Så vill de få kulturskolan att tänka nytt

Magnus Ekwall är ordförande för Kulturskolerådet. Marie Wall Almquist är ordförande för Sveriges Lärare i Malmö.

Kulturskolornas uppdrag har förändrats i snabb takt de senaste åren. Om fler barn och unga ska få möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet behövs mer och annorlunda kompetensutveckling. Det menar Kulturskolerådets ordförande Magnus Ekwall.

Magnus Ekwall är ytterligare en i raden som ger sig in i debatten om Kulturskoleklivets framtid.

– Om vi ska nå fler barn och unga behöver vi arbeta mer uppsökande, samverka med andra aktörer och erbjuda fler vägar in i verksamheten. Det ställer delvis nya krav på kompetens och därför är det viktigt att Kulturskoleklivet utvecklas utifrån dagens och morgondagens behov, säger Magnus Ekwall.

I många år har kulturskolorna arbetat med utmaningen att vissa grupper av barn och unga deltar i lägre utsträckning än andra. För att nå fler behöver kulturskolorna utvecklas och hitta nya arbetssätt, menar Magnus Ekwall.

– Vi måste bli bättre på uppsökande verksamhet, anordna aktiviteter där barn och ungdomar finns och i högre grad erbjuda verksamhet på helger och lov.

Når nya elevgrupper

I Malmö har kulturskolan under flera år arbetat med olika former av öppen verksamhet för att nå nya målgrupper. Sedan två år tillbaka arrangeras exempelvis återkommande kvällar där ungdomar kan träffas för att spela musik, lyssna på band och prova olika aktiviteter.

– Här i Malmö har vi nått nya elevgrupper genom lärarnas uppskattade arbete på helger och lov. Den typen av verksamhet visar också hur kulturskolans uppdrag förändrats över tid.

Hur har lärarna reagerat på att arbeta obekväm arbetstid?

– Positivt! Samarbetet med Sveriges Lärare i Malmö har fungerat väl. Vi har hittat sätt att balansera arbetstiden utifrån avtalet.

Marie Wall Almquist, lokal ordförande för Sveriges Lärare i Malmö, håller i stort sett med om bilden. Men vill förtydliga:

– Vi är vana vid obekväm arbetstid och har nu kommit överens om framtagna riktlinjer och principer. Men för att förtydliga: Det är inte själva förläggningen till obekväm arbetstid som uppfattas som positivt, utan det sätt på vilket vi gemensamt identifierar och hanterar verksamhetens behov.

Magnus Ekwall menar att kulturskollärarnas traditionella uppdrag fortsatt är centralt, men att det i dag kompletteras av nya förväntningar.

– Att ta emot elever på individuella lektioner finns självfallet kvar i många kulturskolor och är viktigt. Men om vi ska nå fler barn och unga och skapa fler vägar in i kulturskolan behöver vi också utveckla andra arbetssätt. Därför är det viktigt att både grundutbildning och fortbildning utvecklas i takt med verksamhetens uppdrag.

Marie Wall Almquist instämmer:

– Högskola och universitet måste kunna utbilda för kulturskolornas behov, det är en utmaning och kräver en ökad samverkan mellan akademi och verksamhet.

Intresset för kulturskolan ökar 

Magnus Ekwall betonar också de stora skillnaderna mellan landets kulturskolor, vilket gör att utmaningarna ser olika ut.

– För många mindre kommuner och för kulturskolor långt från lärosätena är tillgången till utbildning en särskild utmaning. Därför har vi framfört att fler utbildningar bör kunna erbjudas på distans och i vissa fall även på plats ute i verksamheterna.

Han konstaterar samtidigt att intresset för kulturskolan ökar på många håll i landet.

– Det är väldigt glädjande. Det visar att kulturskolan är viktig för många barn och unga och understryker behovet av fortsatt utveckling och långsiktiga satsningar på verksamheten.

LÄS ÄVEN

Här ger satsningen på kulturskolan resultat

Debatt: Missuppfattning att elever saknar motivation

Tre lärare om varför det är viktigt med uppvisningar

Flera problem för satsning på kulturskollärare