Replik: ”Missvisande om svensk och finsk skola”

Foto: AdobeStock/Almega

Christoffer Hökmark, Almega utbildning, skriver att bilden av finsk skolas framgång är missvisande.

Debatt Sverige: Kommunalisering och privatisering. Finland: Statlig institution med högt förtroende. Det är budskapet i Kari Parmans debattartikel om marknadsskolan.
Missvisande, skriver Christoffer Hökmark, Almega utbildning, i sin replik.

Idag 12:35

I en debattartikel målar Kari Parman upp Finland som ett land som är ett skolpolitiskt föredöme, och Sverige som ett misslyckande. Enligt Parman beror skillnaderna bland annat på läraryrkets attraktivitet, mängden administration och tilliten till professionen. Men han lyfter även kommunaliseringen och friskolereformen som faktorer som lett svensk skola i fel riktning.

”Selektiva nedslag”

Att studera hur andra länder organiserar sina skolsystem kan vara värdefullt - det finns tveklöst saker som vi i Sverige kan lära av såväl Finland som andra länder. Men internationella jämförelser kräver mer än selektiva nedslag i statistiken.

Att den finska skolan skulle vara ett föredöme för att landet hade bra PISA-resultat för två decennier sedan är tveksamt. Inte minst med tanke på att senare internationella mätningar visar att svenska elever har bättre kunskapsresultat än de finska i flera ämnen och mellan 2006 och 2022 föll Finland mer i PISA än något annat OECD-land.

I TIMSS 2023, som mäter kunskaper i matematik och naturkunskap i årskurs 4 och 8, placerade sig Sverige i den absoluta toppen efter Ostasien och Singapore, vid jämförelser av elever med liknande bakgrund. En analys visar dessutom att elever i friskolor var starkt bidragande till framgången.

Det vore även välkommet om Parman kan underbygga påståendet att Sverige har ett av världens mest segregerade skolsystem. PISA-rapporten från 2022 slår nämligen fast att ”Sverige, liksom övriga nordiska länder uppvisar en relativt låg spridning mellan skolor vad gäller den socioekonomiska sammansättningen”.

Reformerat skolval

Ett reformerat skolval, som samordnas i varje kommun, är en åtgärd som kan minska boendesegregationens socioekonomiska effekter på skolan.

Att Sverige har stora skillnader i resultat mellan elevgrupper beroende på deras bakgrund är väldokumenterat. Detta syns även i vår inhemska statistik, där elever som läser svenska som andraspråk (SVA) når sämre resultat på de nationella proven. Här krävs omfattande insatser för att säkerställa att alla elever får den SVA-undervisning de har rätt till.

Att beskriva svensk skola som misslyckad och finsk skola som framgångsrik ger en missvisande bild när man tittar på de senaste årens utveckling. Med det sagt är det naturligtvis viktigt att höja läraryrkets status i Sverige, minska de administrativa pålagorna för lärare och att öka tilliten till professionen.

Christoffer Hökmark, skolpolitisk expert, Almega utbildning

LÄS ÄVEN:

Marknadsskolan: ”Vi lever med konsekvenserna”

Friskoleköpet: ”Spelplanen och spelreglerna är fel”

”Selektiva nedslag”

Reformerat skolval