Sveriges resultat i matematik är 464 poäng, vilket är en nedgång med 18 poäng jämfört med 2022. Det är det lägsta resultatet som uppmätts.
Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar
Den senaste Pisa-mätningen av svenska elevers matematikkunskaper oroar kunskapsforskaren Samuel Sollerman.
Pisa 2025
Svenska elever har aldrig varit sämre på matte, läsförståelse och naturvetenskap, visar den färska Pisa-undersökningen.
Klart oroande, enligt kunskapsforskaren Samuel Sollerman, som dock sitter lugn i båten.
– Ibland funderar jag på vad våra elever kan, säger han.
När OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 om hur 15-åriga skolelever presterar i naturvetenskap, läsning och matematik presenterades på tisdagsmorgonen var det en kalldusch för svensk del.
Bara en tredjedel av de svenska 15-åringarna når upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik.
– Det är bara att konstatera att det är en bred nedgång av resultatet, säger Samuel Sollerman, forskare i kunskapsmätningar i matematik vid Stockholms universitet.
”Ökade klyftor”
De svenska resultaten är de sämsta sedan mätningarna inleddes för 25 år sedan.
– 2003 satte man skalan för matematik och om man jämför då med nu så är nedgången stor (i matematik). Jämför man med nu så har de lågpresterande eleverna tappat mer, över tid är det kanske inte samma stora nedgång i matematik, men klyftorna mellan eleverna har ökat och det är oroande, säger Sollerman.
Resultat i matematik 2003–2025
Enligt Samuel Sollerman är det svårt att svara på vad nedgången beror på. Men när han synar rapporten så ser han vissa tendenser.
– Visst är det troligtvis så att svenska elever kan mindre. Men det finns också tecken på att svenska elever inte anstränger sig tillräckligt mycket. I rapporten framgår det att svenska elever svarar snabbt, och fel. De gör så i högre utsträckning än OECD-genomsnittet, det kan ju tyda på att de inte har gjort sitt bästa.
Titta på mer
Sollerman är oroad över resultatet i Pisa 2025, men menar samtidigt att det är viktigt att titta på fler mätningar än enbart den här.
– I den senaste Prim-undersökningen som kom för några år sedan pekade resultatet lite uppåt. Innan man oroar sig för mycket måste man titta på andra saker, som Prim eller nationella prov. Sedan måste man undersöka vad det här beror på. Ibland funderar jag på vad våra elever kan. De kan nog inte mindre saker än vad min generation kunde när vi var unga, men de kan nog andra saker, säger han.
LÄS MER:
