in i skolan, men så blev det inte.

– 2020 tog man därför tillbaka leken i läroplanen igen, inte jättemycket, men det står i alla fall med två gånger i den övergripande delen av läroplanen.

När det blev fokus på ökat lärande var det inte bara leken som försvann, det gjorde även förskollärarna som ersattes av skollärare. Det blev heller inte samma flexibilitet i vardagen utifrån de yngsta barnens behov.

– De yngsta blev låsta i samma system som resten av skolan och många av förskollärarna tvingades tillbaka till förskolan. När jag pratar med skollärare i dag önskar de att förskollärarna kom tillbaka till skolan, de saknar det samarbetet, säger Elisabeth Bjørnestad.

”Sexåringar lär sig genom leken”

Nu drar man i bromsen ytterligare i Norge och den norska skolmyndigheten har fått i uppdrag av Kunnskapsdepartementet att ta fram modeller för hur man kan stärka undervisningen för att bättre anpassas till 6–7-åringarna.

– Vi i Norge går alltså lite i motsatt riktning jämfört med er i Sverige. Nu väntar vi med spänning på utredningens förslag, säger Elisabeth Bjørnestad som råder Sverige att inte gå samma väg som Norge gjorde.

– Det är kanske för sent nu. Men det måste finnas ett starkt fokus på hur sexåringar lär sig genom kroppen och leken, och därför måste det finnas en flexibilitet i första klass. Mera systematik och timplan är en fara, i stället bör det vara en spontan skolvardag med lek. Det är även ”kämpeviktigt” att förskollärarna finns kvar. Min uppmaning är därför; gör inte samma fel som vi har gjort, säger hon.