Fredrik Sandströms räkneexempel.
Till startsidan
Krönika Nu ligger Skolverkets rapport i återvinningen, undangömd eller bortglömd. Men den lämnar svenskläraren Fredrik Sandström med en fråga: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Den senaste Pisa-mätningen som visade att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande läsförståelse slog ned som en bomb i Skolsverige. Senare visade Ämneslärarens granskning att hela 45 procent av elever med utländsk bakgrund och 16,7 av inhemskt födda inte nådde upp till basnivån som är nödvändig för fortsatt lärande. Svenska språket är nämligen direkt avgörande för hur det går i andra ämnen.
I Skolverkets rapport Läsning på ojämlika villkor uppger svenska lärare i årskurs 4 att de ägnade 65 minuter mindre per vecka åt läsning och läsrelaterade aktiviteter i skolan 2021 jämfört med 2011, vilket är en minskning med cirka 25 procent. Uppgiften kommer från PIRLS lärarenkät och frågan: Regardless of whether or not you have formally scheduled time for reading instruction, in a typical week about how much time do you spend on reading instruction and/or activities with the students? Include things you do across curriculum areas and during formally-scheduled time for reading instruction.
I enkäten svarar lärarna att 187 minuter/vecka vigs åt läsning och läsrelaterade aktiviteter. Det går tyvärr inte att utläsa om lärarna har räknat in läsning i enbart svenska eller flera ämnen. Lärare på mellanstadiet undervisar ju i flera ämnen där eleverna möter text. Likaså är tolkningen vad ”läsrelaterade aktiviteter” innebär vidöppen. Skolverket ger inga exempel och använder olika formuleringar synonymt, till exempel undervisning i läsning, läsning och aktiviteter relaterade till läsning. Sannolikt har lärarna tänkt på:
Det vore mycket intressant och värdefullt att undersöka vad eleverna egentligen gör under lektioner i allmänhet, och svenskämnet i synnerhet, särskilt i frågor som är relaterade till läsning. Tyvärr ger Skolverkets rapport upphov till fler frågor, än vad den lämnar svar. Därför har jag roat mig med att skissa på fem tänkta scenarion där olika tolkningar av frågan ingår, samt hur det påverkar läsningens utrymme i undervisningen (A–E nedan).
Jag har i första hand tänkt på läsning i svenskämnet. I första scenariot (A) lägger lärare 187 minuter, av ämnets 260 i mellanstadiet, på läsning. Då utgör läsning hela 72 procent av ämnets undervisningstid. I sista exemplet (E) ingår alla ovan nämnda läsrelaterade aktiviteter i de 187 minuterna och proportionerligt fördelat blir läsningens andel då bara 14 procent.
Fredrik Sandströms räkneexempel.
Vi kan nog alla vara överens om att 14 procent till läsning är alldeles för lite. Eleverna läser då inte ens tio minuter om dagen. 72 procent låter kanske tillräckligt, men det blir faktiskt ändå inte mer än 37 minuter om dagen. Det är ju egentligen inte så mycket. Alls.
Överfört till högstadiets timplan blir motsvarande siffror, baserat på ämnets 145 minuter/vecka, 4 minuter om dagen respektive 21 minuter/dag. Många elever har svenska tre gånger/vecka, vilket motsvarar 7 minuter/lektion och 35 minuter/lektion. Om eleverna läser så lite som 7 minuter per lektion, undrar jag stillsamt vad de gör under den övriga tiden som är så viktigt?
Den cyniske undrar kanske varför Skolverket släppte rapporten 16 juni precis just då, när majoriteten av lärarna och andra initierade stämplat ut. Några medier uppmärksammade minskningen om 25 procent i notiser och kortfattade artiklar, men debatten om läsningens plats i undervisningen uteblev. Nu ligger rapporten i återvinningen, undangömd eller bortglömd.
Hur mycket och ofta elever i svensk skola verkligen läser ger enkäten oss inga entydiga svar på. Rapporten slår dock fast en sak. Läsningen och läsrelaterade aktiviteter har fått en (ännu) mindre plats i undervisningen än tidigare. Det är värt att uppmärksamma, särskilt då många elever har stora svårigheter att just läsa. Kanske kan sifferleken ovan ge underlag till en stunds eftertanke och samtal med kollegan om:
Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken.
LÄS ÄVEN
Sandström: Kraven skolan måste ställa på elever och föräldrar
Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse
Sandström: Skolans giftiga cocktail räddar ekonomin – men sänker elever och lärare
Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster
Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning
Sandström: Elevens fråga lämnade mig svarslös
Krönika SO-läraren: Känns som att jag jobbar i motvind, men det finns ljusglimtar.
Debatt ”Flera märkliga avvägningar som kommer skada historieundervisningen.”
Debatt Svenskläraren: Vem äger egentligen elevens text?
Kursplaner Professorn om första steget mot ett slopat sva-ämne.
Nya lärarrollen ”Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär.”
Nya lärarrollen Professorn om paradigmskiftet: ”Att förändra hela sitt arbetssätt blir ohanterligt.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”Det oroar mig jättemycket, tyvärr.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material.”
Nya lärarrollen ”Det är vi lärare som ska avgöra hur undervisningen bäst genomförs.”
Nya lärarrollen ”Mina elever är chockade över att de faktiskt kan rabbla alla grundlagar.”
Nya lärarrollen Professorn: ”Vi täljer inte guld med täljkniv.”
Nya lärarrollen ”Inte särskilt överraskande att läroplansprocessen nu återigen får hård kritik.”
Lärarpriser ”Nu anlitar skolorna våra medarbetare mer än tidigare.”
Forskning Forskaren: Föräldrarnas press ger tydliga resultat.
Debatt I nationella ”lyft” lappar man bara över de akuta bristerna med tidsbegränsade satsningar.
Debatt ”Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.”
Debatt Läraren: Jag undrar hur mycket av sva-försvaret som handlar om elevernas behov.
Läsning Forskaren: Tio böcker som tar oss med på ordentliga resor
Debatt Svenskläraren: ”Vi kan räkna minuterna, men vi kan inte räkna oss fram till förståelse.”
Debatt Svenskläraren: ”Oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning.”
Debatt Världens mest kända björn fyller 100 år.
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Nationella prov Så ändras direktiven till svensklärare.
Forskning Forskaren: Tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.
Betyg Nya siffror: Så har betygen förändrats i ditt ämne
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.