”Vi vill inspireras av No excuses-skolor i USA”

Hon är född och uppvuxen i Malmö. Gick i högstadiet på dåvarande Slottsstadens grundskola och gymnasiet på Malmö Borgarskola (IB-programmet).

– På ˝Slottis˝ väcktes mitt intresse för skolpolitik. Jag tyckte bland annat att betygssystemet hade för få steg och var orättvist.

– Efter gymnasiet flyttade jag till Storbritannien för att plugga i Oxford (fil kand i filosofi, statsvetenskap och nationalekonomi).

2018, efter ett par år som kommunalråd i Sundbybergs kommun utanför Stockholm, valdes Josefin Malmqvist in i riksdagen.

Sedan 2024 är hon Moderaternas gruppledare i utbildningsutskottet.

– Den svenska grundskolan är bland världens bästa för elever som är födda och uppvuxna här.

– Samtidigt är skillnaden mellan å ena sidan elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som pratar svenska hemma och elever som inte pratar svenska hemma å den andra, mycket stora. Det är skillnader som motsvaras av flera års inlärning.

Språkkrav i förskolan

Är det inte föräldrarnas utbildningsnivå som är det avgörande?

– Det är korrekt att barn till akademiker i allmänhet klarar skolan bättre än barn till kortutbildade, men språket spelar också in. Vi ser stora skillnader i resultat mellan elever med någon förälder född i Sverige och de som inte har det.  

– Därför vi vill se en obligatorisk språkförskola (för barn som behöver det, reds anm). Vi behöver också säkerställa att personalen i förskolan – och skolan – kan svenska.

Om de inte kan det?

– Vi vill att det ska vara krav på att den som ska arbeta förskolan talar svenska. För redan anställda som inte pratar tillräckligt bra svenska är en första åtgärd att försöka se till att de lär sig språket.

Om de inte gör det?

– Vi vill vi utreda någon typ av utköpsprogram eller liknande.

– Det finns många jobb där man inte behöver prata bra svenska. Att undervisa våra barn är inte ett sådant.

Vi ska hålla i reformerna – men ge skolan arbetsro.

Enligt Josefin Malmqvist pågår just nu den största reformeringen av den svenska grundskolan på 30 år.

– Det är reformer som alla syftar till att skapa förutsättningar för en ny kunskapsskola; ny läroplan med fokus på kunskap och med utgångspunkt i kognitionsvetenskap, ny lärarutbildning och ett nytt betygssystem för att nämna några exempel. Det är reformer som alla elever kommer att ha glädje av, i synnerhet elever som idag har det tufft i skolan.

Vad är viktigast under de kommande fyra åren?

– Att vi håller i reformerna. Därutöver behöver skolan arbetsro.

Under nästan tio år försökte Skolverket utveckla en digital plattform för nationella prov. Efter ett antal haveriet och revideringar – och kostnader på tillsammans nästan en miljard kronor – skrotade regeringen i somras projektet.

– Det är utan tvekan ett misslyckande. Varför det har kostat så mycket pengar och tagit så många år är ett mysterium för mig.

Tror du att det nya betygssystemet verkligen kommer att införas, framför allt de digitala delarna?

– Jag är helt övertygad om att det går. Det finns inte minst en omfattande internationell erfarenhet att lära sig av.

”Skala ner Skolverkets kostym”

Josefin Malmqvist är bekymrad över hur Skolverket hittills har agerat.

– Jag utesluter inte att någon annan kan vara bättre lämpad.

Ska någon annan ta över uppdraget?

– Det riskerar att försena införandet och är inte vårt förstahandsval.

Bland annat Statskontoret och Riksrevisionen har framfört omfattande kritik mot Skolverket.

– Det är försiktigt uttryckt. Samtidigt pågår det ett stort förändringsarbete på verket, inte minst när det gäller arbetet kring utbildning på vetenskaplig grund.

– Genom åren har Skolverket fått en mängd nya uppdrag och svällt väldigt snabbt. Jag tror att vi behöver skala ner verkets kostym och se till att man fokuserar på det som är viktigast – implementeringen av de nya reformerna och att vara ett relevant stöd till skolorna.

Hur ansvaret för skolan ska fördelas mellan staten och kommunerna har både varierat och varit en återkommande och omtvistad fråga i mer än hundra år, egentligen sedan den allmänna folkskolan infördes.

– För att öka likvärdigheten behöver vi öka den statliga styrningen av skolan, till exempel i form av läroplaner, lärarutbildningen och betygssystemet. Samtidigt är det kommunala självstyret viktigt.

Kommunerna ska ha ansvaret

Bör staten reglera grupp- och klasstorlekar och liknande?

– Vi har inte uteslutit det, men det är inte vårt förstahandsalternativ.

– När man ökar den statliga styrningen bör man ge kommuner och skolor möjlighet och flexibilitet att anpassa.

