”Frågan ska vara vilket system uppdraget kräver”
Anders Härdevik vill se ett helt nytt skolsystem.
Debatt ”Ett skolsystem har ytterst ett uppdrag: att förbereda uppväxande generationer för sin egen nutid och framtid. När systemet inte längre klarar det uppdraget ska det inte försvaras, förklaras eller finjusteras. Det ska förändras”, skriver Anders Härdevik.
PISA 2025 är inte ännu en rapport om sjunkande skolresultat. Det är en trovärdighetskollaps.
Ett skolsystem har ytterst ett uppdrag: att förbereda uppväxande generationer för sin egen nutid och framtid. När systemet inte längre klarar det uppdraget ska det inte försvaras, förklaras eller finjusteras. Det ska förändras.
"Inte otur”
Svenska 15-åringars resultat i läsning och matematik är bland de lägsta som uppmätts för Sverige. Resultat är inte otur. När resultaten under lång tid inte motsvarar uppdraget räcker det inte att förändra detaljer och hoppas på ett annat utfall.
1842 gjorde Sverige något betydligt modigare. När folkskolan infördes var Sverige ett fattigt jordbrukssamhälle. Information var en bristvara och läraren en av få vägar till kunskap. Det var inte ett rikt och färdigbyggt land som satsade på utbildning. Det var ett fattigt land som använde utbildning för att bygga ett annat samhälle.
Sverige behöver en kriskommission
Och systemet lyckades. Det bidrog till läskunnighet, demokratisering, industrialisering och välstånd. Det gamla skolsystemet misslyckades alltså inte. Det lyckades så väl att det bidrog till att skapa ett samhälle som systemet självt inte längre är konstruerat för.
Vi behöver inte förändra skolan därför att våra föregångare byggde fel. Vi behöver förändra den därför att de lyckades. 1842 var information en bristvara. 2026 är den obegränsad, omedelbar och global. AI kan dessutom analysera, bearbeta och producera den på sekunder.
Kunskap har inte blivit mindre viktig. Tvärtom. Men att veta är inte detsamma som att förstå. Och att förstå är inte detsamma som att kunna använda det man vet. Bildning handlar därför också om att värdera, kombinera, ifrågasätta och omsätta kunskap. Att skilja fakta från övertygelse. Kunskap från tyckande. Information från förståelse.
”Lappar och lagar”
Ändå diskuterar vi fortfarande skolan som om problemet främst vore enskilda verktyg, kursplaner eller antalet undervisningstimmar. Vi lappar och lagar när vi borde diskutera konstruktionen.
Sverige behöver därför en skolkommission med ett radikalt annorlunda uppdrag: Beskriv hur ett svenskt skolsystem byggt från grunden för 2040 behöver se ut. Utgångspunkten ska vara uppdraget och lärandet – inte dagens timplaner, klassindelningar, eller administrativa strukturer.
"En obekväm slutsats”
AI- och informationskompetens ska vara grundläggande bildning. Tid, grupper, professioner och lärmiljöer ska organiseras efter vad som skapar lärande – inte efter hur skolan historiskt har organiserats.
Frågan ska inte vara vad som går att förändra inom dagens system. Frågan ska vara vilket system uppdraget kräver. Det är en obekväm slutsats. Det är enklare att lägga till en lektion, förbjuda ett verktyg eller införa ännu en kontroll än att erkänna att själva konstruktionen behöver förändras.
Vi försöker lösa framtidens problem genom att förbättra gårdagens lösning. 1842 väntade Sverige inte på framtiden. Vi byggde kapaciteten för att möta den. Vi ska inte göra 1842 års skola perfekt för 2026. Vi ska göra det man gjorde 1842: bygga skolan för ett samhälle som ännu inte finns. Det är inte 1842 års skola vi behöver återskapa. Det är 1842 års mod.
Anders Härdevik, förvaltningschef, utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen, Köping
