Här tränas APL-handledarna

Dragonskolan anordnade sin första utbildning 2008. Sedan tio år tillbaka erbjuds den tre gånger per läsår. Foto: Erik Abel.

Från förskolor, sjukhus och bilverkstäder. På Dragonskolan möts blivande och erfarna APL-handledare från hela Umeå för att lära sig att bli en bra handledare. För APL-handledarnas varierande kvalitet har varit en huvudvärk för Skolsverige i många år.

Skolan med drygt 2 000 elever är så stor att det krävs flera utplacerade skyltar med texten ”handledarutbildning” i de långa och vindlande korridorerna för att kursdeltagarna ska kunna hitta fram till rätt klassrum.

– Jag har hört att vi har fler kvadratmeter än Stockholms slott, säger koordinatorn och studie- och yrkesvägledaren Maria Andersson som står i dörren och hälsar alla välkomna.

Om man ska tro AI är kungliga slottet något större, men Dragonskolan kan mycket väl vara Sveriges största skolbyggnad. Med storleken kommer också möjligheten att erbjuda många program. Här finns elva skolförlagda yrkesprogram – och sex yrkesprogram inom lärlingsutbildning.

Allt ifrån bilverkstad till förskolor

Dragonskolan var en av de allra första skolorna i landet som erbjöd lärlingsutbildning där eleverna är ute på sina praktikplatser under hälften av utbildningstiden. Ja, man var rentav en av försöksskolorna som skulle testa modellen på 00-talet innan lärlingsutbildningen till sist infördes permanent i och med gymnasiereformen 2011.

– Vi ville tidigt testa om det kunde gå här, om vi hade arbetsgivare som var beredda att ställa upp i den här omfattningen.

Klassrummet har nu fyllts av ett drygt 20-tal förväntansfulla. Vissa har aldrig varit handledare, andra har varit det på sina arbetsplatser, men vill gå denna heldagsutbildning för att bli ännu bättre förberedda. Den här utbildningsdagen kommer de från sjukhuset – till exempel från infektion och geriatrik – och från förskolor och bilverkstäder.

Ibland funkar inte personkemin mellan handledare och elev, då är det helt ok att byta, berättar yrkesläraren Maria Lindfors. Foto: Erik Abel.

Även elever på skolans vanliga yrkesprogram, som bara har 15 veckors APL, möter oftare än tidigare utbildade handledare tack vare skolans utbildningssatsning. Och vissa arbetsgivare skickar sina anställda till skolans utbildning trots att de bara tar emot elever från vanliga yrkesprogram. Rektor Patrik Henriksson slår an en högtidlig ton i sitt välkomsttal:

– Tack för att ni vill vara en del av vårt utbildningssystem! Ni är navet, eleverna lär sig mycket ute hos er, de växer som människor. Lärandet blir oerhört kraftfullt när vi kombinerar teori och praktik.

Koordinatorn Maria Andersson betonar att lärlingssystemet inte riktigt fått den skjuts som regeringen hade hoppats för 15 år sedan. Målet var att utbilda 30 000 elever per år, i dag ligger siffran på cirka 18 000. Det finns flera orsaker till att det gått trögt, en av dem är svårigheten att hitta tillräckligt många praktikplatser – och praktikplatser med kvalitet och engagerade handledare.

Därför är utbildningen av nya handledare så viktig.

– Elevernas lärande sker inte bara här i skolan, det sker ute hos er, säger hon och möts av nickanden från skolbänkarna.

Koordinatorn Maria Andersson. Foto: Erik Abel.

Diskutera utmaningar

APL-handledarnas varierande kvalitet har varit en huvudvärk för Skolsverige i många år. Det är förstås ett problem på vanliga yrkesprogram där eleverna har 15 veckors praktik under tre år – men om handledningen är bristfällig på lärlingsutbildningarna blir det ett ännu större problem med tanke på hur mycket lärotid som tillbringas på arbetsplatserna. Införandet av lärlingsutbildningen fick Skolverket att inse att man behövde anordna egna kurser online för handledare, den första kom 2013. Fram till i dag har cirka 200 000 personer registrerat sina mejladresser för att kunna gå webbutbildningen, enligt Skolverkets undervisningsråd Niklas Wilhelmsson.

