Elever har tappat en veckas lästid i skolan på tio år
”När det gäller lästräning får elever inte välja”, säger professor Linda Fälth.
Läsning
På tio år har fjärdeklassarna förlorat motsvarande 40 timmars lästid i skolan.
Det visar en rapport från Skolverket. En förklaring kan vara den kritiserade lyssneläsningen.
– När det gäller lästräning får man inte välja som elev, säger professor Linda Fälth, expert i läroplansutredningen.
Tiden som ägnas åt läsning i skolan har minskat.
I årskurs 4 handlar det om en dryg time i veckan mellan 2011 och 2021 – motsvarande en arbetsvecka.
Det visar en rapport från Skolverket, som djupdykt i Pirls 2021, en internationell jämförande studie av fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning.
”Mängdträning jätteviktig”
– Mängdträning är en jätteviktig faktor för läsförmågan, det visar studie på studie. Det bör vi stötta, snarare än att plocka bort, säger Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och en av experterna i läroplansutredningen.
Samtidigt uppger hälften av lärarna på utsatta skolor, och 4 av 10 lärare i mer socialt gynnade områden, att elever med lässvårigheter ofta eller alltid får lyssneläsa, det vill säga att lyssna på talbokstjänster snarare än att läsa själva.
Det visar den fallstudie som ingår i Skolverkets rapport, med intervjuer med 31 lärare och 18 rektorer.
Hälften ”lyssneläser”
En tendens som Vi Lärares systertidning Ämnesläraren redan rapporterat i en granskning.
Ämnesläraren visar att inlästa texter blir ett allt vanligare sätt att tackla fallande läskunskaper. Hälften av de drygt 1 600 lärarna som deltar i granskningen uppger att de har elever som alltid eller ofta lyssnar, i stället för att läsa.
Metoden är resurssnål, men ifrågasatt – och Skolverket varnar i sin rapport för konsekvenserna av bristande läsförmåga.
”Får inte välja”
Linda Fälth ger lyssnandet en självklar plats under högläsning, och som ett sätt för elever med till exempel dyslexi eller språkstörning att ta till sig större textmängder.
– När det gäller lästräning får eleverna inte välja själva. Det är som att be dem välja mellan en påse bilar och en skål med broccoli – man tar det som är enklast i stunden, säger Linda Fälth.
Medan lyssneläsningen ökar, har andelen elever som inte når de grundläggande kraven i Pirls har fördubblats, från 10 procent 2001 då undersökningen infördes, till 20 procent vid senaste undersökningstillfället 2021.
”Har inte stöttat lärarna”
Men Skolverket tar också upp de nya läroplaner som infördes i grundskolan 2011, som en möjlig delförklaring.
– Där har läroplanen inte stöttat lärarna i att också läsa hela verk, inte enbart utdrag. Och i de yngre åldrarna att peka på vikten av både den dagliga enskilda läsningen och högläsningen som läraren gör, säger Linda Fälth.
Förlorarna är elever i skolor där många har svaga hemresurser, och där en stor del av eleverna inte har svenska som modersmål. Där är andelen elever som inte når upp till grundkraven högre.
Och Sverige skiljer sig från de övriga nordiska länderna i den aspekten, med fler utomnordiska elever, koncentrerade till samma skolor.
Vill prioritera läsning
– Skolan kan inte ensam kompensera för alla skillnader i samhället, men att se till att elever får god undervisning och att prioritera läsning, det kan vi göra i svensk skola, säger Linda Fälth.
Nu kommer flera reformer som ska vända utvecklingen.
– En uppstramning av lärarutbildningen och tydligare fokus på läsning i lågstadiet är helt i linje med vad vi borde gjort för längesedan. Sedan löser inte en kursplaneskrivning problemen, men det är ett sätt att styra utvecklingen, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Riksdagen: Nya läroplaner som ska motverka läskrisen
