![](/contentassets/9153896aaeac4eccb6db737bf91e33f0/lek2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Att leka är lika roligt som livsnödvändigt. Foto: Lina Alriksson
Reportage På Handskerydsskolan i Nässjö har lågstadieeleverna fritidspedagogik på skoltid. Lärarna i fritidshem fokuserar på att utveckla barnens lekkompetens – och nu syns tydliga resultat.
Klockan slår 10.00 och eleverna droppar in. De är rosiga om kinderna efter rastens utomhuslekar och redo för fris, fritidspedagogik i skolan. På whiteboarden sitter bildstödet som visar vad som är planerat för dagens fris. Barnen tar en snabb titt på bildstödet och söker sedan upp önskvärda aktiviteter. Varje rum har bestämda lekar. I blå rummet har lärarna i fritidshem förberett med pärlor och pärlplattor, i gula rummet väntar bilbanan medan legosugna barn söker sig till gröna rummet. Barnen slår sig ned och sammanstrålar omedelbart i de olika aktiviteterna. Snart sänker sig ett koncentrerat lugn över avdelningen Jupiter.
– Barnen älskar frisen och är väldigt självgående, säger läraren i fritidshem Anna Löfgren.
Så har det inte alltid varit, men det ska vi snart återkomma till.
Under pandemin har leken blivit ännu viktigare, eftersom många elever inte träffar varandra efter skoltiden.
På Jupiter går 47 barn i årskurs ett. Tillsammans med kollegan Louise Widell ansvarar Anna Löfgren både för fritidshemmet och fris på Jupiter. Avdelningen förfogar över en egen byggnad med flera olika rum. Där vistas barnen hela dagarna, från morgonens fritids till skollektioner, fris och efterföljande fritidsverksamhet.
Eleverna har fris minst tre och en halvtimme i veckan. Medan halva gruppen har skolundervisning har den andra halvan fris. Det här läsåret har avdelningen strävat efter att ha minst 60 minuter per gång. Gärna mer, för att leken ska kunna pågå under en längre och sammanhängande tid. Frisens innehåll och miljö varierar. Just för dagen är det inomhusaktiviteter. Men ibland sker undervisningen i skogen, på skolgården eller i andra närmiljöer.
När Anna Löfgren och Louise Widell började jobba med elevgruppen i augusti förra året rådde inte samma lugn som när Fritidspedagogik är på besök. Det blev ofta konflikter i leken.
Att leka är lika roligt som livsnödvändigt. Foto: Lina Alriksson
– Flera lekar hamnade på samma ställe, och barnen kunde kliva in med utklädningskläder i ett rum där några andra pärlade, vilket ledde till att barnen störde varandra. Vi såg att de behövde träna sig på att leka och ta hänsyn till varandra, säger Louise Widell.
Bildstödet har varit ett sätt att få barnen att snabbt landa i leken, i stället för att personalen inleder med att prata och ge instruktioner. Bildstödet visar färgerna på rummen och bredvid sitter leksymboler som visar vilka aktiviteter som ska ske i de olika rummen. Ett annat sätt att hjälpa barnen in i leken är att lärarna i förväg förberett lekarna och lagt fram material i de olika rummen.
De båda lärarna i fritidshem har också arbetat med kompisrelationerna. Under en period delade de in barnen in lekgrupper för att de skulle få pröva på att leka med olika personer.
– Vi observerade samspelet och gjorde sociogram utifrån intervjuer med eleverna om vad de ville göra på fritids och vem de var sugna på att leka med, men kanske inte vågat fråga. Ibland satte vi ihop lekgrupper med elever som hade konflikter, men där vi såg att de skulle kunna komma överens. Då satte vi ihop dem i en aktivitet som de hade ett gemensamt intresse för. Om man får en positiv lekerfarenhet tillsammans så tar man med sig det ut på rasten, säger Anna Löfgren.