Maria Andersson är övertygad om att deras lokala variant, med fysisk närvaro, har ett mervärde:

– Här kan de diskutera olika utmaningar, lära av varandras erfarenheter och träffa våra lärare, berättar hon medan kursen har sparkat igång intill oss med korta filmsnuttar att diskutera.

I en film som visas knackar en kille på dörren till en byggbarack varpå mannen som öppnar tittar förvånat på honom: ”Jaså, var det i dag du skulle komma, trodde det var nästa vecka? Ja, vi ska se, det finns nog en hjälm till dig här någonstans …”. Klippet möts av leenden bland skolbänkarna, vissa igenkännande, nu ska de i grupp diskutera själva mottagandet av en ny elev. Yrkesläraren Richard Larsson, som undervisar på försäljning och service, leder passet och betonar något viktigt:

– Det handlar inte bara om att ge eleverna yrkesfärdigheter, det handlar om det sociala också. Vem ska eleven prata med på lunchen?

Förskolläraren Sanna Eckeskog och bilmekanikern Nicklas Lindbäck uppmanar alltid sina praktikanter att ställa frågor. Foto: Erik Abel.

Sanna Eckeskog är förskollärare och nybliven handledare till en elev som ska vara på avdelningen från och till hela läsåret. Men hon har mött praktikanter förr.

– Vissa elever som vi haft har varit självgående, medan andra behövt mycket stöd. Vi hade en elev som skolan bedömde skulle klara praktiken, men vi insåg att motivationen saknades. Till slut hoppade hon av utbildningen. Den löpande dialogen mellan oss och skolan är helt avgörande.

Maria Lindfors, yrkeslärare på vård och omsorg, förklarar i en paus att det märks i trepartssamtalen mellan handledare, lärare och elev när de handledare hon möter har gått utbildningen:

– De är bättre förberedda, de har förstått sin roll, de hjälper eleven att få syn på sitt lärande, säger hon.

Det är förstås inte bara en endagskurs som gör dem till bättre handledare, lång erfarenhet är ännu viktigare. Anette Brander, yrkeslärare på barn och fritid, berättar att hon fått byta handledare ibland när det inte fungerat.

– Jag ska ju också sätta betyg på det som eleven lär sig på APL, men det blir omöjligt om inte handledaren kan sätta ord på lärandet. Det räcker inte att säga att ”det har gått bra”.

Hon har också upplevt situationer när handledare fått en alltför nära relation till eleven.

– Handledaren blir mer som en polare eller som en mamma, vilket kan skymma lärandet.

Några måste ju ta över efter oss.

Nicklas Lindbäck

Att arbetsgivare skickat anställda till dagens kurs handlar inte bara om att stötta skolan och erbjuda eleverna bättre handledning, det handlar också om ren självbevarelsedrift.

Mekanikern Nicklas Lindbäck kommer från firman Bilspektrum:

– Några måste ju ta över efter oss, vi måste ge eleverna en bra bild av yrket.

Ett par av hans kollegor på firman har redan gått kursen, just nu är en av dem handledare åt Destiny Sjöblom som går i trean på fordon och transport. Hon har fått blodad tand för yrket:

– Första dagen var jag så nervös. Och enda tjej i verkstaden! Men de var så välkomnande. När jag är osäker på något peppar min handledare mig att försöka.

Handledaren har stor betydelse

Hon är en av skolans ambassadörer för lärlingsutbildningarna, en annan är Liv Eriksson som går barn och fritid. Hon har adhd och har svårt för förändringar, så hon har fått praktisera på samma förskola hela tiden.

– I början hade de större förtroende för mig än jag hade för mig själv. Men min handledare har gjort mig starkare.

Genom åren har Dragonskolan utbildat över 500 handledare, en av dem är Nils Albertsson, i dag chef på Clarion Hotel i centrala Umeå.

– Vi tar emot många praktikanter, säger han när vi träffas i lobbyn. För mig är det självklart att de ska få möta en utbildad och erfaren handledare, vi har sju-åtta anställda som gått utbildningen på Dragonskolan.

Varför är handledningen så viktig?

– För att vi behöver framtida medarbetare, vi är beroende av att fler elever väljer hotell- och turismprogrammet. Då kan vi inte bara sätta dem att skala lök i köket, vi måste lära dem ett yrke.

LÄS ÄVEN: 

”APL och skolan måste hänga ihop”

Självskattning på APL skapar närvaro