Wyndhamn: ”Lärarna ska morska upp sig”

Livianne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärares nationella råd för gymnasiet och vuxenutbildningen, och Yvonne Mosling, ordförande för grundskolan, invigningstalar på Lärarscenen på Bokmässan.

Stolarna är fulla av besökare, och Livianne Pihlo inleder med att mana politikerna att satsa på skolan, oavsett kommande regeringskonstellation.

– Det är Sveriges framtid, säger hon.

Temat för årets Bokmässa är folkbildning, och först på Lärarscenen är Magnus Levinsson, professor vid högskolan i Borås och ledamot i Rådet för profession och vetenskap inom Sveriges Lärare, tillsammans med Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och redaktör för mediahuset Kvartal.

”Fastnar i färdighetsträning”

Frågan Livianne Philo ställer dem är ”Vad är egentligen bildning och har den sin plats i dagens skola?”.

– Ofta i skolan, i synnerhet i de första stadierna och kanske ibland även upp på högstadie och gymnasium, så fastnar man tyvärr i färdighetsträning. Har man inte det där på plats, finns det ingen tid för att ägna sig åt förkovran, som bildningsprocessen fordrar, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Magnus Levinsson vill ge större frihet till lärarna att förhålla sig till matriser och kunskapskrav.

– Skolan tenderar att under de senaste årtiondena att ha blivit mer av en kvalificeringsväg, man ska vidare i systemet men också ut på arbetsmarknaden. Det är inget fel i sig, men saker som till exempel betyg, kunskapskrav, betygskriterier och matriser blir viktiga redskap eller hårdvaluta på den marknaden och så riskerar man att svänga bort från kunskapsinnehållet för att bli bra på att rabbla målen, säger han.

Vill se systemskifte

Magnus Levinsson vill se ett systemskifte.

– Gruppen lärare behöver lite större utrymme och frihet. Det betyder inte att man gör som man vill. det är viktigt att det är forskningsbaserat. Sen att man har goda ämneskunskaper, god ämnesdidaktisk och generell didaktisk kunskap.

Han nämner forskande lärare som viktiga kunskapsproducenter.

– Inte alla lärare kan forska, men att det bedrivs forskning i skolan av lärare i samverkan med forskare är en viktig aspekt på detta. Det måste också ha sin plats.

Några mässgator bort har Skolverket sin monter, och myndigheten får en rejäl känga av Wyndhamn.

– Normkritik har haft en mycket stor dominans på de avdelningar på Skolverket som har tillhandahållit stödmaterial till lärare, som inte på något vis har lyft fram vikten av det som bildning är och bildning kan göra. I stället har det blivit något slags politiskt fostrande av eleverna, säger hon.

”Social inavel”

Magnus Levinson tar upp skolsegregationen.

– Får jag möta någon vars perspektiv och erfarenheter är helt annorlunda än mina egna då kan jag också förstå mig själv på ett nytt sätt och se nya vägar framåt. Det som förekommer nu är det som man kanske kan kalla för social inavel. Och det sätter vissa käppar i hjulet.

Anna-Karin Wyndhamn efterlyser bildade lärare.

– Det är ytterst viktigt att vi får in nya lärare som är läsande människor, lärare som är intresserade av de frågor vi diskuterar här och som sluter an till bildningsbegreppet.

– Lärarutbildningen har också haft en massa dåliga idéer om hur läsningen ska knäckas.

Hoppas på reformerna

Hennes hopp står till regeringens reformpaket, där fakta står över tolkning i tidiga årskurser, avkodning hamnat i fokus genom regeringens beslut om att phonics ska användas i läsundervisningen, och tidigt fokus på svenska och matte. Att läsa, skriva och räkna.

Och hon vill att lärare ska bli modigare.

– Jag har under lång tid argumenterat för att lärarna ska morska upp sig i förhållande till rektorer och andra förvaltningsmänniskor och myndighetsmänniskor och lärarutbildningsmänniskor som kommer med idéer som kolliderar deras beprövade erfarenhet.

LÄS ÄVEN:

Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”

Utredaren: Lag om personaltäthet viktigast för förskolan

Experterna har hopp om läsningen – på ett villkor

De får Stora Läspriset: ”Vi kan öka läsmängden”