Hård praktisk-estetisk kritik mot nya betygsreformen
”Risken är att vi tappar en stor elevgrupp som är jätteduktiga estetiskt”, säger Karolin Johansson Sahlin, rektor på Lunds dans- och musikalgymnasium samt företrädare för Föreningen för Sveriges spetsutbildningar.
Betyg
Det nya betygssystemet nedvärderar praktisk-estetiska kunskaper och kan leda till att elever inte vågar välja estetiska gymnasieprogram, enligt föreningen Sveriges spetsutbildningar.
– Det är förkastligt att likrikta skolan på det här sättet, säger rektorn Karolin Johansson Sahlin.
Inför höstterminen 2028 skrotas dagens betygsystem och en ny modell införs där de lärarsatta betygen kompletteras med nya nationella slutprov.
I årkurs 9 skrivs fem slutprov i svenska eller svenska som andra språk, engelska, matematik, SO och NO. På gymnasiet blir det fem till åtta prov, beroende på vilket program eleven går.
Några praktisk-estetiska prov blir det inte, utan slutproven görs bara i teoretiska ämnen.
Eftersom provresultaten ska utgöra 30 procent av elevens meritvärde innebär det att kunskaper i till exempel matematik, fysik och svenska kommer att väga tyngre än förmågor i ämnen som idrott, slöjd, bild och musik när eleven söker gymnasieskolor och högre utbildningar.
Rektorn: Djupt problematiskt
Att starka kunskaper – och höga betyg – i praktisk-estetiska ämnen får minskad betydelse för meritvärdet är djupt problematiskt, anser Karolin Johansson Sahlin, rektor på Lunds dans- och musikalgymnasium.
– Det är förfärligt och mot skolans värdegrund att skikta människor så tidigt i livet. Elever som är jätteduktiga i idrott eller musik ska naturligtvis känna att deras förmågor är lika betydelsefulla som andra förmågor i skolan. Det är väldigt allvarligt i så ung ålder, säger hon.
I det nya systemet ska en grundskolas eller ett gymnasieprograms genomsnittliga provresultat dessutom jämföras med skolans eller programmets genomsnittliga betygsvärde. Om betygsvärdet avviker från provresultatet på skol- eller programnivå kan elevernas betygsvärde kalibreras ner.
Det riskerar att bli ytterligare ett slag mot elever på estetiska program, enligt Karolin Johansson Sahlin. Hon företräder även Föreningen för Sveriges spetsutbildningar som befarar att elever på skolor där många har höga betyg i prest-ämnen kan få sina betygsvärden nedkalibrerade på grund av svagare resultat på de teoretiska proven.
Den osäkerheten kan leda till att elever väljer bort estetiska program av rädsla för att deras meritvärde inte ska räcka för att komma in på attraktiva teoretiska utbildningar efter gymnasiet, menar Karolin Johansson Sahlin.
– Risken är att vi tappar en stor elevgrupp som är jätteduktiga estetiskt men som också är högpresterande i teoretiska ämnen och som kanske vill byta väg senare i livet, säger hon.
Betygsutredaren tonar ner risken
Men betygsutredaren Magnus Henrekson tonar ner den risken. Högpresterande elever, som sticker ut på sin skola med mycket goda resultat på slutproven, ska inte drabbas av en omotiverad nedkalibrering.
– Det finns modeller för att beakta exceptionellt duktiga elever. De hanteras i särskild ordning. Exakt vilken modell som ska användas ska Skolverket avgöra, säger Magnus Henrekson.
Att betygen i de praktisk-estetiska ämnena överlag kommer att väga lättare för meritvärdet ser han inget problem med.
För elever som ska gå högre estetiska utbildningar kommer meritvärdet ändå att spela en begränsad roll eftersom urvalen även bygger på arbetsprover och intervjuer.
Vid antagningen till högre teoretiska utbildningarna är det fullt rimligt att teoretiska kunskaper har en större betydelse, anser Magnus Henrekson. De elever som vill byta spår efter gymnasiet möts inte heller av stängda dörrar, utan kan skriva högskoleprovet och göra om slutproven.
Men Magnus Henrekson understryker också att elever och föräldrar har ett ansvar att tänka till inför gymnasievalet.
– Vill man bli läkare och psykolog är det inte jättesmart att välja ett estetiskt gymnasium utan då ska man förbereda sig inför det. Satsar du i stället på estetiska färdigheter är det inte konstigt om du får ett lägre meritvärde, säger han.
Föreningen för Sveriges spetsutbildningar vill att betygen i de praktisk-estetiska ämnena undantas vid kalibreringen. Men en sådan särreglering skulle bli för svårhanterlig, enligt Magnus Henrekson.
– Nirvana existerar inte på betygsområdet. Det går inte att skapa det helt perfekta betygsystemet. Vi har varit angelägen om att ändå få fram ett system som löser så många olikvärdighetsproblem som möjligt. Det tycker jag att vi har lyckats göra så bra som det går.
LÄS ÄVEN
Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka
Nytt betygssystem ska minska pressen på lärarna
Så säger skolprofilerna om betygssystemet
