Lärlingsutbildningarna blir allt vanligare på landets yrkesprogram. Foto: Stock adobe.
Allt fler startar lärlingsprogram
För skolorna är lärlingsutbildningar ett sätt att locka fler elever – och för eleverna en möjlighet att lära sig yrket i skarpa situationer på en arbetsplats. Foto: Stock adobe.
Nyheter Från några hundra lärlingar i början av 2000-talet till över 18 000. Lärlingsutbildningen har gått från försöksverksamhet till en etablerad del av gymnasieskolan. På flera håll i landet används modellen för att öka yrkesprogrammens attraktivitet.
Det har gjorts en rad försöksverksamheter med lärlingsutbildningar i Sverige under åren. I Skolverkets senaste rapport om lärlingsutbildningar, ”Lärlingsutbildningen i gymnasieskolan” från 2021, redogör man för dess historia. Endast cirka 300 lärlingar var aktiva i utbildningen vid 2000-talets början. Då var det framför allt framgångsrika elever som fick lärlingsplatser, står det i rapporten, vilket förändrades kring 2010 då lärlingsutbildningen stämplades som en lågstatusutbildning.
Niklas Wilhelmsson. Foto: Privat.
År 2014 grundades Lärlingscentrum på Skolverket, ett regeringsuppdrag med syfte att främja lärlingsutbildningen. Läsåret 2015/2016 var antalet lärlingar på gymnasiet 8 300, vilket motsvarade 9 procent av alla elever på yrkesprogram. Och siffran har fortsatt stiga, berättar Niklas Wilhelmsson, undervisningsråd på Skolverket.
– Från år 2017 har antalet lärlingar ökat från 10 000 till drygt 18 000 elever. Så det har varit en stadig ökning. Då ingår även anpassad gymnasieskola och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.
Det finns olika anledningar till att skolor startar lärlingsutbildningar. På Haganässkolan i Älmhult startade man en lärlingsutbildning på industritekniska programmet för tre år sedan. Omkring åtta platser finns i varje årskull, berättar rektor Olof Gustafsson.
– Intresset för industritekniska programmet har varit lågt hos oss tidigare, liksom på många andra skolor. Därför bestämde man sig för att testa lärlingsvarianten.
Att lära sig yrkesämnena i en annan miljö än den skolförlagda har många fördelar.
Olof Gustafsson. Foto: Privat.
– Det är också en fördel för företagen, som har lärt känna en person som kan alla rutiner, säger Olof Gustafsson.
Han konstaterar att det finns fördomar om att lärlingsutbildningar är ”lättare” än skolförlagda utbildningar.
– De måste ju läsa in gymnasiegemensamma ämnen precis som alla andra. Och en del väljer dessutom en högskoleförberedande utbildning och då blir det ännu tuffare.
Det traditionella skolformatet
Håkan Liljeqvist på Rönnowska skolan & Helsingborgs lärlingsgymnasium tycker inte heller att lärlingsprogram är en lätt utbildningsväg. På hans skolor har man lärlingselever på varje program. Omkring 10–20 elever per program.
– I dag tar vi in flest på barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet, säger han.
Håkan Liljeqvist beskriver två skäl till att starta lärlingsutbildningar. Det ena är att det finns elever som inte känner sig hemma i det traditionella skolformatet.
– När man går ett lärlingsprogram är man ute på en arbetsplats halva tiden och lär sig yrket via en vuxen. Det är ett helt annat sätt att lära och passar den som är bänktrött. Då passar lärlingsutbildning väldigt väl.
Den andra orsaken i Helsingborg är att för få elever vill läsa yrkesprogram. Att starta lärlingsprogram blev ett sätt att arbeta med yrkesprogrammens attraktivitet.
Når en högre kunskapsnivå
På Lapplands gymnasium är alla yrkesinriktningar utom vård- och omsorgsprogrammet lärlingsprogram sedan 2019. Där jobbar Malin Bobbysdotter som är ansvarig för kvalitetssäkringen inom APL och lärling och yrkeslärare på restaurang- och livsmedels-programmet samt hotell- och turism-programmet. Även här var syftet, för sju år sedan, att få upp elevantalet. Hur praktiken är fördelad varierar mellan programmen, men på hennes program är eleverna ute två till fem dagar varje vecka.
Malin Bobbysdotter tycker sig se, utifrån sin verksamhet och erfarenhet, att eleverna når en högre kunskapsnivå än när de går en skolförlagd utbildning. Förra terminen blev hälften av hennes treor anställda på den arbetsplats där de gjorde praktik.
– Det går fort att lära sig saker när man jobbar i skarpa situationer. Och det är en myt att lärlingsprogram passar skoltrötta elever. Det kan vara mycket jobbigare att vara lärling än att vara i skolan. De ska passa tider, bonda med kollegor och vara på jobbet hela dagar. Då krävs det motiverade elever.
Hon ser framför allt två utmaningar när man startar lärlings-program.
– Dels gäller det att få med företagen på banan, dels att ha koll på sin dokumentation över elevens progression – vad är det eleverna får göra på sina arbetsplatser och vad får de inte göra? Där blir trepartssamtalen mellan elev, arbetsplats och lärare otroligt viktiga. En annan viktig del är att matcha rätt elev med rätt arbetsplats för att skapa trygghet och kunskapsutveckling.
LÄS ÄVEN:
