Här lär sig eleverna hålla känslorna i schack

Ett sorl puttrar i Söraskolans schack­rum. Ett femtontal elever i blandade åldrar från förskoleklass till mellanstadiet sitter tillsammans vid grönvita spelbräden, med blicken på pjäserna som står uppställda till kamp. Vid sidan av brädena trängs bönder, hästar och löpare i de besegrades klungor, tills de behövs igen vid nästa batalj.

Vid ett bord längst in i rummet, vid fönstren som vetter mot skolgården, är Atle och Leif Fredriksson uppslukade av sitt parti. Atle går i fjärde klass och Leif är pensionär. Han kommer till Söraskolan varje måndag och tisdag för att spela schack med barnen, och vägleda dem i spelet han själv ägnat decennier åt.

– Du har alla möjligheter, säger Leif Fredriksson.

Han plockar upp Atles pjäs i handen och visar hur han med nästa drag kan skaffa sig ett bra läge.

– Så här gör du. Så får du kontroll över alla de här fälten, säger han och gestikulerar över brädet.

Atle är en storögd svamp, som fokuserat suger upp nestorns råd.

Huvudansvarig för schackrummet är barnskötaren och utbildade schackpedagogen Jana Stojmenovic.

– Eleverna sitter jättegärna med Leif, och de yngre älskar honom, säger hon.

Tränar många förmågor

Schack har en framträdande roll på fritidshemmet, och hela Söraskolan. Jana Stojmenovic menar att spelet hjälper barnen att träna många förmågor som de har nytta av både i skolan och resten av livet.

– Det är mycket som kommer med schack. Logiskt tänkande, förmågan att fokusera, uthållighet. Det är just sådant vi ser att barnen behöver mer av i dag. Tyvärr saknar de ofta tålamod, säger hon.

Upptejpade lappar på väggarna med ”De sex schackreglerna” listar inte regler för vad som sker på brädet. I stället är det en sorts uppförandekodex för spelarna: Man ska skaka hand med motspelaren och hålla sig lugn till exempel.

– Schack är en gentlemannasport, och eleverna förväntas bete sig på ett visst sätt. Man är artig, och man hälsar på varandra. Det skapar en sammanhållning, säger Jana Stojmenovic.

– Leif! Jag gjorde skolmatt, utbrister plötsligt Axel från sin plats.

– Kolla vilken matt, kontrar Sam från sitt bord.

– Titta, jag gjorde gräsklipparen, ropar en tredje.

Hjälper elever med koncentrationssvårigheter

Fler och fler inspireras att dela med sig av sina drag och det puttrande sorlet kokar till slut upp till en kakafoni, och Jana Stojmenovic tar ton:

– Era röster, påpekar hon.

Ljudvolymen sänks igen.

Det är viktigt att schackrummet präglas av lugn och ro så att eleverna kan fokusera och inte börja stoja för mycket. Jana Stojmenovic har sett exempel på hur spelet över tid har hjälpt elever med koncentrationssvårigheter.

– Vi, som alla andra skolor, har elever med sådana utmaningar. Och jag har upplevt genom åren att schacket kan hjälpa just dem att hitta sin koncentration.

Lär sig möta motgångar

Att spela schack innebär oundvikligen att då och då utsättas för att förlora – en utmaning för de flesta barn, och kanske i synnerhet för elever med bristande impulskontroll.

– Det här med motgångar och utmaningar tycker jag att barnen behöver lära sig, och vi hjälper dem jättemycket med det arbetet här. Jag har sett elever som har svårt att handskas med de här känslorna, men som till slut grejar det. Kanske inte första året, men pö om pö, allt eftersom vi pratar med dem, säger Jana Stojmenovic.

