”Obehöriga lärare med erfarenhet bör få legitimation”

Han föddes i Malmö, växte upp i Sjöbo och gick i gymnasiet i Ystad.

– Jag gillade skolan jättemycket, älskade att läsa och lära mig nytt. Jag tillhörde den sista kullen som fick betyg i årskurs 3. Men också första kullen som inte fick betyg i årskurs 6, vilket gjorde mig jättearg.

I Lund blev han jurist, tog en pol mag i statsvetenskap och en master i Europastudier. Efter några års doktorandstudier, och undervisning på Juridicum i Lund samt Eslövs folkhögskola, tog politiken över.

”Upplevde det som ett svek”

Till en början låg fokuset på den malmöitiska kommunalpolitiken och arbetet som politisk sekreterare (M), från 2010 på riksdagen.

Våren 2017 bytte Patrick Reslow parti från Moderaterna till Sverigedemokraterna, enligt egen utsago på grund av den så kallade Decemberöverenskommelsen några år tidigare.

– Jag upplevde den som ett svek, inte bara mot väljarna utan också mot försvaret av författningen, förklarade han i samband med partibytet.

Vilken är skolans största utmaning?

– Att det inte är lugn och ro i många klassrum. Med de nya regelverken har vi skapat bra förutsättningar för studiero. Nu måste rektorerna ta sitt ansvar och använda regelverken fullt ut. Om man inte gör det, är vi beredda att gå vidare.

– Det är främst elever som kanske har lite svårt att hänga med på vissa områden som drabbas av bristande studiero. De påverkas enormt när det är störande element i klassrummen.

Patrick Reslow säger att han vill utreda grundskolans framtid. Under 1960-talet och början på 1970-talet ersattes gradvis skolformerna folkskola, fortsättningsskola och realskola av en enhetsskola, det vill säga av en sammanhållen grundskola med tre stadier.

Vad säger snart 60-års erfarenheter av enhetsskolan? Hur fungerar den med dagens elevsammansättning? Är den en optimal skolform för framtiden?

Det är exempel på frågor som en grundskoleutredning bör besvara, enligt Patrick Reslow.

– Jag tror på fler spår. Den som är extra intresserad av exempelvis naturvetenskap eller matematik skulle kanske redan på högstadiet kunna läsa mer naturvetenskap eller matematik.

Det var ett stort misstag att avskaffa allmän och särskild kurs.

Bör allmän och särskild kurs återinföras i vissa ämnen?

– Det bör man absolut titta på. Det var ett stort misstag att avskaffa allmän och särskild kurs.

– I dag ska alla läsa exakt samma sak. Samtidigt vet vi att en del elever har en stark fallenhet för vissa ämnen, medan andra inte har det.

”Staten behöver ta över”

Sverigedemokraterna vill, precis som Liberalerna och Vänsterpartiet, ha ett statligt huvudmannaskap för skolan.

– Det innebär bland annat att det är staten som sätter upp reglerna och styr skolan, men även finansierar den. Ska vi få till stånd en likvärdig skola i hela landet behöver staten ta över.

– När så många elever som idag lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna studera vidare på gymnasiet är det någonting som har gått snett.

Ska lärarna vara statligt anställda?

– De ska ju ha ett statligt anställningsavtal. Men det är kommunen som ska se till att de anställs om det är frågan om kommunala skolor.

Patrick Reslow menar att det krävs en tydlig statlig styrning av vilka program som gymnasieskolorna erbjuder och programmens dimensionering.

– Vi kan inte låta huvudmännen starta upp gymnasieprogram hur som helst, utan behöver i större utsträckning utgå från samhällets behov i stället för elevernas förstahandsval.

– Om det i en region behövs exempelvis fler rörmokare ska pengarna styras mot utbildning av fler rörmokare. Samplaneringen med näringslivet, som i högre utsträckning bör vara delaktiga i utformningen av yrkesprogrammen, bör öka.

Större krav på närvaro

Även efter ett slopande av den hårda F-gränsen, en väsentlig del i det nya betygssystem som är tänkt att börja gälla från sommaren 2028, beräknas mellan sex och åtta procent av en årskull inte uppnå gymnasiebehörighet.

Vad ska hända med dessa barn?

– Först och främst måste man ställa större krav än idag på att eleverna verkligen är närvarande i skolan, sköter skolarbetet och gör det som de ska göra. Därutöver behöver vi sätta in åtgärder betydligt tidigare än vad som sker idag.

– Det kommer dock alltid finnas elever som inte klarar av vissa ämnen, oavsett betygssystem.

Yrkesskola utan intagningskrav

Vad ska hända med dem?

– Vi vill ha en gymnasial yrkesskola utan några intagningskrav som siktar in sig på lite lättare arbetsuppgifter.

Tror du verkligen att de får jobb efter en sådan utbildning?

