Historieundervisningen eleverna själva går igång på
Forskaren Cathrine Sjölund Åhsbergs avhandling heter ”Vad är viktig historia? Att utforska, problematisera, utveckla och synliggöra tankeredskapet historisk signifikans”.
Forskning Vad tycker mellanstadieelever är viktig historia? Mycket mer än vad vi tror, enligt ny forskning. I arbetet med sin avhandling intervjuade Cathrine Sjölund Åhsberg 52 elever i årskurs sex och blev överraskad på flera sätt.
Vi börjar med det minst överraskande och tar oss till klassrummet och det centrala innehållet i kursplanen. Alltså den officiella bilden av hur Sverige kommit till och det vi hittar i läroböckerna för mellanstadiet. Som kunskaper om stenåldern, järnåldern och bronsåldern, om Gustav Vasa och reformationen.
– Eleverna förstår att allt detta är viktigt, men det är inte det de tycker är det mest intressanta, säger Cathrine Sjölund Åhsberg.
I intervjustudien, som är en del av hennes doktorsavhandling om tankeredskapet ”historisk signifikans”, lät hon eleverna (i grupper om tre, fyra) välja ut 8 av 26 historiska bilder. Bilderna tog hon fram utifrån det centrala innehållet i dåvarande läroplan, Lgr11. När eleverna valt bilder intervjuade hon dem utifrån deras urval, men frågade också om det var någon bild de saknade.
– Det var min bästa intervjufråga som gav de mest engagerande svaren.
Gjorde studien under pandemin
Hon kallar det för ett alternativt narrativ, berättelserna som engagerar eleverna på djupet. Det kunde till exempel handla om sådant som ligger nära dem i deras vardag, som den egna familjehistorien eller sådant de själva sökt upp från historiepoddar, historieintresserade anhöriga eller tv-program.
– De kanske har rötter i Jugoslavien eller Palestina och vill veta mer om bakgrunden till varför deras föräldrar eller far- och morföräldrar flytt därifrån. Andra världskriget funderar de jättemycket på, i synnerhet finska vinterkriget, säger Cathrine Sjölund Åhsberg.
Eleverna visade också ett särskilt intresse för sådant som går att relatera till nutida fenomen. Intervjuerna genomfördes under pandemin och alla elever i undersökningen valde bilden på digerdöden.
– Att lära sig mer om olika sjukdomar i historien blev ett sätt att hantera den extremt konstiga situationen som vi hade under pandemin, säger Cathrine Sjölund Åhsberg.
”Det förvånade mig”
De mest spännande diskussionerna tycker Cathrine Sjölund Åhsberg att hon fick när eleverna tog upp resonemang kring moraliska och etiska frågor – som barnarbete, rätten att gå i skola, samernas situation och kolonialisering.
– Det förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller. Som när de beskriver oss svenskar som väldigt oskyldiga och goda, när vi i själva verket också har skuld i kolonialisering, att vi också haft slavar och hur vi genom historien, inklusive idag, behandlat samerna.
Efter avslutad forskning är Cathrine Sjölund Åhsberg nu tillbaka i klassrummet på Styrsöskolan i Göteborgs skärgård, där hon undervisar på mellan- och högstadiet. I sin vardag önskar hon förstås att hon kunde sitta i över en timme och intervjua tre elever i taget om vad de tycker är viktig historia för att sedan utgå från deras svar i sin undervisning, men med en verklighet med upp till 27 elever i klassrummet kämpar även hon med att hinna med det centrala innehållet.
– Det är ändå bra för både mig och andra lärare att veta att även om eleverna inte säger något, så sitter de där med en massa frågor och kunskaper kring historia som sannolikt inte kommer fram. Det får man försöka jobba med att få tag på. För många klassrum tycks vara tysta arenor för den historien eleverna tycker är viktig och intressant.
LÄS ÄVEN
Drivkrafterna som lett digitaliseringen fel
Debatt: Svårt att avslöja AI-fusk – med hjälp av AI
