Debatt: Musik fungerar – ändå används den allt mindre

Vi lärare vet hur ofta vi får höra att skolan måste bli bättre på språk, läsning, koncentration och socialt samspel. Samtidigt ser vi varje dag hur musik kan bidra just här men ändå ges den allt mindre utrymme i verksamheten.

Svensk skola står inför stora utmaningar, samtidigt används ett av våra mest effektiva pedagogiska verktyg allt mindre: musik.

Vi vet att rim, ramsor, rytm och sång stärker barns språkutveckling. Forskningen visar också att tidigt ordförråd och fonologisk medvetenhet har starka samband med senare läs- och skrivutveckling. Musik och sång är därför inte en trevlig bonus i undervisningen. De är kraftfulla redskap för lärande.

Trots detta har musikens ställning i skolan successivt försvagats.

På 1960- och 70-talen fick lågstadielärare utbildning i att använda sång och musik som pedagogiska verktyg. I samband med lärarutbildningsreformen 2001 blev det däremot möjligt att utbilda sig till förskollärare eller lärare för yngre åldrar utan någon djupare utbildning i rytmik, sång eller musikpedagogik.

Samtidigt har forskningen blivit allt tydligare kring musikens betydelse för barns utveckling.

Förbättrar den fonologiska medvetenheten

I en uppmärksammad studie från Karolinska Institutet använde forskarna Örjan de Manzano och Fredrik Ullén enäggstvillingar som var tydligt olika i hur mycket de ägnat sig åt musikträning. De fann skillnader i hjärnstrukturer kopplade till bland annat hörselbearbetning och motorik hos den tvilling som spelat mest, vilket talar starkt för att musikträning i sig påverkar hjärnans utveckling och inte bara speglar medfödda skillnader.

Andra studier visar samband mellan musik och förbättrad fonologisk medvetenhet, en av de viktigaste grundstenarna för läsinlärning samt positiva effekter för socialt samspel, känsloreglering och stressnivåer.

Vi lärare ser hur detta tar sig uttryck i vardagen. Vi ser elever som har svårt att sitta stilla, men som plötsligt kan fokusera när undervisningen knyts till rytm och rörelse. Vi ser elever som kämpar med ord, men som minns texter, strukturer och begrepp när de får dem genom sång.

När barn sjunger tillsammans tränar de språk, lyssnande, samspel, minne och koncentration samtidigt. De lär sig vänta på sin tur, följa en gemensam puls och uttrycka känslor. Musik skapar gemenskap över språkgränser och ger elever möjlighet att lyckas även när orden ännu inte räcker till.

Detta är särskilt viktigt i dagens förskolor och skolor, där många barn växer upp med andra modersmål än svenska. Sång, rytm och musik kan fungera som broar in i språket och in i gemenskapen. För många av oss lärare är det just i de gemensamma musikstunderna som vi ser elever blomma, ta plats och lyckas.

Stärk musikens roll i lärarutbildningen

Om vi menar allvar med tidiga insatser måste musikens roll i utbildningen stärkas.

Obligatoriska inslag av musik, sång och rytmik bör återinföras i förskollärarutbildningen. Musikämnets ställning i grundskolan måste stärkas, inte försvagas. Verksamma lärare behöver få reella möjligheter att utveckla sin kompetens i hur musik kan användas för språk- och kunskapsutveckling, inte minst för elever med NPF och andra omfattande stödbehov.

Vi lärare vill kunna använda de verktyg vi vet fungerar.

Frågan är därför inte om vi har råd att satsa på musik i förskola och skola.

Frågan är om vi har råd att låta bli.

Karin Hassle, musiklärare och specialpedagog

Källor

• de Manzano, Ö., & Ullén, F. (2018). Same Genes, Different Brains: Neuroanatomical Differences Between Monozygotic Twins Discordant for Musical Training. Cerebral Cortex, 28(1), 387–394. https://doi.org/10.1093/cercor/bhx299
• Bolduc, J. (2009). Effects of a music programme on kindergartners’ phonological awareness skills.
• Skubic, D., Gaberc, B. & Jerman, J. (2021). Supportive Development of Phonological Awareness Through Musical Activities According to Edgar Willems.
• A Review of the Literature on the Relationship of Music Education to the Development of Socio-Emotional Learning(2021).