– Ja, det tyder de kontakter som vi har haft med olika branscher. Många kan utbildas på jobbet.

Även om Sverigedemokraterna inte har lagt några konkreta förslag om att förändra dagens behörighetsregler vill Patrick Reslow se en utvärdering av lärarlegitimationsreformen.

– Det finns inget som säger att du är en bra lärare bara för att du har en lärarlegitimation. Det finns heller inget som säger du är en dålig lärare bara för att du är obehörig, du kan mycket väl vara en fantastisk lärare med en gedigen ämnesutbildning i botten.

– Obehöriga med goda ämneskunskaper som har undervisat i många år bör kunna bli behöriga lärare efter auskultation eller efter att de på arbetstid genomgått en kortare utbildning i pedagogik, kanske på distans. 

Det sistnämnda finns delvis redan.

– Vissa kommuner har det, men långt ifrån alla. Jag tycker vi borde ha en nationell policy om att det ska vara så överallt.

Vill ha samordnat skolval

Bör en kommun kunna stoppa någon från att öppna en privat – skattefinansierad – förskola eller skola?

– Nej, det tycker jag inte. Den prövningen ska ligga på statliga myndigheter.

Trots att det i Tidö-avtalet utlovades ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem har det inte blivit något sådant under den här mandatperioden.

– Jag vill ha ett samordnat skolval, säger Patrick Reslow.

Vad innebär det?

– Dialog mellan fristående och kommunala aktörer kring vilka elever som har sökt vilken skola.

– Men jag vill inte ha ett skolvalsystem som administreras av kommunerna. 

Varför inte?

– Så länge kommunerna även är skolhuvudmän kommer de att prioritera sina egna skolor.

Begränsa kötidens längd

Staten kan väl ansvara för skolvalsystemet?

– Det tror jag skulle bli ett väldigt, väldigt stort system. Jag är tveksam till om det skulle fungera. Men det viktiga för oss är att göra det så lätt som möjligt för både kommunala och fristående huvudmän och de som ska välja.

Bör kötid även i framtiden få användas som urvalvalsmetod till friskolor?

– Ja, det finns inget mer rättvist urvalssystem än kötid. Däremot bör man begränsa kötidens längd. Alternativet är lottning, vilket är ett mindre rättvist.

Sverigedemokraterna vill att skolor ska få ägas av aktiebolag och även dela ut ekonomiskt överskott till sina ägare.

– Detta under förutsättning att de följer gällande regelverk. Annars ska de inte vara kvar på marknaden, säger Patrick Reslow.

– Att säga att aktiebolag inte ska få äga friskolor är detsamma som att säga att man inte vill ha några friskolor kvar.

”Agg mot fritt företagande”

Varför tror du att en del partier vill förbjuda aktiebolag i skolsektorn?

– Man vill inte låta elever och föräldrar välja skola, utan vill att politiker ska göra det. Man har också ett agg mot fritt företagande.

De flesta kritiker av aktiebolag i skolsektorn säger sig inte vilja stoppa möjligheterna att välja – egentligen önska – skola.

– Men det där är ju inte riktigt sant. Utan aktiebolag och utan möjligheter till vinstutdelning, vilka friskolor finns då kvar?

”Mohamsson har fel”

Enligt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) påverkar inte ett förbud mot aktiebolagsägda skolor möjligheterna att välja skola.

– Hon har fel. På marginalen kommer det att finnas kvar friskolor. Men de aktiebolagsdrivna friskolorna – vilket 80 procent av friskoleeleverna går i – kommer inte att fortsätta sin verksamma och då får kommunerna ta över.

Eller stiftelser?

– Det tror jag inte.

Man behöver bygga ut Skolinspektionen.

Är det rimligt att utländska intressen äger svenska skolor och förskolor?

– Vi har inget intresse av att kinesiska, ryska eller saudiarabiska intressen äger eller placerar pengar i svensk skola. Kan man hitta lösningar som stoppar det – om det förekommer – är vi öppna för det.

Patrick Reslow vill inte att kommunerna ska ha tillsyn över fristående förskolor.

– Det ansvaret bör staten ha.

Det är många förskolor som Skolinspektionen i sådana fall ska ha koll på.

– Ja, man behöver bygga ut Skolinspektionen.

– Undersökningar visar att föräldrar i allmänhet är mycket nöjda med hur förskolan fungerar. Det man inte är nöjd med, och som vi är kritiska mot, är att många som arbetar i förskolan inte talar ordentlig svenska.

Krav på svenska språket

Vad vill ni göra åt det?

– Ställa krav på att den som arbetar i svensk förskola ska behärska svenska språket.

Vad ska hända med den som inte gör det?

– Den kan inte arbeta kvar.

• FOTNOT: Intervjun med Patrick Reslow ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.