Jenny Johansson, högstadielärare och ordförande för Sveriges Lärare i Ale norr om Göteborg.
Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen
Nivåanpassning och att skrota betyget F skulle hjälpa många av gråzonsbarnen.
Elevhälsa
Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål.
För många är det en tröstlös kamp.
– Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många, menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren Arne Engström.
De senaste åren har andelen barn som erbjuds plats i anpassad grundskola ökat drastiskt, enligt en granskning av Psykologtidningen. 2016 gick 0,96 procent av eleverna i skolformen, idag är siffran 1,53. Enligt Socialstyrelsen har antalet barn som diagnostiserats med intellektuell funktionsnedsättning, IF, ökat med 74 procent sedan 2008.
Didaktikforskaren Arne Engström menar att ökningen inte har verklighetsförankring.
Arne Engström.
– Sannolikt finns det en överdiagnostisering som inneburit en väldigt stor ökning av elever i anpassad grundskola. Det är helt orimligt att till exempel Munkfors har tre gånger så stor andel i behov av anpassad skola som riksgenomsnittet och att landsbygdskommunerna har en så mycket högre andel än städerna.
Där är dörren stängd
För eleverna i anpassad grundskola är dörren till ett vanligt gymnasium stängd. För dem väntar anpassat gymnasium och därmed begränsade framtidsmöjligheter.
För att vara aktuell för anpassad skola krävs svag intellektuell begåvning och att en psykolog efter utredning konstaterat att barnet har någon diagnos.
Den kognitiva gränsen är inte huggen i sten men ett riktmärke är en intelligenskvot på 70. För barn som har högre väntar den vanliga läroplanen. För många innebär skolplikten en lång plåga där de ständigt påminns om att de inte räcker till. De har STB, svag teoretisk begåvning.
– Det är inget fel på de här eleverna, de har ingen diagnos och deras kognitiva förmåga är i normalspannet. Att de halkar efter beror inte på att ovilja att lära sig eller lättja. De har en progression men den är långsammare än de andra elevernas, de hinner inte förstå det som lärs ut innan läraren går vidare och halkar därmed efter allt mer, säger Arne Engström.
Läraren Jenny Johansson möter de svaga eleverna varje dag.
– Det är oerhört frustrerande att känna att man inte räcker till för eleverna. Det skapar en samvetsstress, säger hon och beskriver hur många elever som börjar i högstadiet ligger på årskurs fyra i flera ämnen.
Som många andra lärare försöker hon individanpassa sin undervisning men eftersom gruppen hamnat mellan Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens stolar saknas ordentlig vägledning.
– Läromedlen som ligger på en adekvat nivå för dessa elever innehåller illustrationer av drakar och prinsessor och är såklart oanvändbaraeftersom det vore förnedrande att sätta dessa i händerna på eleven. Med digitala verktyg kan man individanpassa uppgifterna men med stor spridning på kunskapsnivåerna hinner man som lärare inte med att mer eller mindre bygga ett individuellt läromedel.
”En stor utmaning”
Att andelen elever i anpassad skola liksom antalet elever med diagnoser ökat kan hänga ihop med att gråzonsbarnens möjligheter att klara skolan blivit mindre på grund av högre krav på just sådant de har svårt med, självständigt arbete, analys och reflektion, tror Arne Engström och Jenny Johansson.
– Det är en stor utmaning att få dem att fortsätta anstränga sig och inte tappa intresset, eller humöret. Att dölja okunskap genom att störa undervisningen är inte ovanligt när de känner att de inte hinner med sina klasskompisar i kunskapsutvecklingen.
En lösning som föreslagits är att erbjuda Gråzonsbarnen en egen läroplan men för Jenny Johansson finns det enklare sätt.
– Många anser att det är fult att nivågruppera eleverna men jag menar att inkluderingen har lett till en exkludering av eleverna med störts behov eftersom de inte klarar läroplanens krav hur hårt de än jobbar och hur mycket stöd vi har möjlighet att ge dom. De här eleverna behöver speciallärare och kanske befinna sig i mindre grupper, i alla fall i vissa ämnen.
Förödande betygssystem
De är båda övertygande om att dagens betygsystem är förödande.
– Betyget F måste bort. Skolan är obligatorisk och det är oetiskt att tvinga eleverna att misslyckas. Det finns ingen quick fix, tyvärr. Vi kan inte fortsätta låta dem misslyckas år efter år. Vi kan sänka kraven för dem, utgå från deras kognitiva förutsättningar och erbjuda lättare kurser så de kan stå räta i ryggen efter att ha klarat målen, säger Arne Engström.
LÄS MER:
Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid”
Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”
