Bildlärarnas syn på ämnet spretar rejält
Forskaren Sofia Ryberg har själv arbetat 14 år som lärare i fritidshem och undervisat i bild.
Forskning
Hur ser bildlärare på sin egen bildundervisning i låg- och mellanstadiet? På väldigt varierande sätt, visar ny forskning.
– Vissa betonar det praktiska, att få klippa och klistra. Andra lyfter det teoretiska, vikten av att analysera och tolka bilder, säger forskaren Sofia Ryberg.
Studien bygger på intervjuer med 13 legitimerade bildlärare från fyra kommuner. Alla undervisar i årskurs 1–6 och är i grunden lärare i fritidshem.
– Vi ville ta reda på hur olika bildlärare ser på sin undervisning och synliggöra bildämnets utmaningar och möjligheter, säger Sofia Ryberg som genomfört studien tillsammans med Anja Thorsten, bägge på lärarutbildningen vid Linköpings universitet.
De slogs av att det fanns rätt stora skillnader mellan lärarna.
– Vissa ville lyfta det lekfulla i bildämnet, att ämnet bör skilja sig mycket från de teoretiska ämnena. Andra betonade att ämnet också har en teoretisk sida.
Sofia Ryberg exemplifierar med en av lärarna som lät sina elever analysera bildflöden på Tiktok.
– Vi vet att även yngre barn har mobiltelefoner och möts av denna flod av bilder, därför har det blivit ännu viktigare att också ta med det i undervisningen. Det var så den läraren resonerade.
”Rätt liten del teori”
På lärarprogrammet får deras studenter läsa 30 högskolepoäng i bild, varav en stor del består av bildteori och analys.
– De lärare i fritidshem och fritidspedagoger som läste till bildlärare tidigare hade en rätt liten del teori, det kan förklara att vissa av våra intervjuade bildlärare tonade ner den delen.
Alla de intervjuade betonade i varierande grad att bildlektionerna ska vara ett slags ”fristad”, en stund när eleverna bara ”får vara”. Men även här såg forskarna en spänning. Vissa menade att en alltför tillbakalutad relation till ämnet bäddar för att just bildlektionerna prioriteras ned till förmån för andra ”viktigare” ämnen.
– Alla beskrev en känsla av att bildämnet på deras skolor hade lägre status än andra ämnen, vilket de också var väldigt besvikna över.
Lärarna skiljde sig också åt i vilken grad man skulle jobba med prototyper, alltså beskriva hur en målning, en skulptur eller något annat verk ska bli i slutändan.
– Vissa utgick ofta från prototyper, andra betonade mer det fria skapandet, säger Sofia Ryberg som själv arbetat 14 år som lärare i fritidshem och undervisat i bild.
Olika inställning till ämnet
En ytterligare spänning, som forskarna upptäckte, var den mellan lärare som brann för ämnet och lärare som närmast såg det som ett måste. Som blivande lärare i fritidshem behöver man välja ett specifikt ämne att bli legitimerad i, oftast något av de praktisk-estetiska ämnena. På vissa lärosäten finns bara bild och idrott och hälsa som alternativ.
– Några av våra intervjupersoner beskrev att de blivit ”ålagda” att jobba med bild. De har ett relativt svagt ämneskunnande och känner sig inte alltid så kreativa, vilket också påverkar undervisningen.
Forskarnas artikel View of Bilden som en fristad: Bildlärares perspektiv på bildämnet är publicerad i tidskriften Educare.
LÄS ÄVEN
Debatt: Snabbspår hotar de praktisk-estetiska ämnena
Debatt: Reformen slår hårt mot praktisk-estetiska ämnen
