Hennes färgkodade slöjdsal förenklar för alla

Hela förra vintern hade hon en japansk forskare som följde hennes undervisning – och belgiska skolmyndigheten var nyligen där med en stor delegation.

Christina Bucht har varit lärare i trä- och metallslöjd i Göteborgsregionen sedan 2003, men det är under de senaste tio åren som hon utvecklat sin särskilda pedagogik på tre olika skolor.

– En sak som triggade mig kring 2015 var att jag då jobbade i en sal utan fönster. Det var så tydligt att detta påverkade både mig och eleverna, själva arbetsmiljön är ju helt central.

Färgkodning bästa metoden

Förutom att skapa ett trivsamt rum hade hon ett annat minst lika viktigt mål: att förenkla arbetet i slöjden för eleverna i årskurs 4–9.

– Jag kom fram till att färgkodning var den bästa metoden. Det kan vara svårt att hitta i en slöjdsal, att veta var saker finns. Om man delar in rummet i olika färger har eleverna betydligt lättare att orientera sig.

Idag har klassrummet nio sektioner i olika färger med olika typer av verktyg på varje sektion.

– Eleverna själva var med och byggde och färglade verktygsväggen!

Förut behövde hon använde onödigt mycket tid till elevernas frågor av typen ”Var ligger skruvarna?”, ”Var hänger sågarna?” och ”Vilka filar kan jag välja mellan?”. Nu är det annorlunda, nu hittar de betydligt lättare.

Har blivit mer självgående

Och de vet i vilken ordning saker ska göras.

– De är mer självgående idag. Det beror också på att mina skrivna instruktioner följer samma färgmönster, det är lätt att se i vilken ordning olika saker ska göras.

Därtill har eleverna blivit bättre på att hjälpa varandra, de behöver inte alltid ropa på henne.

– Jag finns där, men mer som ett bollplank, någon som ställer kontrollfrågor.

Färgkodningen gör det enklare för eleverna att veta vad de ska göra.

Christina Bucht har sällan genomgångar för hela klassen, det behövs inte längre, de allra flesta kommer igång med sina uppgifter ändå. Hennes undervisningsmetoder – och organisationen av klassrummet – har också inneburit att hon frigjort tid.

– Numera har jag fått mer utrymme för att hjälpa elever som behöver extra stöd. Jag hinner också med att ge mer avancerade arbetsuppgifter till dem som ligger långt fram.

Forskare nyfikna

Hennes arbete med färgkodning har fått efterföljare på andra skolor i regionen och därtill rönt intresse bland andra lärare på skolan.

– Bland annat har en SO-lärare och en musiklärare varit här och tittat och hämtat inspiration till sin egen undervisning. Det är ju välkänt att färgkodning hjälper barn med npf, men att använda mer färger gynnar alla elever.

Till syvende och sist handlar det om att hon kunnat skapa ett rum som utstrålar harmoni.

– Elever säger till mig att de mår bra av att vara här.

Hon har varit i kontakt med Göteborgs universitet, som är intresserade av att
forska på metoden.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Nej, slöjd är inte ”fritt arbete”

Frågorna som fördjupar arbetet med loggboken i slöjden

Dubbel glädje när slöjden är på riktigt

Söderberg: I slöjd går det inte att vakna till i slutet av terminen