Lärarens varning: ”Vi har anpassat bort ansträngning”
Ulrica Björkblom Agah frågar sig om den ”föräldraaktivistiska rörelsen” är beredd på att barnen måste studera.
Debatt
Mer pengar, mindre klasser. Men sedan då?
Det frågar sig Ulrica Björkblom Agah:
”Vi har systematiskt tagit bort allt det som kan vara det minsta krävande och förklarat de dåliga skolresultaten med för lite pengar”.
Ponera att det plötsligt pumpas in massor av pengar i skolan, som går till fler speciallärare och klasstorlekar med hälften så många elever. Jippi, då kan vi äntligen börja jobba! Vi kan arbeta med explicit färdighetsträning och en underbar studiero kommer infinna sig i klassrummet. Eller?
Tveksamt.
”Kraftinsatser”
För det är då den verkliga ansträngningen börjar, och det är just precis ansträngning vi har anpassat bort medan vi har skyllt på skolans bristande resurser. Vi har systematiskt tagit bort allt det som kan vara det minsta krävande och förklarat de dåliga skolresultaten med för lite pengar. Men kraftinsatser har inget med resurser att göra och en ny skola med bättre och fler resurser kommer kräva mer möda - inte mindre.
Jag är den första att skriva under på att skolan behöver mer resurser, men jag är bekymrad över hur dessa skulle tas emot i den anpassningshysteriska skola vi nu har. För även i en lokal särskild undervisningsgrupp behöver eleven slå upp sidan 83 i SO-boken, även med en-till-en-undervisning behöver eleven producera text, och även i ett klassrum med bara 15 elever måste ordningsregler följas.
Föräldraaktivistisk rörelse
Enbart pengar kommer inte kunna lösa skolkrisen med den utbredda och missuppfattade anpassningskultur som har cementerats i skolan - där alla former av vedermödor aktivt har motverkats.
Jag undrar om den föräldraaktivistiska rörelse som vuxit fram under det senaste decenniet är beredd på att deras barn då kan behöva studera på riktigt, vilket innebär tragglande, uthållighet och flit. Kommer barnen tillåtas exponeras för ansträngning? Den ansträngning som ledning och eht felaktigt har anpassat bort för dem under tio års tid.
Den toxiska undvikandekulturen i svenska skolor behöver hanteras, skyndsamt, och omedelbart upphöra om vi vill se en bättre skola.
Ulrica Björkblom Agah, lärare, ombud och skoldebattör
LÄS ÄVEN:
Ny studie: Så blir kontakten med föräldrar bättre
L: Återinför obs-klasserna för elever som stör i skolan
