Tioårig grundskola: ”För vissa är steget för högt”
För vissa barn är steget mellan förskola och tioårig grundskola för högt, skriver debattören.
Debatt
Förskoleklassen ska bort och tioårig grundskola införas 2028.
Men för vissa barn är steget mellan förskola och skola för högt, skriver Johanna Högdal, lärare i förskola och förskoleklass.
Varje höst börjar tusentals sexåringar skolan. Men för en del barn blir skolstarten inte början på ett lustfyllt lärande, utan starten på en vardag präglad av stress, misslyckanden och känslan av att inte räcka till. Vi talar ofta om problembeteenden, koncentrationssvårigheter och behov av anpassningar, men alltför sällan ställer vi den kanske viktigaste frågan; Är barnet verkligen redo för skolans krav och miljö?
Johanna Högdal
”Utvecklingen ser olika ut”
I dagens debatt utgår vi ofta från att alla barn ska passa in i samma skolstart, vid samma ålder och i samma tempo. Men barns utveckling ser olika ut. Skillnader i mognad vid sex års ålder kan vara stora, både socialt, känslomässigt och kognitivt. När vi bortser från detta riskerar vi att tolka omognad som avvikelse – och barnet eller deras vårdnadshavare som är ”problemet”, när det egentligen är systemet som brister i flexibilitet.
Konsekvenserna kan bli stora. Barn som gång på gång upplever att de inte klarar skolans sociala och kognitiva krav riskerar att utveckla låg självkänsla, skolmotstånd och en känsla av misslyckande redan i tidig ålder. Det påverkar inte bara det enskilda barnet, utan även arbetsmiljön, gruppklimatet och undervisningen i klassen.
Vad händer när kraven blir större?
Sverige inför 2028 en tioårig grundskola där förskoleklass försvinner. Då vi redan idag ser att vissa sexåringar har svårt att möta skolans krav, bör vi fråga oss, vad händer när dessa krav blir ännu större?
Idag finns en möjlighet i skollagen med uppskjuten skolplikt. Barn kan få vänta ett år med skolstart och gå kvar i förskolan. Men möjligheten används mycket sparsamt.
Förskollärare och pedagoger ser ofta vilka barn som skulle gynnas av mer tid i en trygg, lekbaserad och pedagogisk miljö. Ändå lyfts uppskjuten skolstart sällan fram som ett alternativ idag.
Ett extra år
Jag anser att för vissa barn kan ett extra år i förskolan vara en av de mest långsiktigt ansvarstagande insatser vi kan göra. Förskolan är en pedagogisk skolform med stor kompetens kring barns utveckling, språk, samspel och känsloreglering. Ett förstärkningsår kan ge barnet möjlighet att mogna i sin egen takt och få en betydligt bättre start i skolan och ökade möjligheter att nå skolframgång.
Vi behöver en diskussion kring varför vi inte använder uppskjuten skolstart betydligt oftare än idag. Vi vet att alla blivande sexåringar inte är på samma nivå, och ett välfungerande skolsystem måste kunna hantera det.
Hur stort steget mellan förskola och skola är, beror bildligt talat på, hur långa ben barnet hunnit få. För vissa barn är steget helt enkelt för högt. Det ser vi verksamma lärare i förskoleklass idag. Att tvingas ta ett för stort steg i livets utbildningstrappa med alldeles för korta ben ger inte goda förutsättningar, inte för det enskilda barnet, inte för klassen och inte för samhället.
Johanna Högdal, lärare i förskola och förskoleklass
LÄS ÄVEN:
