Den senaste Pisa-mätningen som visade att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande läsförståelse slog ned som en bomb i Skolsverige. Senare visade Ämneslärarens granskning att hela 45 procent av elever med utländsk bakgrund och 16,7 av inhemskt födda inte nådde upp till basnivån som är nödvändig för fortsatt lärande. Svenska språket är nämligen direkt avgörande för hur det går i andra ämnen.

I Skolverkets rapport Läsning på ojämlika villkor uppger svenska lärare i årskurs 4 att de ägnade 65 minuter mindre per vecka åt läsning och läsrelaterade aktiviteter i skolan 2021 jämfört med 2011, vilket är en minskning med cirka 25 procent. Uppgiften kommer från PIRLS lärarenkät och frågan: Regardless of whether or not you have formally scheduled time for reading instruction, in a typical week about how much time do you spend on reading instruction and/or activities with the students? Include things you do across curriculum areas and during formally-scheduled time for reading instruction.

Vidöppet för olika tolkningar

I enkäten svarar lärarna att 187 minuter/vecka vigs åt läsning och läsrelaterade aktiviteter. Det går tyvärr inte att utläsa om lärarna har räknat in läsning i enbart svenska eller flera ämnen. Lärare på mellanstadiet undervisar ju i flera ämnen där eleverna möter text. Likaså är tolkningen vad ”läsrelaterade aktiviteter” innebär vidöppen. Skolverket ger inga exempel och använder olika formuleringar synonymt, till exempel undervisning i läsning, läsning och aktiviteter relaterade till läsning. Sannolikt har lärarna tänkt på:

• läsning (egen och gemensam),
• läsförståelse (svara på frågor och analysera text genom att  läsa om delar av den),
• högläsning, 
• textsamtal,
• och skrivande om det lästa (till exempel återberättande, sammanfattande och förklarande text).

Fem tänkbara scenarion

Det vore mycket intressant och värdefullt att undersöka vad eleverna egentligen gör under lektioner i allmänhet, och svenskämnet i synnerhet, särskilt i frågor som är relaterade till läsning. Tyvärr ger Skolverkets rapport upphov till fler frågor, än vad den lämnar svar. Därför har jag roat mig med att skissa på fem tänkta scenarion där olika tolkningar av frågan ingår, samt hur det påverkar läsningens utrymme i undervisningen (A–E nedan).

Jag har i första hand tänkt på läsning i svenskämnet. I första scenariot (A) lägger lärare 187 minuter, av ämnets 260 i mellanstadiet, på läsning. Då utgör läsning hela 72 procent av ämnets undervisningstid. I sista exemplet (E) ingår alla ovan nämnda läsrelaterade aktiviteter i de 187 minuterna och proportionerligt fördelat blir läsningens andel då bara 14 procent.

Fredrik Sandströms räkneexempel.

Vi kan nog alla vara överens om att 14 procent till läsning är alldeles för lite. Eleverna läser då inte ens tio minuter om dagen. 72 procent låter kanske tillräckligt, men det blir faktiskt ändå inte mer än 37 minuter om dagen. Det är ju egentligen inte så mycket. Alls.

Överfört till högstadiets timplan blir motsvarande siffror, baserat på ämnets 145 minuter/vecka, 4 minuter om dagen respektive 21 minuter/dag. Många elever har svenska tre gånger/vecka, vilket motsvarar 7 minuter/lektion och 35 minuter/lektion. Om eleverna läser så lite som 7 minuter per lektion, undrar jag stillsamt vad de gör under den övriga tiden som är så viktigt?

Hur lite läser eleverna i skolan?

Den cyniske undrar kanske varför Skolverket släppte rapporten 16 juni precis just då, när majoriteten av lärarna och andra initierade stämplat ut. Några medier uppmärksammade minskningen om 25 procent i notiser och kortfattade artiklar, men debatten om läsningens plats i undervisningen uteblev. Nu ligger rapporten i återvinningen, undangömd eller bortglömd.

Hur mycket och ofta elever i svensk skola verkligen läser ger enkäten oss inga entydiga svar på. Rapporten slår dock fast en sak. Läsningen och läsrelaterade aktiviteter har fått en (ännu) mindre plats i undervisningen än tidigare. Det är värt att uppmärksamma, särskilt då många elever har stora svårigheter att just läsa. Kanske kan sifferleken ovan ge underlag till en stunds eftertanke och samtal med kollegan om:

Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?

Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken.

LÄS ÄVEN

Sandström: Kraven skolan måste ställa på elever och föräldrar

Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse

Sandström: Skolans giftiga cocktail räddar ekonomin – men sänker elever och lärare

Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster

Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning

Sandström: Elevens fråga lämnade mig svarslös

Sandström: Läraryrket har gjort mig till samlare

Sandström: Hur ofta är det tyst i ditt klassrum?