Hennes kollega, läraren i fritidshem Nina Sjöstrand, instämmer:

– Just eftersom hela grejen bygger på hövlighet och respekt, kan det vara lockande att bara skicka ett schackbräde flygande genom luften. Men det händer aldrig, det är nästan konstigt. Jag tror att om barnen lyckas hålla lugnet vid schackbrädet, så vinner de hos sig själva också. ”Jag kan, jag klarar det här.” Sedan är ju utmaningen att flytta det där ut till andra sammanhang, på och utanför skolan, säger hon.

Medaljer på väggarna

På vägen från Söraskolans entré upp till schackrummet på våning två passerar man matsalen, där ett vitrinskåp successivt fylls på med diplom, pokaler och medaljer från diverse schacktävlingar, och ett spelbräde i jätteformat står uppställt längs en fönstervägg – här kliver eleverna runt på brädet och flyttar varje pjäs med båda händerna.

I januari blev Söraskolan den första skolan i Sverige att diplomeras som ”Officiell ambassadör för svenskt schack” av Sveriges Schackförbund, och i fjol utsågs den till ”Bästa skola” i Skol-SM 2025 i Kalmar. I vår välkomnar skolan schackspelande elever från hela landet, från lågstadiet till gymnasiet, när de arrangerar Skollags-SM.

Fostran genom schack

Men allt började en gång i tiden på fritidshemmet, och där är det inte pokaler och vinster som är det viktiga. Där är det helt andra värden som styr.

– Vårt jobb på fritids är inte att fostra bra schackspelare, det är att fostra bra människor genom schacket, säger Nina Sjöstrand.

Hon fortsätter:

– Vi har inget fokus på prestation utan vi använder schackrummet som en plats att umgås. Det är så vi har använt sällskapsspel i alla tider.

Hon tycker också att spelet är ett bra sätt att konkretisera skolans hela värdegrund.

– Allt kring schacket handlar om respekt, och det är också vad skolans värdegrund vilar på. Så genom spelet får eleverna uppleva värdegrunden i stället för att någon bara står och snackar om den, säger hon.

Börjar tidigt

Nina Sjöstrand medger samtidigt att det inte uppstår magi bara för att ett schackbräde ställs in i rummet.

– Självklart. Det här har ju Jana byggt upp. Och vi andra har varit smarta nog att hänga på. Från att eleverna kommer in här i förskoleklass så drillas de. Det första de får lära sig är inte hur man flyttar pjäserna, det är att ta i hand. Det finns en tydlig arbetsgång, säger hon.

När Jana Stojmenovic började på Söraskolan för runt sex år sedan, hade hon med sig erfarenhet av att jobba med schack i förskoleklass från sin tidigare arbetsplats. Hon säger själv att hon inte är särskilt duktig på spelet, men att hon tycker om det som pedagogiskt verktyg.

– Det är lite komiskt egentligen. Jag har hållit på med schack sedan 2015, men jag kan inte så mycket. Jag kan spela, det är allt. Men mycket av det som spelas på fritids är mer lek. Vi lär oss hur det fungerar och med de yngre läser vi saga om hur spelet kom till, säger hon.

”Lek först och spel sedan”

Sveriges Schackförbund arrangerar ett flertal skoltävlingar årligen, och tillhandahåller även resurser för spelare på olika nivå – från lek till allvar. Schackrummet på Söraskolan är fullt av utskrivet material: Stenciler som schackbingo och matteschack som eleverna fyller i med penna, och instruktioner till olika lekvarianter av spelet, som förlorarschack, ”chock”, ”schack960” med mera. De olika varianterna ska passa olika elever och olika tillfällen.

– Det händer saker i hjärnan både matematiskt och språkligt när du spelar schack. Men på fritids är det lek först och spel sedan. Schacket är ett socialt sammanhang, en umgängesform. Den hållningen gör att fler vågar prova, säger Nina Sjöstrand.

LÄS OCKSÅ:

Fritidsläraren gör rasten till dagens höjdpunkt

Här är det eleverna som leder fritidshemmet

Tre lärare om sommarlovet på fritidshemmet

Så fick de barnen att leka bättre

Här får styrda raster barnen att släppa loss