Fris står för fritidspedagogik i skolan. Syftet är bland annat att eleverna ska få skapa och upprätthålla goda relationer och samarbeten utifrån demokratiska och empatiska förhållningssätt. Grunden för fris lades i den statliga SIA-utredningen (”Skolans inre arbete”) från 1974. Där fastslogs vikten av en samlad skoldag, med en kombination av undervisning och fria aktiviteter. 1994 avskaffades regleringen. I Nässjö har den samlade skoldagen behållits och alla skolor har schemalagd fris i årskurs ett och två.
Om en grupp behövde stöd i leken så var pedagogerna med och handledde eleverna.
– Det gör inget att det blir konflikter. Då får man träna sig på att lösa dem, eller att respektera varandras åsikter även om man tycker olika. Man kanske kan fortsätta även om man inte är överens, säger Anna Löfgren.
Under dagens frisundervisning samlas några elever i kapprummet, som används som ytterligare ett rum att ha aktiviteter i. Eleverna är mitt uppe i en diskussion om vad som blir nästa steg i ett stort stallbygge när Louise Widell slår sig ner och lyssnar. Efteråt säger hon:
– Alla elever går ju inte på fritids. För oss blir frisen därför en fantastisk möjlighet att arbeta med hela gruppen, att observera och handleda eleverna i lekar och aktiviteter.
Ebba Lindström får hjälp av Louise Widell. Foto: Lina Alriksson
Hon förklarar att även om bildstödet styr vilka aktiviteter som eleverna har att välja på, så bygger urvalet på elevernas intressen. Eftersom skolan har samlade skoldagar och de båda lärarna i fritidshem har all sin undervisningstid knuten till klassen, så kan de fånga upp elevernas intressen och anpassa fris-schemat efter det.
– Samtidigt tillmötesgår vi de elever som är sugna på att göra något annat. Allt beror på vad vårt syfte är, säger Anna Löfgren.
Fris har ibland ifrågasatts då det enligt vissa finns en risk för ”skolifiering” och att fokus flyttas till skoldagen på fritidshemmets bekostnad. Anna Löfgren och Louise Widell upplever inte det som en risk.
– Vi har valt att inte skolifiera frisen. Vi vill värna leken och tror att den är viktigare än någonsin i dag. Under pandemin har det blivit ännu viktigare, eftersom många elever inte träffar varandra alls efter skoltiden, säger Anna Löfgren medan hon fixerar en färdig pärlplatta med det varma strykjärnet.
Under skoltid arbetar Anna Löfgren och Louise Widell tillsammans i ett arbetslag med tre klasslärare. På fritidshemmet arbetar de tillsammans med en elevassistent. De försöker alltid förlägga frisen i anslutning till en rast, så att eleverna kan fortsätta sin lek även efter frisen.
– Lekar och aktiviteter som sker på fritidshemmet kan tas med i frisen och tvärtom. Vi kan introducera lekarna på fritidshemmet. Då är det några elever som får förkunskapen och kan hjälpa sina kamrater vid nästa fris. När eleverna får möjlighet att välja lek som utgår från deras intressen ser vi att de stannar kvar längre i sin lek, säger Anna Löfgren.
Den samlade skoldagen gör att Anna Löfgren kan följa barnen hela dagen. Foto: Lina Alriksson
Men har frisen några nackdelar? Ja, möjligtvis att den har ett slut. Eleverna brukar nämligen tycka att det är tråkigt när de måste avsluta frisen. En elev säger:
– Frisen är rolig för då får man leka och det är ju det man vill på dagarna.
Dagens fris på Jupiter börjar gå mot sitt slut och ett behagligt sorl vilar över avdelningens olika rum. En del elever har alternerat mellan olika aktiviteter. Andra har försjunkit i den lek de började med.
– Vi kan se att eleverna utvecklat sina lekstrategier under läsåret. Det är häftigt att få vara en del av de sociala processerna. Det känns också som en jätteförmån att få fortsätta följa dem i tvåan också, säger Louise Widell.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.