Nytt larm: Dubbelt så många lärare sjuka av jobbet
Läraren Joachim Varga och Malin Cato, Arbetsmiljöverket, kräver att kommunerna tar sitt ansvar.
Arbetsbelastning
Antalet anmälningar om arbetssjukdomar ökade med 30 procent mellan 2024 och 2025. För lärare i grundskolan handlar det om en fördubbling.
Det visar nya siffror, som Arbetsmiljöverket tagit fram åt Vi Lärare.
– Jag vill inte låta som en dysterkvist, men jag kan inte låtsas att allt fungerar, säger Joachim Varga, huvudskyddsombud i Göteborg.
Organisatoriska och sociala faktorer. Det är myndighetsspråk för den del av arbetsmiljön som handlar om stress, arbetsbelastning och omöjliga uppdrag.
Det är också orsaken bakom en majoritet av anmälningarna om arbetssjukdomar (arbetsskador som inte uppstått genom olycksfall) som kom in till Försäkringskassan under förra året, enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsskador 2025”.
Joachim Varga är grundskollärare i Göteborg.
– Som huvudskyddsombud kommer jag i kontakt med medlemmar som har hamnat i kläm eller som blir sjukskrivna. De har för många olika arbetsuppgifter som ska rymmas under en och samma dag. Och som lärare jobbar man med sig själv som verktyg och med relationen till eleverna, säger han.
Dubbelt så många
För hans bransch har anmälningarna nära fördubblats under ettårsperioden. Från 590 till 1139 och långt över de 30 procent som är ökningen för rikssnittet.
Det visar siffror som Arbetsmiljöverket tagit fram åt Vi Lärare.
Som fackombud ansvarar han för medlemmar i socialt utsatta områden.
– Lärarna står ganska ofta själva i klassrummet, med elever som har åtgärdsprogram och diagnoser. Förutsättningarna för våra medlemmar gör att det blir jättesvårt att bedriva undervisning.
Tydliga lagar
Arbetsmiljöverket konstaterar att stressen och belastningen ökar inom omsorgsyrken som utbildning, och ser det som en av orsakerna bakom siffrorna.
Detta trots att det gått tio år sedan myndigheten införde krav på att arbetsgivare ska arbeta förebyggande mot stress och hög arbetsbelastning.
– Arbetsmiljölagen är tydlig, och föreskrifterna förtydligar ännu mer. Politikerna har ett jätteansvar, men de kanske har svårt att föreställa sig hur det kan vara i skolan, säger Joachim Varga.
”Bekymmersamt”
Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket, vill se en djupare analys av ökningen.
– Det är oerhört bekymmersamt. Människor ska vilja arbeta inom vård och omsorg och skola och utbildning. Det är samhällsbärande yrken och en god arbetsmiljö är av högsta vikt. Man ska inte behöva bli sjuk av jobbet, och särskilt inte av arbetsmiljön, säger hon.
Det står i alla fall klart att grundskollärarna inte är ensamma.
Ökningen syns i flera lärargrupper.
Att reglera undervisningstiden är den viktigaste frågan för Sveriges Lärare, och med kraven kommer en förhoppning om en lättare arbetsbelastning.
– Sedan jag och den nya förbundsstyrelsen tillträdde har vi drivit denna fråga mycket konsekvent med kongressens beslut i ryggen, säger förbundsordförande Anna Olskog.
”Behöver förstå”
Medan Sveriges kommuner och regioner motverkar fackets krav på reglerad undervisningstid, vill Malin Cato på Arbetsmiljöverket öka pressen på kommunpolitikerna.
– Många av de här organisationerna är politiskt styrda, och politikerna behöver förstå ansvaret de har för arbetsmiljön, säger hon.
Joachim Varga säger att det skulle behövas mindre klasser, stöd i rätt tid, och personal som tar hand om kringuppgifterna.
– Jag vill inte låta som en dysterkvist, men jag kan inte säga att allt fungerar. Det finns många skolor som fungerar bra, men grundförutsättningarna är för dåliga.
LÄS ÄVEN:
