Tre språklärare om diktamen
Anna Karlsson Widmark, Jonas Cronholm och Marie Jansson.
Panelen Kan diktamen vara en del av lösningen på den skrivkris som många lärare vittnar om? Vi frågade tre språklärare hur de ser på den klassiska undervisningsmetoden.
Anna Karlsson Widmark
Anna Karlsson Widmark, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–8 på Gumaeliusskolan i Örebro.
Använder du diktamen i din språkundervisning?
– Jag använder inte diktamen i min undervisning för närvarande. Jag jobbar på andra sätt med ordförråd och skrivande, men jag är nyfiken på vad det kan ge mina elever.
Vilka möjliga vinster ser du med diktamen?
– En vinst skulle kunna vara att eleverna tränar på att skriva utan att vara tvungna att också komma på vad som ska skrivas. Det märks på en hel del att de har svårt att komma på vad de ska skriva om.
Vilka möjliga fallgropar ser du med diktamen?
– En fallgrop skulle kunna vara att det blir en pressad situation där alla förväntas skriva lika fort. Det kan bli lång väntan för de snabbaste och kämpigt för de långsamma. Det kan leda till en känsla av misslyckande som inte riktigt behövs.
Jonas Cronholm
Jonas Cronholm, lärare i svenska och engelska på Thorildsplans gymnasium i Stockholm.
Använder du diktamen i din språkundervisning?
– Ja, i engelska, däremot inte i svenska, i alla fall inte på ett organiserat sätt med ett specifikt pedagogiskt syfte. Sedan tar de ju anteckningar under föredrag och liknande, men det är ju inte en renodlad diktamen i ordets traditionella betydelse.
Vilka möjliga vinster ser du med diktamen?
– I engelska är den uppenbara vinsten att de både lyssnar och antecknar vilket ger nödvändig träning av hörförståelse och ett utökat ordförråd. Jag får också en möjlighet att kontrollera vad de lärt sig. Dessutom visar forskning tydligt att inlärningen blir mer effektiv när de skriver för hand. Win-win.
Vilka möjliga fallgropar ser du med diktamen?
– Att det sker utan djupare reflektion: vad är det egentligen de ska lära sig och varför? Finns det andra, mer effektiva sätt att göra detta? Finns det elever i gruppen som på grund av nedsättningar faktiskt inte kan genomföra det och vad ska de i så fall göra i stället?
Marie Jansson
Marie Jansson, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Nynässkolan i Gävle.
Använder du diktamen i din språkundervisning?
– Jag använder inte diktamen regelbundet, men ibland gör jag det i korta moment när jag vill att eleverna ska få träna stavning, lyssnande och att ha fokus på språkliga mönster.
Vilka möjliga vinster ser du med diktamen?
– Jag tänker att det kan hjälpa eleverna att koppla ihop hur ord låter med hur de stavas. Det ger mig en snabb bild av vad de behöver träna mer på. Det kan också vara ett sätt att se vad eleven själv kan utan digitala hjälpmedel som är mer regel än undantag i dagens skola.
Vilka möjliga fallgropar ser du med diktamen?
– För vissa elever kan det vara stressande, som för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det kan ibland också mäta mer än stavning, som exempelvis hur bra minne och hörförståelse eleven har. Många elever tror också att resultatet från en diktamen speglar vilken betygsnivå de ligger på i ämnet.
LÄS ÄVEN
Tre svensklärare om att ge respons på elevtexter
Tre lärare om språkämnenas särart