Vill ni öka den statliga finansieringen av skolan under den kommande mandatperioden?

– Vi har inga sådana förslag i nuläget.

– Man ska komma ihåg att det är kommunerna som i huvudsak ska finansiera skolan.

Bör det vara så även framöver?

– Från Moderaternas sida vill vi att huvudansvaret ska ligga kvar på kommunerna.

Josefin Malmqvist menar, bland annat med hänvisning till en uppmärksammad Pisa-undersökning, att många svenska skolor har problem med stök och oordning.

Vad vill du göra åt det?

– Vi har förbättrat möjligheterna för rektorer och lärare att agera i klassrummen, förlängt avstängningstiden av elever och mycket annat. Under nästa mandatperiod vill vi bland annat inspireras av ”No excuses”-skolor i Storbritannien och USA.

– Det behövs en kulturförändring i svensk skola. Vi har haft en inkluderingstanke som gått ut på att alla ska vara kvar i samma klassrum så länge det bara går. Det har inneburit en björntjänst åt både de som stökar och alla andra elever.

De vassaste ska läsa till lärare

Handlar inte bättre ordning främst om grupp- och klasstorlekar?

– Det finns inte en enskild åtgärd som löser detta, utan det krävs ett sammanhållet paket. Antalet elever i klassrummet har absolut betydelse, men också vilket mandat läraren har, om det finns det någonstans dit läraren kan avvisa en stökig elev, om det finns personal som tar hand om eleven och så vidare.

Hur ska man göra för att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare?

– En del är att reformera lärarutbildningen så att de vassaste eleverna i Sverige vill läsa till lärare. Så är tyvärr inte fallet idag.

– En annan del handlar om läraryrkets förutsättningar. Jag tror till exempel att den reglering av undervisningstiden som vi nu genomför är en viktig del precis som att vi har förtydligat att det är läraren som leder och planerar undervisningen. Även ordningsfrågorna har stor betydelse för att göra yrket mer attraktivt.

Vill fasa ut undantagen

Lärarlegitimationen infördes 2011 med argumenten att det skulle göra läraryrket mer attraktivt, lärarprofessionen starkare, höja undervisningens kvalitet och förbättra barn och ungas rättssäkerhet.

Det infördes samtidigt en rad undantag från kravet på lärarlegitimation vid tillsvidareanställning, bland annat för yrkeslärare, lärare som undervisar på engelska om det inte handlar om språkundervisning och för skolor med Waldorfpedagogik.

– Vi vill fasa ut undantagen, säger Josefin Malmqvist.

Under de kommande fyra åren?

– Vi har inte satt någon tidsgräns. Vi behöver vi bland annat säkerställa att skickliga lärare från exempelvis anglosaxiska länder med en gedigen lärarutbildning kan komma till Sverige och arbeta i svensk skola.

Moderaterna vill att offentligt finansierade skolor även i framtiden ska få ägas av aktiebolag och dela ut vinst till sina ägare.

Trots att det i Tidö-avtalet utlovades ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem har det inte blivit något sådant.

– Vi vill ha ett nationellt gemensamt och obligatoriskt skolval.

Ska kötiden vara kvar som urvalsgrund?

– Ja, det bör finnas möjlighet att ställa sig i kö till en viss skola. Kötidens längd bör dock begränsas.

Vill inte ta bort kötiden

Till hur lång tid?

– Det får en utredning titta på.

Varför inte bara ta bort kötiden?

– Om det är fler än antalet platser som önskar en populär skola behöver man ha ett sätt att prioritera de sökande. Alternativet till kötid är lottning.

– Jag tycker att man i lagstiftningen ska ange vilka urvalskriterier som skolorna ska få använda sig av, till exempel närhetsprincip, relativ närhetsprincip, syskonförtur och så vidare. Däremot ska det inte nationellt bestämmas hur många som ska tas in med syskonförtur, kötid eller liknande. Det ska avgöras lokalt.

Vill införa tvåårig yrkesskola

Lagom till nästa läsårsstart planerar en av de större privata friskolekoncernerna att öppna en stor friskola i Falköping. Enligt det moderata kommunalrådet Adam Johansson väntas etableringen leda till att flera kommunala skolor får läggas ner. Kommunens merkostnad beräknas till mellan 50 och 70 miljoner kronor per år.

Bör det införas ett kommunalt veto inför etablering av nya friskolor?

– Nej, säger Josefin Malmqvist.

I det nya betygssystemet beräknas mellan sex och åtta procent av en årskull inte uppnå gymnasiebehörighet. Vad ska hända med dem?

– Vi vill införa en tvåårig yrkesskola, ett tredje spår på gymnasiet som inte kräver gymnasiebehörighet men inte heller ger högskolebehörighet.

• Intervjun med Josefin Malmqvist ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.