Ibland funkar inte personkemin mellan handledare och elev, då är det helt ok att byta, berättar yrkesläraren Maria Lindfors. Foto: Erik Abel.
Till startsidan
Dragonskolan anordnade sin första utbildning 2008. Sedan tio år tillbaka erbjuds den tre gånger per läsår. Foto: Erik Abel.
Reportage Från förskolor, sjukhus och bilverkstäder. På Dragonskolan möts blivande och erfarna APL-handledare från hela Umeå för att lära sig att bli en bra handledare. För APL-handledarnas varierande kvalitet har varit en huvudvärk för Skolsverige i många år.
Skolan med drygt 2 000 elever är så stor att det krävs flera utplacerade skyltar med texten ”handledarutbildning” i de långa och vindlande korridorerna för att kursdeltagarna ska kunna hitta fram till rätt klassrum.
– Jag har hört att vi har fler kvadratmeter än Stockholms slott, säger koordinatorn och studie- och yrkesvägledaren Maria Andersson som står i dörren och hälsar alla välkomna.
Om man ska tro AI är kungliga slottet något större, men Dragonskolan kan mycket väl vara Sveriges största skolbyggnad. Med storleken kommer också möjligheten att erbjuda många program. Här finns elva skolförlagda yrkesprogram – och sex yrkesprogram inom lärlingsutbildning.
Dragonskolan var en av de allra första skolorna i landet som erbjöd lärlingsutbildning där eleverna är ute på sina praktikplatser under hälften av utbildningstiden. Ja, man var rentav en av försöksskolorna som skulle testa modellen på 00-talet innan lärlingsutbildningen till sist infördes permanent i och med gymnasiereformen 2011.
– Vi ville tidigt testa om det kunde gå här, om vi hade arbetsgivare som var beredda att ställa upp i den här omfattningen.
Klassrummet har nu fyllts av ett drygt 20-tal förväntansfulla. Vissa har aldrig varit handledare, andra har varit det på sina arbetsplatser, men vill gå denna heldagsutbildning för att bli ännu bättre förberedda. Den här utbildningsdagen kommer de från sjukhuset – till exempel från infektion och geriatrik – och från förskolor och bilverkstäder.
Ibland funkar inte personkemin mellan handledare och elev, då är det helt ok att byta, berättar yrkesläraren Maria Lindfors. Foto: Erik Abel.
Även elever på skolans vanliga yrkesprogram, som bara har 15 veckors APL, möter oftare än tidigare utbildade handledare tack vare skolans utbildningssatsning. Och vissa arbetsgivare skickar sina anställda till skolans utbildning trots att de bara tar emot elever från vanliga yrkesprogram. Rektor Patrik Henriksson slår an en högtidlig ton i sitt välkomsttal:
– Tack för att ni vill vara en del av vårt utbildningssystem! Ni är navet, eleverna lär sig mycket ute hos er, de växer som människor. Lärandet blir oerhört kraftfullt när vi kombinerar teori och praktik.
Koordinatorn Maria Andersson betonar att lärlingssystemet inte riktigt fått den skjuts som regeringen hade hoppats för 15 år sedan. Målet var att utbilda 30 000 elever per år, i dag ligger siffran på cirka 18 000. Det finns flera orsaker till att det gått trögt, en av dem är svårigheten att hitta tillräckligt många praktikplatser – och praktikplatser med kvalitet och engagerade handledare.
Därför är utbildningen av nya handledare så viktig.
– Elevernas lärande sker inte bara här i skolan, det sker ute hos er, säger hon och möts av nickanden från skolbänkarna.
Koordinatorn Maria Andersson. Foto: Erik Abel.
APL-handledarnas varierande kvalitet har varit en huvudvärk för Skolsverige i många år. Det är förstås ett problem på vanliga yrkesprogram där eleverna har 15 veckors praktik under tre år – men om handledningen är bristfällig på lärlingsutbildningarna blir det ett ännu större problem med tanke på hur mycket lärotid som tillbringas på arbetsplatserna. Införandet av lärlingsutbildningen fick Skolverket att inse att man behövde anordna egna kurser online för handledare, den första kom 2013. Fram till i dag har cirka 200 000 personer registrerat sina mejladresser för att kunna gå webbutbildningen, enligt Skolverkets undervisningsråd Niklas Wilhelmsson.
