Så utvecklas elevernas analytiska skrivande

Skolforskningsinstitutet har publicerat en forskningsöversikt som bygger på 24 studier som har undersökt problemdrivet eller analytisk skrivande.

– Det finns utmaningar i den här typen av skrivande som eleverna behöver lära sig att hantera för att delta i högskolestudier och i samhällslivet, säger Alf Sjöblom, forskare vid Skolforskningsinstitutet och projektledare för översikten.

Den ska bidra till att lärarna ska kunna göra mer medvetna val av uppgifter för att utveckla elevernas kompetens i analytiskt skrivande.

Tre viktiga resultat

Några resultat från översikten är:

• Eleverna utvecklar sin förmåga till problemdrivet skrivande när läsning, samtal i klassen och skrivande hänger ihop.
• Strategier kan vara till hjälp i skrivandet. Det kan till exempel vara att eleverna får lära sig en modell för hur en debattartikel kan vara uppbyggd.
• Att använda källor kan vara utmanande då det ofta är mer komplicerat än att skriva utifrån egna åsikter. Källhänvisningar kan även vara svårt att få till rent stilistiskt.

Alf Sjöblom betonar att elever behöver olika slags stöd för att skriva genomtänkta och välgrundade resonemang.

– Kompetensen för det här skrivandet stärks när eleverna får delta i undervisningspraktiker med läsning och samtal. Det kan handla om en blandning med till exempel grupparbeten och lärarledda genomgångar. Den stora utmaningen i den här typen av texter är att kunna skriva välformulerade och välgrundade resonemang.

Behöver få olika pusselbitar

Översikten visar att de här resonemangen kan utvecklas genom att eleverna får läsa modelltexter eller utgå från argumentationsscheman, som visar hur påståenden och argument knyts ihop.

– Eleverna behöver få olika pusselbitar. Det viktiga är att utveckla skivandet tillsammans med ökade kunskaper i ämnet. Det är ett skrivande som man behöver i hela livet i olika sammanhang då texter är centrala för vår kommunikation.

Ett tydligt exempel på analytiskt skrivande är gymnasiearbetet som ska vara av vetenskaplig karaktär på de högskoleförberedande programmen.

Studierna i översikten är koncentrerade till samhällsvetenskap och humaniora.

– Man förväntar sig att eleverna skriver analytiska texter i religionskunskap, samhällskunskap och historia. Men det är få svenska empiriska studier som undersöker det. De svenska studierna i översikten handlar om svenskundervisning.

För mycket stöd kan bli kontraproduktivt

Strukturerad och styrd undervisning ger stöd inför skrivandet. Men för mycket stöd kan bli kontraproduktivt.

– För mycket stöd och modeller kan leda till kognitiv överbelastning och förvirring när olika slags stöd och modeller presenteras. De är viktigt med balansen och att eleverna ges tid till att göra jobbet, det vill säga att skriva.

När det krävs att elever ska inkludera källor, vilket ofta behövs i problemdrivet skrivande, så höjs svårighetsgraden.

– Utmaningarna är både att vara källkritisk och att få in referenserna smidigt i texten om vad andra tycker. Med källor kommer även andra begrepp in att behärska, som historievetenskapliga om man skriver i det ämnet.

Finns ingen universell metod

Studierna i översikten kan användas för att få tips i undervisningen i problemdrivet skrivande, menar Alf Sjöblom.

– Det finns ingen universell metod och de 24 studierna i är väldigt olika. De handlar om respons, argumenterande texter och användning av källor till exempel.  Men varje studie visar på konkret undervisning som lärare kan inspireras av och ta idéer ifrån.

Drygt hälften av studierna i översikten ”Analytisk textkompetens – problemdrivet skrivande i samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen” är från USA. Men översikten innehåller även studier från länder som Nederländerna, Sverige och Kanada.

– Utmaningar med problemdrivet skrivande liknar varandra i de olika länderna och forskningsresultaten är därför relevanta även för svensk skola.

Översikten finns att ladda ner på skolfi.se.