Kreativt kaos när kropparna blir musikinstrument
Dan Alkenäs har arbetat som musiklärare på gymnasiet och är i dag konstnärlig universitetslektor i musik vid Linnéuniversitetet.
Forskning Kan elever i årskurs 4 skapa ny musik bara genom att använda sina kroppar? Ja, om man hittar rätt balans mellan tydliga ramar och fritt skapande. Och om man använder emojis, konstaterar kompositören och musikläraren Dan Alkenäs i sin avhandling.
1. Balans mellan styrt och fritt
Det blev hög ljudvolym när 24 tioåringar stampade med fötterna, klappade händerna, knäppte med fingrarna eller skrek rakt ut. Dan Alkenäs fick låna klassen under tio lektioner under ett läsår för sin studie om ”medskapande”. Några gånger blev det kaos, vilket hängde ihop med att ledarskapet i situationen var otydligt.
– Samtidigt får man inte förlora elevernas egen initiativkraft och energi. När vi hittade den där balansen, när eleverna deltog som medskapare och jag var närvarande i processen, utvecklades ett gemensamt musikaliskt arbete i rummet.
2. Emojis fick tysta elever att våga
Dan Alkenäs valde att testa medskapandet på just barn – eftersom barn inte förväntades vara lika starkt bundna till etablerade musikaliska normer och värderingar. Han ville åt deras fantasi. En av uppmaningarna: Få det att låta som en tågstation! Vissa tog för sig, andra var mer passiva, de kanske tyckte att det var pinsamt att göra ljud med kroppen inför andra. Vid en workshop började han använda emojis för att visualisera musikaliska uttryck.
– När emojis introducerades hamnade fokus på symbolerna snarare än den enskilda personen.
3. Släckt ljus gav bättre koncentration
Det finns mycket som kan distrahera när man skapar musik ihop utan instrument. I en musiksal, där klassens workshops ägde rum, hängde instrument på väggarna och stod utspridda på golvet – mycket att titta på som gjorde det lätt att tappa koncentrationen. Dan Alkenäs släckte därför ner rummet, spelade upp ett ljudcollage och skapade ett auditivt ”magiskt rum”.
– Det blev en avskild plats för skapande, barnen tyckte att det var spännande, de började viska och kunde koncentrera sig bättre på ljudbilden. Det hela blev mer på riktigt, mer på allvar.
4. Ett sätt att vidga musikbegreppet
Avhandlingen utgår från musikpedagogiska och konstnärliga perspektiv: Så här låter det när tioåringar framkallar ljud tillsammans! Det handlar inte om toner och tajta rytmer eller om att sjunga rent – men det är ändå en konstnärlig upplevelse där barnen får uttrycka sina känslor. En musiklärarkollega har redan prövat modellen, där just emojis visade sig kunna bryta språkbarriärer.
– Jag ser det här projektet som ett sätt att beskriva för barnen att musik kan vara så många olika saker, att skapa ett ljudcollage tillsammans är också ett sätt att skapa musik.
Här kan du ladda ner avhandlingen som heter ”Auktorskap och musikaliska resurser – experimentellt musikskapande i samverkan”.
LÄS ÄVEN
Vetenskapliga grunden svajar i musikämnet
Hård praktisk-estetisk kritik mot nya betygsreformen
