Lärarscenen lockar storpublik under Bokmässans dagar.
Experterna har hopp om läsningen – på ett villkor
Rebecca Bergendahl, Karin Herlitz och Jenny Edvardsson på Lärarscenen under Bokmässan.
Bokmässan
Pisa-kraschen vilar som en osynlig dimma över mässgolvet. Men Expertrådet för läsning hyser hopp.
Om nästa regering gör en sak:
– Jag skulle ju önska att att man gick och rådfrågade lärare, säger Karin Herlitz, gymnasielärare i svenska och medlem i Expertrådet för läsning.
Expertrådet för läsning har sedan start – långt tidigare än bottennoteringen för det svenska Pisa-resultatet – talat om vikten av daglig läsning på alla nivåer i skolsystemet.
Lika mycket vill de se en bättre progression, en röd tråd av böcker och läsning, från förskolan och upp till gymnasiet.
– Förskolan lägger en jätteviktig grund för det fortsatta intresset och kanske för att knäcka vissa koder för att komma vidare till grundskolan. Det börjar där, säger Rebecca Bergdahl.
”Kan inte fastna”
Rådet har träffat regering och riksdagspolitiker, Skolverket och andra aktörer.
– Vi fick ju möjlighet i samband med den nya läroplanen för grundskolan, och från att ha haft ett väldigt stort fokus på bara avkodning så ser vi nu också att även språkförståelse och läsförståelse blir en viktig del i den nya läroplanen. Man kan inte bara fastna i avkodning, säger Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete och även hon medlem i Expertrådet.
Hantera böcker
För de allra yngsta barnen kan det innebära att hantera en bok, att ha ständig tillgång till böcker.
Men den röda tråden brister när barn kommer från späckade hyllor i förskolan, till utarmade klassrum i grundskolan.
– Det är superviktigt att ha mycket litteratur för barn och elever i alla skolformer, det är superviktigt i fritidshemmet. Fram med massa böcker, det behöver fortsätta och statusen för att hålla i en bok och läsa behöver också höjas, säger Jenny Edvardsson.
Karin Herlitz är gymnasielärare i Nacka, utanför Stockholm. Skolan screenar alla nya elever.
– Idag så klarar ungefär en fjärdedel av eleverna av att läsa alla texter på utsatt tid. För tio år sedan så var det en majoritet av eleverna i en klass, säger hon.
Hon är trött på politiska förklaringsmodeller.
– Det handlar bara om skärmar eller det handlar inte alls om skärmar, eller det handlar om att man försöker testa en massa olika metoder. Men det skapas inte förutsättningar för läsning, det finns inte böcker i alla skolor – definitivt inga bibliotek i alla skolor, säger hon.
Vill se annan lösning
I stället vill hon se en annan modell.
– Det är ganska sällan som man rådfrågar dem som är i skolan hela tiden och som har en utbildning – lärarna. Om man fick skicka med det, så skulle jag lnska att man gick till lärarna rådfrågade dem om vilka förutsättningar finns just nu i läroplanen och vilka förutsättningar behövs i styrdokumenten.
De hoppas alla på ett större läsande i samhället i övrigt.
– Här är det ju också viktigt att förstå att hemmet har en viktig del. Vad kan de göra utan att komma med pekpinnar. Men samarbete med biblioteken är också jätteviktigt, säger Rebecca Bergdahl.
Budskapet till regeringen
De hoppas också att nästa utbildningsdepartement håller den nuvarande kursen.
– Det kommer bli bra, om man lyssnar på de som vet vad de talar om. Så gå in och läs på Expertrådets hemsida och uppmana de makthavare ni har i er närhet att göra detsamma, avslutar moderatorn Lisa Heino, från Lärarstiftelsen.
LÄS ÄVEN:
Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”
