Sofia Sandgren Massih, projektledare på Riksrevisionen.
Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd
Fredrik Sandström är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuar i granskningen av vilket stöd ”gråzonsbarnen” får.
Särskilt stöd
Fjorton procent av eleverna beräknas ha svag teoretisk begåvning, STB. De kallas gråzonsbarn. Nu granskar Riksrevisionen regeringens och skolmyndigheternas arbete för att ge dem rimliga förutsättningar.
– Det är ett systemfel att vi tvingar barn till skolan och vet att de kommer att misslyckas, säger läraren Fredrik Sandström.
Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven i den ordinarie.
Inleder granskning
Nu inleder Riksrevisionen en granskning av det arbete som regeringen, Skolverket och SPSM gör för att stötta elever med svag teoretisk begåvning, STB.
– Alla känner till att elevgruppen finns, men det är ingen som är beredd att fatta beslut som gör att den får förutsättningar att lyckas med sin skolgång. Vi låtsas som att dessa elever inte finns, säger Fredrik Sandström, lärare och krönikör i Vi Lärare.
Han är en av dem som uppmärksammat problemet med krav som eleverna inte har en chans att klara.
Granskar Skolverket
Riksrevisionen ska bland annat granska Skolverkets arbete.
– Det handlar om deras tidigare arbete med nya läro- och kursplaner, men också alla reformer som är på väg och hur de kommer att påverka förutsättningarna för den här gruppen, säger projektledaren Sofia Sandgren Massih.
Granskningen har länge funnits på myndighetens önskelista.
– Vi tyckte att det var dags. Sen har det kommit en del debattinlägg om den här gruppen, men vi hade den redan på listan, säger Sofia Sandgren Massih.
Fredrik Sandström kallar läget för elevgruppen för ”hjärtskärande”.
– Det är ett systemfel att vi tvingar barn till skolan och vet att de kommer att misslyckas, det är ett inhumant system. Stöd i olika former vore önskvärt, men delvis blir det att lappa och laga i ett trasigt system, säger han.
Önskar ”uppsjö av alternativ”
Och Fredrik Sandström är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuar.
– Jag önskar innerligt relativa betyg utan godkändgräns. Jag vill att man återupprättar allt som skolan har nedmonterat, till exempel halvklasser, allmän och särskild kurs, särskilda undervisningsgrupper, en till en-undervisning, specialundervisning – en uppsjö av alternativ för dem som har svårt att tillgodogöra sig undervisning i helklass, säger han.
”Enorm samvetsstress”
Filippa Mannerheim, även hon krönikör i Vi Lärare, har uppmärksammat hur elevgruppen sätter lärare i kniviga situationer.
Antingen godkänner man elever som inte når kraven. Eller så underkänner man barn som inte hade en chans från början.
– Det är en enorm samvetsstress att veta att det finns elever i varje klass som skulle behöva en uppmuntrande klapp på axeln och individuell vägledning. Att hinna undervisa både grupp och enskilda elever samtidigt är svårt. Man vet att eleven inte får det stöd den behöver, säger Fredrik Sandström.
Riksrevisionen räknar i dagsläget med att kunna presentera rapporten hösten 2027.
LÄS ÄVEN:
Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd
Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”
Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid”
SPSM rycker ut för gråzonsbarnen
Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?
Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen
Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen
Så fångar du upp elever med svag teoretisk begåvning