Maria Andersson är övertygad om att deras lokala variant, med fysisk närvaro, har ett mervärde:
– Här kan de diskutera olika utmaningar, lära av varandras erfarenheter och träffa våra lärare, berättar hon medan kursen har sparkat igång intill oss med korta filmsnuttar att diskutera.
I en film som visas knackar en kille på dörren till en byggbarack varpå mannen som öppnar tittar förvånat på honom: ”Jaså, var det i dag du skulle komma, trodde det var nästa vecka? Ja, vi ska se, det finns nog en hjälm till dig här någonstans …”. Klippet möts av leenden bland skolbänkarna, vissa igenkännande, nu ska de i grupp diskutera själva mottagandet av en ny elev. Yrkesläraren Richard Larsson, som undervisar på försäljning och service, leder passet och betonar något viktigt:
– Det handlar inte bara om att ge eleverna yrkesfärdigheter, det handlar om det sociala också. Vem ska eleven prata med på lunchen?
Förskolläraren Sanna Eckeskog och bilmekanikern Nicklas Lindbäck uppmanar alltid sina praktikanter att ställa frågor. Foto: Erik Abel.
Sanna Eckeskog är förskollärare och nybliven handledare till en elev som ska vara på avdelningen från och till hela läsåret. Men hon har mött praktikanter förr.
– Vissa elever som vi haft har varit självgående, medan andra behövt mycket stöd. Vi hade en elev som skolan bedömde skulle klara praktiken, men vi insåg att motivationen saknades. Till slut hoppade hon av utbildningen. Den löpande dialogen mellan oss och skolan är helt avgörande.
Maria Lindfors, yrkeslärare på vård och omsorg, förklarar i en paus att det märks i trepartssamtalen mellan handledare, lärare och elev när de handledare hon möter har gått utbildningen:
– De är bättre förberedda, de har förstått sin roll, de hjälper eleven att få syn på sitt lärande, säger hon.
Det är förstås inte bara en endagskurs som gör dem till bättre handledare, lång erfarenhet är ännu viktigare. Anette Brander, yrkeslärare på barn och fritid, berättar att hon fått byta handledare ibland när det inte fungerat.
– Jag ska ju också sätta betyg på det som eleven lär sig på APL, men det blir omöjligt om inte handledaren kan sätta ord på lärandet. Det räcker inte att säga att ”det har gått bra”.
Hon har också upplevt situationer när handledare fått en alltför nära relation till eleven.
– Handledaren blir mer som en polare eller som en mamma, vilket kan skymma lärandet.
Några måste ju ta över efter oss.
Att arbetsgivare skickat anställda till dagens kurs handlar inte bara om att stötta skolan och erbjuda eleverna bättre handledning, det handlar också om ren självbevarelsedrift.
Mekanikern Nicklas Lindbäck kommer från firman Bilspektrum:
– Några måste ju ta över efter oss, vi måste ge eleverna en bra bild av yrket.
Ett par av hans kollegor på firman har redan gått kursen, just nu är en av dem handledare åt Destiny Sjöblom som går i trean på fordon och transport. Hon har fått blodad tand för yrket:
– Första dagen var jag så nervös. Och enda tjej i verkstaden! Men de var så välkomnande. När jag är osäker på något peppar min handledare mig att försöka.
Hon är en av skolans ambassadörer för lärlingsutbildningarna, en annan är Liv Eriksson som går barn och fritid. Hon har adhd och har svårt för förändringar, så hon har fått praktisera på samma förskola hela tiden.
– I början hade de större förtroende för mig än jag hade för mig själv. Men min handledare har gjort mig starkare.
Genom åren har Dragonskolan utbildat över 500 handledare, en av dem är Nils Albertsson, i dag chef på Clarion Hotel i centrala Umeå.
– Vi tar emot många praktikanter, säger han när vi träffas i lobbyn. För mig är det självklart att de ska få möta en utbildad och erfaren handledare, vi har sju-åtta anställda som gått utbildningen på Dragonskolan.
Varför är handledningen så viktig?
– För att vi behöver framtida medarbetare, vi är beroende av att fler elever väljer hotell- och turismprogrammet. Då kan vi inte bara sätta dem att skala lök i köket, vi måste lära dem ett yrke.
LÄS ÄVEN:
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.